Årets sokratespris gick inte till bara en utan två värdiga mottagare. Professor emerita Marie Nisser och Anders Johnson, skriftställare, fick priset för sina epokgörande insatser för industrisamhällets kulturarv.
Sokratespriset går till en person - i eller utom Sverige - som utfört en grundläggande, bestående insats för folkupplysningens område i människovärdets tjänst och som utfört sin gärning utifrån ideell grund. Priset är på 50 000 kronor.
Marie Nisser
Marie Nisser har gjort en internationellt uppmärksammad och erkänd pionjärgärning för att bevara, och i nya sammanhang bruka industrihistoriskt värdefulla miljöer. Hennes arbete som forskare och kunskapsförmedlare har påverkat samhällsplanering och inspirerat människor att dokumentera och levandegöra lokala industriarv.
För mer än fyrtio år sedan tog Marie Nisser initiativ till uppropet att synliggöra det industriella kulturarvet och att i samtidens utveckling ta tillvara och använda kulturhistoriskt intressanta industriminnen. Hennes eget arbete blev vägledande för att bl a Norrköpings idag så vackra industriområde vid Motala ström räddades och omvandlades till kultur- och universitets-område.
1973 var Marie Nisser med och bildade den internationella organisationen för bevarande av industriella kulturarv, TICCIH, och hon har varit dess ordförande. 1992 utsågs hon till världens första professor i industriminnesforskning, och denna forskningsrådsprofessur placerade hon vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm. Nu står hon i ledningen för arbetet med den nya Nationalatlasen om svenskt bergsbruk och fortsätter oförtröttligt sin forskar- och folkbildar-gärning. Inte minst den nya hembygdsrörelsen i arbetslivsmuseerna och deras samarbetsråd, ArbetsSam, får näring och kurage av Marie Nissers arbete.
Anders Johnson
Anders Johnson har som debattör, författare och föreläsare gjort en betydelsefull insats för att synliggöra och i breda folkliga sammanhang väcka intresse för den ekonomiska historia, som bärs av enskilda företagare och entreprenörer. Hans verk är skattkartor för både ortsbon och turisten, som med nya ögon kan se på Sverige och finna spännande besöksmål med rötter i näringslivets och industrisamhällets historia.
Anders Johnson har grundlagt sitt arbete genom ambitiösa resor och studier runt om i hela Sverige, och han tolkar landets och landskapens ekonomiska historia utifrån vattendragens geografi. Genom hans bok ”Fånga platsen” har Sverige fått ett standardverk, en stor, unik guide till hur orters identitet har formats i samspel mellan naturens förutsättningar och människors uppfinnings- och initiativrikedom.
Med folkbildningens klassiska arbetsform, studiecirkeln som verktyg, har Anders Johnson också engagerat många människor för att analysera och beskriva arbetsmiljöer och platser med mångskiftande industriell verksamhet, bl a Liljeholmen, Midsommarkransen och Telefonplan i Stockholm. Människornas berättelser förmedlas sedan genom Anders Johnsons författarskap och föredrag.