Tillbaka

Spanska sjukan, ett fall på Gotland

Spanska sjukan anses ha varit den pandemi som har tagit flest människoliv på jorden. Läs här om Maja från Roma, född 1894.

Detta är en artikel från tidningen Oe Folki som ges ut av Gotlands Släktforskarförening, en förening SV samverkar med. Texten är skriven av Kerstin Jonmyren.

Hon hette Maria och kallades Maja, föddes 1894 som dotter till prosten Johannes Ronqvist och hans hustru Alfrida i Roma prästgård. Johannes var bror till min farmor. Maja kom att bli enda barnet, eftersom, som det berättades, hennes födelse hade varit nära att ta hennes mors liv. Mor Alfrida var i sin tur enda barnet till Jacob Petersson och Maria Palmquist vid Lingvide i Havdhem. Alfrida hade gjort det mycket ovanliga att lämna det jordbruk som hon var ensam arvtagare till för att utbilda sig till folkskollärarinna, som det då kallades. Sedan som anställd i Atlingbo skola hade hon snart blivit bekant med den dåvarande vice pastorn Johannes Ronqvist i pastoratet. Han i sin tur var bondsonen från Olofs i Öja som hade fått möjlighet att ”gå läsvägen” över Visby och Uppsala. Alfridas mor Maria från Lingvide i Havdhem, född i Eke, hade tidigt blivit änka och bodde även hon i Roma prästgård. Prästfamiljen var omtyckt i socknen.

Förberedelse för bröllop i prästgården
Maja skall ha varit en glad och populär flicka som hade många kamrater i socknen. En som ganska snart föll för hennes charm var sonen i gården Larsarve i Roma, Albert Johansson, som var fyra år äldre än Maja. Stor förälskelse och förlovning. Alla var glada i prästgården, nu skulle det bli bröllop, och förberedelserna påbörjades så smått. Maja hade visserligen gått i en flickskola i Visby, men då hon inte var uppfödd på en gård behövde hon först lite kunskaper i lanthushåll. Hon sökte till en lanthushållsskola i Rimforsa i Östergötland. Far Johannes betalade för utbildningen.

Nu var det 1918, och efter endast några månader på skolan kom Maja hem. Hon hade blivit sjuk, men lyckats ta sig med tåg och båt hem till Roma. När hon kom var hon så dålig att hon direkt blev sängliggande i en lunginflammation som förvärrades. Föräldrarna kallade på en läkare från Visby, som kom ut med tåget till Roma. Han konstaterade direkt att det var spanska sjukan. Han skall ha sagt till den bonde som körde skjutsen från prästgården till tågstationen:
– Arma föräldrar, enda barnet, och det finns ingenting att göra!

Livet måste gå vidare
Hon hade farit iväg frisk och förhoppningsfull och kommit hem döende. Det här var ett typiskt fall: helt i motsats till dagens coronapandemi slog spanskan hårdast mot dem som var unga och friska. Så blev det en begravning helt i stillhet, precis som i dagens coronatider. Far Johannes hade syskon och syskonbarn, men ingen vågade dit på grund av smittrisken. Sorgen var oändlig, två förtvivlade föräldrar och en sörjande fästman. Mor Alfrida orkade inte med sorgen, och eftersom hon led av dåligt hjärta avled hon mindre än ett år efter sin dotter. Kvar i prästgården ett år efter det planerade bröllopet fanns prosten Johannes och hans gamla svärmor Maria.

Naturligtvis måste livet gå vidare även efter spanska sjukan. När spanska sjukan hade försvunnit bjöd folkskollärare Lindström i Roma ihop prosten Johannes med sin syster Elin Lindström, som var småskollärarinna i Björke. Det tog sig direkt, blev äktenskap och paret fick närmare tjugo år tillsammans. Fästmannen Albert, som förlorade sin fästmö inför bröllopet övertog sin hemgård, hittade föst efter sex år en annan kvinna som han gifte sig med och bildade familj, så den gården kunde leva vidare i släkten. Det paret fick båda ett långt liv.

Spanska sjukan anses ha varit den pandemi som har tagit flest människoliv på jorden, detta under åren 1918-1920. I Sverige avled cirka 37000 människor, varav de flesta ungdomar. Då som nu under coronan var storstäderna de mest drabbade medan mindre tättbebodda områden klarade sig bättre. Gotland anses ha varit rätt förskonat.