Tillbaka

Intervju med Per Einarsson, regionråd

I vår samtals- och intervjuserie Samhällsaktörerna möter vi den här gången Per Einarsson (KD), som är regionråd och ordförande i Region Skånes psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämnd, med ansvar för bland annat frågor kring psykisk hälsa. Vi ville ställa några frågor om hur politiken påverkats av Coronapandemin, om risken för ökad psykisk ohälsa och om folkbildningens roll i samhällskrisen.

På vilka sätt har Coronapandemin påverkat dig i rollen som politiker och de uppdrag du har? Ser du några bestående konsekvenser för demokratin eller samhället av Coronapandemin?
- Vi har tvingats ställa in många av våra dialogmöten med brukare och anhöriga som berörs av Psykiatri-, habilitering- och hjälpmedelsnämndens verksamheter, vilket gör att vi inte funnits fysiskt tillgängliga på samma sätt som vi brukar. Jag saknar den dialogen med våra medborgare och jag vet att de också gör det. Vi har inte heller kunnat göra besök ute i våra olika verksamheter, vilket gör att vi inte kunnat fånga upp signaler på samma sätt som vi brukar. 

Inom nämndens områden har den digitalisering som tidigare påbörjats, tagit fart ordentligt under Coronapandemin och vi har ställt om verksamheten så att många besök och samtal genomförs digitalt. Speciellt inom habiliteringen har digitaliseringen underlättat mycket, där har man insett att väldigt många besök som tidigare alltid genomförts fysiskt kan genomföras digitalt. Det underlättar både för personal, patienter och anhöriga.

Pandemin har också lett till en skyndsammare hantering av t ex utskrivning av patienter från slutenvård till öppenvård och på så sätt göra det möjligt att isolera eventuella patienter som är smittade av Corona. Vi har helt enkelt tvingats bli bättre och jag hoppas att detta är positiva förändringar som kan bli bestående.

Man ser redan att den psykiska ohälsan ökar, delvis till följd av ökad ensamhet men också av oro för framtiden. Man ser risker för att tilliten till demokratin och samhället minskar, när många mötesplatser har försvunnit. Vilka insatser ser du är viktiga att göra för att långsiktigt säkra folkhälsan och demokratin i spåren av Coronapandemin? Vad behöver ni politiker i Region Skåne göra?
- Civilsamhällets många insatser i form av föreningsverksamhet, studiecirklar och olika kulturarrangemang är oerhört viktiga för människors psykiska hälsa och för att motverka ensamhet. Vi politiker behöver fatta beslut som stöttar civilsamhället att i möjligaste mån ställa om sin verksamhet och anpassa den till de nya förutsättningarna som råder och uppmuntra t ex föreningar att hitta nya former att bedriva sin verksamhet som fungerar under de rådande omständigheterna.

Inom psykiatri, habilitering och hjälpmedel har vi t ex fattat beslut om att föreningar som får aktivitetsbidrag från oss ska kunna använda bidraget för att ändra och anpassa sina aktiviteter till den rådande situationen så att de ska kunna fortsätta med sin verksamhet och framförallt isoleras mindre.

Hur ser du på folkbildningens roll under den pågående pandemin och i efterdyningarna av Corona? Vad kan Region Skåne göra för att stödja folkbildningen i det arbetet?
- Folkbildningen och studieförbunden har en mycket viktig roll i samhället generellt men ännu mer nu under Coronapandemin och i läkandet och återuppbyggandet efteråt. Folkbildningens och studieförbundens verksamhet har stor betydelse för att ge människor en meningsfull tillvaro och ett socialt sammanhang som motverkar psykisk ohälsa, ensamhet och isolering.

Som politiker i Region Skåne behöver vi på olika sätt stötta och uppmuntra studieförbunden att hitta nya former för att kunna bedriva folkbildning även under Coronapandemin och för att säkra folkbildningens fortlevnad så att den kan bidra till återuppbyggandet av samhället i krisens efterdyningar.

Här hittar du samtals- och intervjuserien Samhällsaktörerna