Civilsamhället utgörs av alla de initiativ och aktiviteter där människor går samman av fri vilja för att förbättra sin egen eller andras vardag. Den kännetecknas av frivilligt deltagande, att verksamheten styrs av medlemmar utifrån ett gemensamt intresse eller värdegrund.
Det civila samhället fångar in flera olika begrepp såsom social ekonomi, ideell sektor, folkrörelser och idéburna organisationer. Här ryms organisationsformer som stiftelser, föreningar, kooperativ, men även informella nätverk och möten. Exempel på dessa är knattefotbollen, den stiftelsedrivna friskolan och kooperativa företag.
Civilsamhället är nödvändigt för att både staten och näringslivet liksom hushållen ska fungera effektivt, men det är också betydelsefullt såväl samhällsekonomiskt som för den enskilda människan, och för vår demokrati.
Ett exempel på civilsamhällets betydelse är all verksamhet som skapades i samband med det stora flyktingmottagandet under 2015. Engagerade medborgare vände sig till civilsamhällets organisationer för att man ville hjälpa till och det var där kurser och meningsfull verksamhet kunde komma i gång omedelbart.
Studieförbundet Vuxenskolan var en av de ledande aktörerna i denna rörelse.
Det är ingen som vet hur många föreningar det finns idag i Sverige, då inte alla föreningar finns registrerade, men i SCB:s register finns drygt 130 000 föreningar och det totala antalet uppskattas till 200 000 stycken. Tusentals av dessa finns under Studieförbundet Vuxenskolans paraply!
Spannet mellan organisationer och verksamheter är stort, det finns ideella föreningar som består av ett fåtal personer med ett mycket avgränsat syfte och det finns stora organisationer med hundratusentals medlemmar, spridda över hela landet. Det finns föreningar som bara arbetar med frivilliga krafter och det finns de som har många anställda och som omsätter miljontals kronor.
Ordet demokrati är en sammansättning av grekiskans ”demos” som betyder folket och ”kratos” som betyder styre. Det blir ”folkstyre”.
Demokrati är något vi skapar tillsammans. I Sverige och andra demokratiska länder arbetar vi med vår demokrati varje dag, genom att låta alla komma till tals, genom att låta människor växa och skapa och genom att respektera varandra.
Tillsammans har studieförbunden och föreningslivet haft stor betydelse för framväxten av den svenska demokratins 100-åriga historia – som alldeles för lätt tas för självklar.
Utvecklingen de senaste åren i såväl Sverige som andra länder visar att demokratin måste värnas aktivt. Undersökningar visar att människors tilltro till de demokratiska systemen minskar i många länder, inklusive Sverige.
Demokratier är inte osårbara. Världshistorien vilar på många exempel där makthavare inskränkt människors fri- och rättigheter för att skapa odemokratiska samhällen.
Att vaccinera samhället mot odemokratiska krafter går tyvärr inte. Men vi kan träna oss i demokratins metoder och verktyg till exempel genom att engagera oss i en förening. Det ger oss möjlighet att göra något vi brinner för, tillsammans med andra, samtidigt
som vi lär oss att arbeta demokratiskt.
Demokratin handlar inte minst om hur människor skaffar sig kunskap och om hur vi samtalar med varandra om samhällets utveckling. Ingen demokrati kan fungera utan delaktiga medborgare.
Vi tillsammans – civilsamhällets hjältar – är viktiga för den svenska samhällsstrukturen. Vi måste sträcka på oss och vara stolta över vårt engagemang och de insatser vi gör!
