Tillbaka

Så ska civilsamhället stärkas

Flera händelser de senaste åren har visat vilka stora och avgörande insatser civilsamhället kan göra vid sidan av ansvariga myndigheter. Två tydliga exempel är den stora skogsbranden i Västmanland 2014 och den omfattande flyktingströmmen under hösten 2015. I sin utredning om ett stärkt civilsamhälle vill Dan Ericsson lägga större ansvar på staten att samverka med civilsamhället.

Vi träffar Dan Ericsson vid ett seminarium om ökad samverkan mellan olika sektorer hos NÄTVERKET Idéburen Sektor Skåne och får en intervju med honom om utredningens viktigaste innehåll.

Hela utgångspunkten för din utredning ”Palett för ett stärkt civilsamhälle” är att underlätta för civilsamhällets organisationer i relation till det offentliga. Vilka frågor har varit mest aktuella eller brännande att behandla?

- Generellt sett att ge civilsamhället en tydlig egen position vid sidan av det offentliga och marknaden, att det är en egen stark ideell kraft som bör tillvaratas för det gemensammas bästa. Det handlar om att öka kunskapen om vad civilsamhället med dess särarter är, dess mervärden och hur en effektiv samverkan kan byggas mellan det offentliga och civilsamhället.

- Vi föreslår till exempel att innan myndigheter utfärdar föreskrifter, ska de genomföra konsekvensanalyser av hur dessa kan påverka civilsamhället och detsamma gäller statliga utredningar.

Vilka förslag är, enligt dig, de skarpaste och skulle få störst betydelse för civilsamhället och för studieförbunden om de blev verklighet?

- Det är de förslag som ålägger myndigheterna att samverka med civilsamhället ur såväl demokratiperspektiv som verksamhetsperspektiv. Studieförbundens roll i språkundervisning för asylsökande och dess centrala roll för att kunna bygga mötesplatser för civilsamhället i socioekonomiskt utsatta områden ser vi som särskilt angelägna.

- Ytterligare konkreta förslag rör förändringarna vad gäller offentlig upphandling och tydliggörandet av Idéburna offentliga partnerskap, där civilsamhällets roll och möjligheter skulle stärkas väsentligt.

Vilken är, utifrån de frågor som utredningen tittat på, den viktigaste rollen studieförbunden har eller kan ha för övriga civilsamhället?

- Det vi ser i utredningen är studieförbundens stora betydelse att utgöra en infrastruktur som stöd för föreningar och organisationer, men också att vara en central bärare av satsningen på socioekonomiskt utsatta bostadsområden.

Man talar ofta om studieförbundens mäklarroll, dvs möjligheten att samla upp och kanalisera medborgarnas synpunkter till beslutsfattare, men också att föra ut beslut och annan offentlig information till medborgarna. Är det en funktion inom demokratiarbetet som ni tittat på?

- Inte specifikt men det ligger i utredningens anda, för studieförbunden att utgöra en viktig infrastruktur för information och stöd till civilsamhället men också återkoppling tillbaka till det offentliga i stat, kommuner och landsting.

- Studieförbunden kan också spela en viktig roll vid utvecklandet av lokala och regionala överenskommelser. Inte minst på kommunal nivå kan studieförbunden vara avgörande för ökad delaktighet i demokratiprocesser och samrådsprocesser kring centrala frågeställningar för kommunens utveckling där utredningen anser att civilsamhället ska involveras på ett bättre och tydligare sätt. 

Ett förslag som utredningen lägger handlar om kompetenshöjning om civilsamhällets villkor och förutsättningar bland offentliga tjänstemän men även politiker. Det uppdraget går till Myndigheten för Ungdoms- och Civilsamhällesfrågor (MUCF). Hur ser du på att det är ett uppdrag som studieförbunden skulle kunna få?

- Det är upp till MUCF att i samverkan med civilsamhället, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och högskolesfären utforma utbildningarna. Självklart bör studieförbundens kompetens på området tas tillvara.

Vi tackar Dan Ericsson för en bra intervju med tydliga svar. Nu är utredningen ute på remiss och det återstår att se vilka av förslagen som blir verklighet.