Samtala med respekt – för demokratins skull

En klar majoritet (62 procent) av svenskarna anser att de ofta träffar människor med andra politiska åsikter. Samtidigt har lika många någon gång valt att inte dela sina politiska åsikter av rädsla för andras reaktioner. För unga, under 35 år, är andelen 70%. Det visar en undersökning som Studieförbundet Vuxenskolan tagit fram tillsammans med Kantar Sifo.  
 
Artiklar och olika inlägg i media under året har behandlat frågan om det är så att debatt- och samtalsklimatet hårdnar. Vi kan dessvärre konstatera att många som gör sin röst hörd och lyfter känsliga frågor offentligt löper stor risk att dra på sig omfattande och obehagligt hat och hot. Opinionsbildaren Linnea Claesson är ett av många aktuella exempel. Det är helt oacceptabelt. Om detta dessutom bidrar till att människor inte vågar dela sina åsikter på arbetet eller i sociala medier är vi illa ute. Det riskerar att utarma det offentliga samtalet och i förlängningen vår demokrati.  
 
Den politiska debatten och den allmänna samhällsdebatten går många gånger ut på att föra ut den egna åsikten. Det är naturligtvis viktigt att kunna synliggöra skiljelinjer. Men som ledare bör också politiker ta sitt ansvar och sträva efter att faktiskt förstå oliktänkande.
 
En utstakad väg av misstro leder inte till något bra. Vare sig i det lilla eller för samhället i stort. Men tillit till varandra eller till det demokratiska systemet kommer inte av sig själv. Tillit uppkommer genom ömsesidig respekt och förståelse för varandra och hur banalt det än verkar; genom samtal. 
 
Men att samtala med dem som tycker saker som vi starkt ogillar är inte alltid enkelt. Det är lätt att bli upprörd om grannen, arbetskollegan eller farmor uttrycker rasistiska, fundamentalistiska och antidemokratiska åsikter. Men att helt ta avstånd från människor som uttrycker detta ökar inte förtroende och tillit. Tvärtom.  
 
Det är fullt möjligt att lyssna och försöka förstå andra människor utan att behöva stå till svars för vad de tycker och står för. Människor emellan behöver inte vända varandra ryggen för att man tycker diametralt olika i viktiga frågor. Att med empatisk nyfikenhet försöka förstå varandra bäddar för förtroende och tillit vilket minskar känslan av utanförskap.  Om vi på allvar vill få människor att inte känna sig så utanför att de dras med av destruktiva idéer är vi många som behöver anstränga oss och våga samtala med varandra.  
 
Om fler avstår från att uttrycka sin åsikt och undviker att prata med varandra uppstår vacuum som riskerar fyllas med annat. Fördomar förstärks, alldeles oavsett om det gäller människor från utomeuropeiska länder eller folk från Stockholm eller Säffle. Det är lätt att låta ett uns av förutfattade meningar gro sig starkare och vi fortsätter att klumpa ihop varandra. Polariseringen lär öka ytterligare.  
 
Samtal och dialog är centralt i vår folkbildningsverksamhet. Genom medskapande pedagogik sker lärandet genom utbyte mellan såväl ledare som deltagare och hundratusentals människor deltar i vår verksamhet varje år. Vi i Studieförbundet Vuxenskolan växlar upp och vill bidra till att ännu fler människor pratar med varandra, trots olikheter och olika värderingar. Därför förstärker vi vårt arbete i syfte att skapa än bättre förutsättningar för samtal med respekt.   
 
Den folkbildning som studieförbunden bidrar med når många människor. Men för ökad tillit och i förlängningen den liberala demokratin skulle vi må bra av ännu mer folkbildning. Vi vill bidra till fler samtal med respekt.  
 
 
Nina Larsson  
Förbundschef Studieförbundet Vuxenskolan

Åsa Björk
Regionchef Studieförbundet Vuxenskolan Skåne