För ett inkluderande fritidsliv

I projektet ”Hundra år i Sverige” har fritidsverksamhet genomförts med drygt 200 barn och unga i Örebro län. Projektet har skapat förutsättningar för ett inkluderande fritidsliv där alla barn och unga deltar på sina egna villkor.


Fritidsaktiviteterna har utgått från temat "Hundra år i Sverige" med nedslag i dåtid, nutid och framtid. Vi har använt en upplevelsebaserad pedagogik för att alla ska kunna delta, och all verksamhet har utgått från tre ledord: integration, demokrati och empowerment.


I projektet har vi haft dialog med Region Örebro län och kommuner kring hur vi tillsammans kan bidra till ett inkluderande fritidsverksamhet i länet. Läs mer om det nedan.  

Metodfilmer

Projektets metod presenteras genom tre filmer där du får ta del av hur projektet har arbetat under sina två år. Filmerna beskriver bland annat hur projektet kom till och hur vi arbetat med projektets tema och ledord. 


Film 1 - Hur startade projektet? Här får du veta mer om projektets bakgrund, vår finansiär Arvsfonden och vilka kommuner vi har arbetat i.

Se filmen (YouTube)


Film 2 - Här berättar vi mer om vårt arbetssätt och hur vi arbetade med ledorden Integration, Empowerment och Demokrati? Du får även veta mer om våra Fredagspepp!

Se filmen (YouTube)


Film 3 - Här får du veta mer om hur projektets tema "Hundra år i Sverige" och hur vi arbetat med dåtid, nutid och framtid, bland annat genom exempel från vår verksamhet.

Se filmen (YouTube)

Samtal med barn och unga

Målgruppen, barn och unga, har varit delaktiga i alla faser i projektets genomförande. Deltagarna har fått vara med och bestämma vilka aktiviteter som ska startas upp och i verksamheterna har de varit med och påverkat innehållet.

 

I slutfasen av projektet har en utvärdering skickats ut till deltagare. Utväderingen visar på att deltagarna har upplevt att de fått vara med och utforma och bestämma i sina aktiviteter. Att genom värderingsövningar få fundera kring och samtala om sina egna värderingar, och att få ta del av hur andra i gruppen tänker kring samma ämne har varit ett mycket uppskattat segment. 

Tack vare att projektet utgått från barn och ungas önskemål har aktiviteter etablerats på orten som inte funnits tidigare och blivit ett komplement till exempelvis idrottsföreningar och fritidsgårdar. Deltagarna har själva beskrivit att de uppskattat att en ny och efterfrågad aktivitet kunnat starta genom projektet.

 

SAMTALSGRUPPER OCH VÄRDERINGSÖVNINGAR

Parallellt med aktiviteten har projektet arbetat med ledorden demokrati, empowerment och integration i all verksamhet via exempelvis samtalsgrupper och värderingsövningar. Den feedback projektet fått kring det arbetet är att unga saknar liknande metoder i skolan eller i andra aktiviteter. Genom samtalen har de uppskattat att få ta del av andras tankesätt i olika samhällsfrågor samt att själva få reflektera och tänka kring aktuella frågor och händelser.

 

En deltagare uttryckte att det var skönt att få prata utan att bli avbruten. I en annan grupp berättade en deltagare att hen kände sig mer självständig tack vare aktiviteten. Konsensus från utvärderingen var även att alla deltagare som svarat på enkäten upplevde att de fick vara med och bestämma i aktiviteten och att det var väldigt uppskattat. 

 

TANKAR FRÅN LEDARE PÅ FRITIDSGÅRDAR

”Vi har jobbat med flera ungdomsgrupper innan, men har inte sett en sån utveckling som det har blivit efter att projektet har varit där och haft samtalsgrupper och värderingsövningar.”

 

”Ungdomarna, framförallt killarna, har fått mer självförtroende och vågar prata mer i grupp.”

Tips för dig som vill arbeta med unga

I projektet har vi fått kunskaper som vi vill dela med oss av till dig som vill etablera nya fritidsaktiviteter där barn och unga kan bidra utifrån sina egna villkor, eller för dig som vill utveckla en verksamhet med nya arbetssätt där deltagare ges större inflytande och påverkan på fritidsaktiviteterna. Vi hoppas att med detta kunna inspirera och väcka nya tankar och idéer i ditt arbete med barn och unga!

Dialog kring inkluderande fritidsliv

Under projektets andra år bjöd vi in kulturchefer eller motsvarande roll i de kommuner vi genomfört fritidsverksamhet, till en dialog kring inkluderande fritidsverksamhet. Projektet har mött representanter från kommunerna Hallsberg, Laxå och Örebro. I mötena såg vi tydligt att det finns en vilja och önskan i att nå fler barn och unga till fritidsverksamheter. Det är dock en utmaning att nå barn och unga som inte deltar i organiserade aktiviteter.  


Under dialogmötena framkom bland annat att det finns en gemensam utmaning som handlar om att nå de målgrupper som idag inte deltar i några aktiviteter. Det kan till exempel vara unga med funktionsnedsättning, unga med psykisk ohälsa eller asylsökande och nyanlända unga. För att fånga upp unga krävs en kontinuerlig dialog där alla aktörer som erbjuder fritidsverksamhet för en dialog kring vilka aktiviteter som genomförs, på vilka platser i kommunen och hur vi tillsammans kan engagera fler.


Bussförbindelser från mindre orter i kommunen in till tätorten kan utgöra ett hinder för att delta, inte minst för asylsökande och nyanlända barn och unga där föräldrar i större utsträckning saknar körkort och bil. I många mindre orter i länet saknas fritidsaktiviteter och här kan tex. kommun och ideella aktörer vara en kraft för att lyfta eldsjälar och ge stöd i uppstart av aktiviteter. 


Engagera unga ledare

En annan del i samtalet handlade om hur vi engagerar unga att själv agera som ledare för att få en bredare verksamhet utifrån ungas egna intressen. Projektet har mött flera verksamheter under de här två åren, där kommunala och privata utförare lär ut, informerar och instruerar med begränsad delaktighet från målgruppen själva. I projektet har vi arbetat med ledare som engagerar deltagarna att bestämma vad de vill lära sig och där olika metoder används. Vi har också erfarit att det blir mer proffstänk och tävlingsmoment i en del av de verksamheter som utförs av privata utförare, vilket inte passar alla barn och unga och motverkar möjligheten att delta på egna villkor. Folkbildningen och projektets arbetssätt har en roll att fylla för de som önskar mer lek och möjlighet att arbeta under friare former och uttryckssätt.


I samtalen har vi fokuserat på hur vi kan etablera samarbeten och nya verksamheter som utgår från målgruppens behov. Hur kan vi tänka nytt i rekrytering av ledare? Hur kan vi skapa förutsättningar hos ledarna att hantera och möta målgruppernas behov?


Dialogen mellan ideell och offentlig sektor kring ett inkluderande fritidsliv fortsätter och de erfarenheter vi fått med oss från projektet ligger till grund för utvecklingsarbetet.

Fortlevnad

Ett viktigt moment för all projektverksamhet hos SV Örebro län är att projektets arbete mynnar ut i en beständig verksamhet. Att arbeta med barn och unga är ett av SV Örebro läns prioriterade arbetsområden. Vi ser insatser riktade till unga som en social investering i framtiden, både för individen och ur ett samhällsekonomiskt perspektiv.

 

SV Örebro län vill bidra till ett inkluderande fritidsliv där unga har möjlighet att påverka innehållet i, och delta i, fritidsaktiviteter. Vår ambition är att använda folkbildningens pedagogik för att öka deras kunskaper om exempelvis demokrati, samt att skapa trygga mötesplatser där de kan utvecklas i gemenskap med andra.

 

FÖRENING

Vi vill utgöra ett stöd för både föreningar, ledare och deltagare. För föreningar håller vi kontinuerligt i utbildningar inom exempelvis styrelsearbete och finns som stöd vid frågor och funderingar.

 

VERKSAMHET

I projektet samverkade SV Örebro län med flera kommuner och aktörer, exempelvis kulturskolan i Laxå kommun. Målgruppen Barn och unga har fått större utrymme i vår verksamhet. Idag har vi fler verktyg för att fånga upp intressen och erbjuda en plats för utveckling.

 

CIRKELLEDARE

För cirkelledare inom vår verksamhet har vi både cirkelledarutbildningar där alla våra ledare ska delta. Utbildningarna erbjuds kontinuerligt under året och på flera platser i länet. Vi erbjuder även cirkelledarträffar där ledare från olika områden kan träffas för att umgås och utbyta erfarenheter.

Bakgrund

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Örebro län utbildar asylsökande i svenska och samhällskunskap sedan 2015. Under de första åren var vi på olika asylboenden i Örebro län, och där vi träffade både vuxna och barn. Barn och unga som bodde på asylboendena saknade plats för lek och fritid. Våra cirkelledare såg behovet av att barnen behövde något att göra efter skolan, få leka och få tillbaka glädjen. 


Vid ett besök tog vi med oss en väska med hattar, peruker och utklädningskläder till barnen. Vi spelade musik och det blev spontan dans och mycket skratt. Att möta barnen i deras miljö gjorde det tydligt att de ville ha aktiviteter, få leka och bara vara barn. Även att utvecklas och få möta fler barn än de som bodde på asylboendet.


Efter besöken pratade vi om upplevelsen, och vi frågade oss: vad kan vi som studieförbund kan göra för att fler barn och unga ska få tillgång till fritidsaktiviteter, och samtidigt skapa förutsättningar för integration? Vi bestämde oss för att ansöka om ett projekt som skulle bidra till att skapa fritidsaktiviteter där barn och unga möts och är med utifrån sina egna villkor. Idén var att barnen utifrån en gemensam aktivitet exempelvis dans eller teater, möts i temat dåtid, nutid, framtid.


Projektet döptes till Hundra år i Sverige, och vi lämnade in en ansökan till Arvsfonden. Ansökan godkändes och i oktober 2017 startade projektet.