Siten använder cookies och geografisk positionering för att förbättra användbarheten och göra innehållet mer relevant för dig. Läs mer här

Musiken har alltid funnits

Som vuxen har Gonzalo J Reyes, i bland kallad Gonzo, intresserat sig allt mer för vad som egentligen hände när han var liten. Familjen flydde från Chile när han bara var två år gammal. Pappan försvann och var borta i fem dagar utan att familjen hade en aning om var han var.

- Jag kommer inte ihåg något från den tiden men mamma har berättat att militärpolisen fängslade pappa efter statskuppen för att han var fackligt aktiv. När han släpptes fri tog han sig som politisk flykting till Sverige och vi andra i familjen kom strax efter.

Nu bor Gonzalo på Hisingen i Göteborg tillsammans med Sofia och ett barn - Lara-Li - som inte har fyllt ett år än. Han pratar spanska med Lara-Li, precis som hans föräldrar gjorde med honom.

- När jag hälsar på i Chile betraktar de mig som svensk. Här hemma betraktas jag ofta som invandrare - kanske för att jag är mörkhårig och har ett spanskt namn - trots att jag slutade vandra för länge sen, säger Gonzalo, som i sin dagliga gärning möter nationaliteter från alla världsdelar.

Musik har hela tiden funnits i hemmet. Från salsa till rap. Gonzalo startade och driver Hip Hop Akademien i Göteborg sedan 2003, en samlingsplats för många ungdomar. Idag är han anställd av Studieförbundet Vuxenskolan.

- Jag började spela trummor när jag var 11-12 år gammal och har varit med i många olika band och konstellationer. Fram till 25-årsåldern bodde jag i Hammarkullen, där hade vi ett band som hette Hammer Hill Click, det var 10 medlemmar från olika ställen i världen. Min lillebror Alvaro, som föddes när familjen kommit till Sverige, var också med i bandet, precis som hans bästa vän Gustavo. Vi gjorde en dokumentärfilm som hette ”88 Soldiers” och som visades på TV. Vi stod på scen på Stadsteatern i Göteborg, på Dramaten i Stockholm och satte upp en musikal.

Något förändrades i och med diskoteksbranden 1998. 63 ungdomar omkom. Gonzalos bror Alvaro och dennes bästa vän Gustavo var två av dem. Hundratals andra ungdomar skadades. 

- Filmen ”88 Soldiers”, som vi spelade in vid den tiden, fick en helt annan inriktning än vad vi hade tänkt från början.

Gonzalo är övertygad om att det hjälper att skriva ned tragiska och jobbiga händelser i livet. Så fungerar det i musiken, säger Gonzalo.

- Jag tänker på alla nyanlända som kommit till Sverige och som flytt från krig, förföljelser eller trakasserier. De har massor av historier att berätta om varför de flytt. Men jag förstår om alla inte vill eller kan berätta sin historia.

- När min storasyster var liten hade vi det bra i Chile, jag har sett massor av fotografier från den tiden. När jag föddes hade vi det mycket sämre. Jag har bara en bild på mig som liten. Därför är det viktigt för mig att ta reda på så mycket jag kan om vem jag är och varifrån jag kommer.

--

Detta är ett utdrag ur boken "Kallt men snällt. 16 berättelser om Sverige och vägen hit". Gonzalo J Reyes är initiativtagare till boken. 

Mer information om "Kallt men snällt" kommer här på sv.se senare i december. 

-

Foto: Edward Forslund