Alla nyheter

Cirklarna ger hopp om framtiden

I Kosovo går en av tre romska flickor inte i skolan. Bara fyra procent av de romska ungdomarna i landet går klart grundskolan. Med stöd från Studieförbundet Vuxenskolan (SV) arbetar biståndsorganisationen We Effect för att skapa förändring i landet. Studiecirklarna är en av nycklarna till en bättre framtid.

i befinner oss i Dubrava, en av stadsdelarna i Ferizaj, Kosovo. Omgivningarna är en spännande blandning av platta åkrar och böljande kullar; i horisonten syns höga berg. Det går inte att säga annat än att det är vackert men sänker man blicken är verkligheten annorlunda.

I Dubrava är husen nedgångna, skolorna i dåligt skick, asfalten sprucken. Runt oss samlas barnen i ring, nyfikna på vilka vi är. De flesta pratar, några skrattar. Två flickor i tonåren stiger fram ur massan och presenterar sig. Det är systrarna Shema och Antigona Goliqi, två av studiecirkelledarna. De berättar om läget i området.

– Många av mina kompisar slutade skolan, säger storasyster, 19-åriga Antigona. Hon förklarar att det främst beror på att familjerna har dålig ekonomi, men att det också finns andra orsaker, som att många skaffar barn väldigt tidigt.

Vi stiger in på en stökig bakgård där det står ett stort vitt plastbord och stolar. En hund skäller ilsket bakom en plåtvägg några meter bort. Cirkelledarna ber oss att sitta ner, eftersom ungdomarna förberett en kort pjäs.

– Den handlar om miljön och nedskräpning, som är ett av ämnena vi lärt oss om. Budskapet är att om vi alla hjälps åt, och påminner varandra, kan vi förbättra miljön. Barnen är blyga när de spelar upp sin pjäs men vill gärna prata med oss efteråt. Marcus, fotografen, har fullt upp med att fotografera och visa resultaten för en allt mer exalterad grupp. Vi stannar kvar på bakgården för att prata vidare med Shema och Antigona som berättar att det är SVs studiecirkelmetod som används. Under 2014 genomfördes en workshop där representanter för SV kom till Kosovo och utbildade dem som skulle leda cirklarna.

Båda är imponerade av metoden. De är tydliga med varför projektet är viktigt för de romska ungdomarna. Det handlar om att sprida glädje, motivation och känslan av delaktighet.

– Genom studiecirklar kan vi ge barnen viljan att gå kvar i skolan. Få dem att vilja fortsätta att utbilda sig, förstå hur viktigt det är. Vi vill hjälpa dem att skapa mål i livet. Metoden visar dem att det kan vara kul att lära sig, det blir som en avslappnad variant av skola! Upplägget av studiecirklarna är att deltagarna själva får välja vilka ämnen de vill lära sig om. Och valen är blandade; det senaste året har innehållit allt från kvinnors rättigheter till varför man ska gå i skolan, sexualupplysning, idrott och miljömedvetenhet. Även historia och kunskap om uråldriga civilisationer är ett populärt ämne.

Vi bestämmer oss för att ta en kort promenad genom området; ser plåtväggar, bildäck, samlingar av sten. Rostiga bilar.

Många av husen här är förfallna. Efter Kosovokriget blev klyftan mellan de olika etniciteterna tydlig. Kriget förstörde majoriteten av landets skolor, men många har rustats upp. Det gäller dock inte skolorna i flera romska områden, vilka i stället lämnades åt sitt öde. Detta resulterade i fler problem. Många av barnen i romska områden som Dubrava har helt enkelt väldigt långt till närmaste skola. Och skolgången är fundamental för att ett land som Kosovo ska kunna resa sig igen.

Kosovo har Europas yngsta befolkning – 53 procent av hela befolkningen är 25 år eller yngre. Detta faktum innebär att möjligheten finns för att lägga grunden inför framtiden, sprida kunskap kring människors rättigheter, minska motsättningarna och segregationen mellan olika etniska grupper. Och, inte minst, hindra utflyttningen från landet.

– Ja, det är många som flyttar, säger Shema Goliqi. Själv vill hon helst inte flytta. Hon säger att studiecirklarna gett ännu mer näring åt hennes livsdröm. Hon vill bli lärare och säger att hon fått lära sig mycket kring ledarskap.

Shema vill gärna ge en bild av helheten, men särskilt hur det ser ut för den romska befolkningen i landet. Hon poängterar vikten av delaktighet – något som bland annat skapas genom en trygg och säker skolgång. Men bland den romska minoriteten kan skolgången vara ett problem, menar hon. Inte bara på grund av bristen på skolor av god kvalitet, utan också av andra anledningar.

– Skolgången är gratis, men det kostar pengar att ta sig till skolan, att köpa mat och kläder. Tyvärr är det många som inte kan det. Ett annat problem är att många föräldrar är rädda för att tappa kontrollen över sina barn. Jag är enda tjejen i min klass på gymnasiet. Alla andra har slutat. Det är svårt att ta sig till skolan, svårt med ekonomin. Och många skaffar barn alldeles för tidigt.

– Traditionellt sett är det så att killarna ofta går i skolan längre. Det är bara så det är. Men där kan vi vara med och berätta att det inte behöver vara så, att det inte ska vara så, säger hon.

Anna Erlandsson är stationerad i Skopje och ansvarig för biståndsorganisationen We Effects arbete i Kosovo, Albanien och Makedonien. Hon säger:

– Vi arbetar tillsammans med lokala organisationer med utbildning och inkomstgenererande insatser, främst inom jordbruket. Ökade inkomster är en viktig faktor för att stärka romers situation.

De arbetar även med ungdomar genom till exempel de studiecirklar som Studieförbundet Vuxenskolan varit med att ta fram.

– Då handlar det främst om att deltagarna ska känna ökad delaktighet i samhället och få bättre självförtroende som banar väg för att de ska få större möjligheter att gå klart skolan, få jobb och en bättre framtid, säger Anna Erlandsson.

Text Martin Falkman och Marcus Lundstedt
Foto Marcus Lundstedt