Tillbaka

Bristande kunskap och intresse hos politiker och beslutsfattare!

”Vi har folkhögskolorna med kurser och en pedagogik som passar personer med funktionsnedsättning!” är ett vanligt uttalande från politiker och beslutfattare som vi har träffat. Ett uttryck som förvisso visar tilltro till folkbildningen men också bristande intresse och kunskap för särskoleelevers möjlighet till vidare utbildning. Vi kan inte längre se på när bristande information om utbildningsalternativ ligger till grund för regeringens satsningar.

Vi motsäger oss inte på något sätt folkhögskolornas betydelse eller bredd. Men vi ser det som vår skyldighet att ge en uppdaterad och nyanserad bild av utbildningssverige och den kunskapsbrist som råder inom området. Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län har under lång tid uppmärksammat de nästintill obefintliga utbildningsmöjligheterna och valt att utvecklat en ny unik utbildningsmodell i syfte att förändra situationen.

Under den allmänna motionstiden 2015/2016 inkom motioner som berör särskoleelevers möjlighet till vidare studier. En ständigt aktuell fråga som kräver åtgärd. Likt föregående år får de tillsammans med många andra motioner avslag med hänvisning till bestämmelser, pågående beredning och tidigare ställningstaganden. Målgruppen prioriteras bort.

I riksdagsdebatten 7 april fick frågan om vidare utbildning för särskoleelever mer utrymme än tidigare. Dock framkom inga svar eller åtgärder. Flera debattörer påtalade och bekräftade de bristande utbildningsvägarna efter gymnasiesärskolan. Likaså omnämndes tidigare och nuvarande projekt som syftar till att ta fram anpassade modeller. Det blev endast goda intentioner och hejarop för stunden. Utskottets avslag på motionerna markerar dock dess inställning och den faktiska oviljan till att ge även denna grupp lika möjligheter som andra.

Politiker och övriga intresserade kan i betänkande 2015/16:UbU16  ta del av utbildningsutskottets ställningstaganden gällande inkomna motioner.  När det gäller motioner kring eftergymnasial utbildning för särskoleelever hänvisar utskottet till satsningar som pågår inom yrkeshögskolan samt utbudet av kurser vid folkhögskolor. Gällande folkhögskolorna hämtar utskottet underlag från bland annat Folkbildningsrådets hemsida. De hänvisar dock till ett utbud som inte svarar upp mot den faktiska frågan, det vill säga utbildningsvägar för särskoleelever.

Som studieförbund känner vi mycket väl till den bredd och den flexibilitet som folkbildningen och folkhögskolorna står för. Vi vet också att en rad folkhögskolor erbjuder målgruppen allmän kurs och särskild kurs med olika inriktningar. Vi vet likaså att man vid folkhögskola kan studera till behandlingsassistent, journalist och fritidsledare. Men dessa exempel vänder sig inte till personer från gymnasiesärskolan.  
Varken ministrar eller riksdagsledamöter kommer att finna några yrkesinriktade kurser med anpassning för personer med en utvecklingsstörning vid folkhögskolorna. Det finns nämligen inga. Med en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning finns möjlighet att studera till taxiförare. Punkt.

”Yrkesutbildningarna är framtiden”, säger gymnasie- och kunskapslyftsminister Aida Hadzialic. Likaså efter gymnasiet ska möjligheterna vara goda för att kunna testa nya yrkesbanor. Utbildningsutskottet hänvisar i sitt betänkande även till Yrkeshögskolans utbud. Har du en funktionsnedsättning och behöver anpassning är det bra om du då bor i södra delarna av landet och planerar att arbeta inom kultur, data, elektronik, ekonomi, konditori eller lantbruk. Då kan du nämligen slåss om att vara en av de där 20 % som får möjlighet att gå en av de åtta yrkeshögskoleutbildningarna med möjlighet till utökat stöd.

En satsning som startade 2012 och enligt siffror från Myndigheten för yrkeshögskolan har gett 75 personer, med en konstaterad funktionsnedsättning, möjlighet att studera vid något av de specifika utbildningsprogrammen. Hur många av de totalt 75 personerna, under 2012-2015 som har en bakgrund i gymnasiesärskolan kan inte urskiljas på grund av PUL. Med andra ord vet vi inte hur många från gymnasiesärskolan som faktiskt kunnat studera vidare genom denna satsning.

Vi trodde oss se en möjlig öppning för målgruppen. Innan årsskiftet 2015/16 presenterade Aida Hadzialic den nationella satsningen Vägar framåt, en strategi med en rad åtgärder för att minska gruppen unga som varken arbetar eller studerar. En grupp där personer från gymnasiesärskolan ofta förekommer. Vägar framåt är en nationell ”satsning” med aktörer som kommuner, myndigheter, samordningsförbund och folkbildningen. Med hjälp av nya metoder och modeller ska ungas möjligheter till studier och arbete stärkas. Inom ramen av denna strategi försvinner dock stora resurser till kartläggning och samordning.

Folkbildningen får en liten bit av kakan. Tre miljoner för att också ägna sig åt samordning och projektledning?! Att folkbildningen kan åstadkomma mycket trots begränsade medel är inget nytt. Men vi ställer oss frågande till hur denna satsning kommer att gynna de faktiska verksamheterna och individerna.

I riksdagens kammare uttrycker ledamöter och ministrar betydelsen av en bra skola, allas rätt till utbildning och med det möjligheter att närma sig arbete. De nästintill obefintliga utbildningsvägarna för personer från gymnasiesärskolan prioriteras inte.

Här brister kunskap och intresse. Det krävs en nationell åtgärd. Det ska som bekant inte vara avgörande i vilken del av landet eller i vilken kommun jag bor. Via studieförbundens spridning från norr till söder och med dess erkända pedagogik kan personer från gymnasiesärskolan få en ärlig chans till vidare studier.

Studieförbundet Vuxenskolan har utvecklat utbildningsmodellen SV Kulturcollege. Modellen omnämns upprepade gånger i den tidigare riksdagsdebatten och är en åtgärd som inte tål att väntas på.

Vi vill avslutningsvis fråga Aida Hadzialic:

•    Är gymnasie- och kunskapslyftsministern nöjd med det utbud av eftergymnasiala utbildningar som idag finns för personer från gymnasiesärskolan?

•    kan vi utifrån rådande situation förutsätta att det hos studieförbunden kommer bli möjligt att bedriva yrkesförberedande utbildningar för personer från gymnasiesärskolan?

PS. Studieförbunden verkar i 290 av 290 kommuner. DS.


Maria Östby
Projektledare SV Kulturcollege

Björn Brunnberg
Avdelningschef Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län

Lars Berge Kleber
Ordförande Studieförbundet Vuxenskolan Örebro län