Tillbaka

Slutkonferens

Studieförbundet Vuxenskolan (SV) Örebro läns projekt Utveckling från dag ett hade 22 november 2018 sin slutkonferens i Örebro för närmare 70 deltagare i publiken. Under dagen presenterade projektgruppen de resultat som uppnåtts under projektets 2,5 år, de arbetsmodeller som har tagits fram, den följeforskning som bedrivits och framhöll vikten av att vi måste ändra formen på normen för att få ett samhälle för alla.

SV Örebro läns avdelningschef Björn Brunnberg och styrelseordförande Lars Berge-Kleber öppnade tillsammans konferensen på HIVE i Örebro. Efter ett inledande tack till projektgruppen för det fantastiska arbete som gjorts fick publiken för dagen ta del av hur projektidén en gång kom till. Vid denna tid var det inte tillåtet att arbeta med undervisning i svenska och samhällskunskap för asylsökande. När SV Örebro län således valde att göra det ändå föranledde det ett besök från dåvarande migrationsministern Morgan Johansson och kort efter besöket ändrades sen reglerna på riksdagsnivå. Resten är historia. 

Resultat
Efter inledningen presenterade SV Örebro läns projektkoordinator Linda Nors de resultat som uppnåtts genom projektet. Totalt har projektet haft 909 unika personer. Linda berättade även om hur förutsättningarna för projektet har ändrats under tidens gång och berömde personalen i projektet som trots utmanande omställningar har kämpat på bra. Därefter var det projektledare Jeanette Ohlssons tur att berätta om hur projektet har arbetat med mjuka värden. Inom projektet har en fiktiv karaktär vid namn Sonya tagits fram. Jeanette presenterade Sonya för publiken och förklarade att det är just Sonyas resa de kommer att få följa under konferensdagen. Sonya representerar alla projektets deltagare där deras historia, erfarenheter och upplevelser vävs samman.

Ändra formen på normen
Namnet på och temat för konferensen var ”Ändra formen på normen” och med hjälp av boken Factfulness av Hans Rosling inledde Jeanette med att väcka tankar hos publiken kring hur vi människor ofta tänker kring världen. För är man inte medveten om hur man tänker blir det svårt att ändra sitt tankesätt. Rosling menar att människors hjärna oftast är inställd på katastrof, och att vi därmed upplever världen som sämre än den är. En början till att tänka annorlunda blev därmed att ställa tre frågor om vår omvärld för att se hur publiken tänkte och sedan presentera de, oftast, förvånansvärda svaren. Frågorna var:  

  • Hur stor andel av alla flickor i låginkomstländer idag går ut grundskolan?
  • Var bor majoriteten av världens befolkning?
  • Vilken är medellivslängden för världens befolkning i genomsnitt?

Svaren för respektive fråga är enligt Roslings bok Factfulness 60 %, medelinkomstländer och 70 år.  

Intervju med samarbetspartners
Under projekttiden har flera olika samarbeten genomförts och några representanter från dessa samarbeten var med under konferensen och berättade om den samverkan som varit. På plats var Petra Elb från Örebro Rättighetscenter och berättade om den samverkan som var där de hade utbildning om normer, empowerment och diskriminering för deltagarna i syfte att stärka deltagarnas egenmakt och handlingskraft. Ett samarbete med Örebro läns idrottsförbund berättade projektets utbildningsledare Denana Holmberg om. En grupp kvinnor som i 17 års tid promenerat tillsammans två gånger i veckan bjöd in deltagare från projektet till promenaderna. Även Anna-Clara Hellgren, sjuksköterska från Region Örebro län var med på konferensen och berättade om när hon informerade deltagare om svensk vård, egenvård och hur 1177 fungerar.

SFI imponeras av deltagare från projektet
Ett unikt samarbete projektet har haft är med SFI Allévux från Sydnärkes utbildningsförbund. Tack vare detta samarbetet har deltagare från projektet fått möjligheten att göra det nationellt giltiga SFI-provet – redan under asyltiden. Oxana Källebring, samordnare SFI Allévux, berättade under konferensen att hon imponerades av deltagare från projektet då deras språknivåer oftast är väldigt höga. Bland annat har några av projektets deltagare klarat av att tenta av D-kursen, den sista delen av SFI, med betyget A och B. Något som hon menar är väldigt ovanligt.

-     Vi tycker att ni gör ett fantastiskt arbete. Vi är stolta att vi kan bidra och göra skillnad för den enskilde individen, berättar Oxana.

Följeforskning från Örebro Universitet
Claes Gunnarsson, universitetslektor vid Handelshögskolan Örebro Universitet presenterade den följeforskning han bedrivit inom ramen för projektet. Kärnan i forskningen är fallstudien av Laxå kommun där Claes tillsammans med Jeanette bland annat har deltagit i möten med det asylnätverk som finns i Laxå. I asylnätverket samlas involverade aktörer från exempelvis kommun, studieförbund, kyrkor, hyresvärdar och andra aktörer för att diskutera situationen för asylsökande och nyanlända. Där tas problem upp och tillsammans hittar man lösningar.

-      Aktörerna nyttjar de lokala resurser som finns till hands. Alla gör det de är bra på och tillsammans skapas värde för individen. Informella personliga relationer och öppenhet är av betydelse liksom kreativitet, improvisation och experimentlusta, beskriver Claes i sin forskningsrapport.

Samtalsdiskussion kring frågeställningar
Efter lunchen samlades återigen alla och samtalsdiskussioner väntade. På golvet fanns olika fotavtryck i varierande färger och vid varje fotavtryck stod en fråga. Bland alla 21 frågorna fanns exempelvis:

  • Vem tror du ger den asylsökande första informationen om Sverige?
  • Vad skulle du ta med om du tvingades fly idag?
  • Vad är en norm?
  • Om etableringstiden endast var ett år – hur skulle den kunna se ut

I smågrupper fick publiken gå runt kring fotavtrycken och diskutera frågorna. Det blev många bra och intressanta samtal. Hela konferenslokalen fylldes snabbt av ett sorl av diskussioner.

Relations- och prestationssamhällen
Efter en stunds samtal fortsatte projektledare Jeanette Ohlsson och projektkoordinator Linda Nors att berätta om hur projektet har arbetat för att förbättra asylmottagningen och förkortat etableringstiden. Passet inleddes med en förklaring av relations- och prestationssamhällen. Många som kommer till Sverige flyr från ett relationssamhälle och kommer till det svenska prestationssamhället. I relationssamhällen är man van vid att ens social välfärd bygger på tryggheten från familj och släkt. Att då komma till Sverige där den sociala välfärden bygger på att man arbetar och betalar skatt blir då en stor omställning. Därmed behövs tydlig information om hur Sverige är uppbyggt och fungerar för att ge asylsökande rätta förutsättningar inför framtiden. I en film med SV Örebro läns avdelningschef poängterar han att folkbildningen är med och överbryggar krockarna mellan prestations- och relationssamhället genom vår pedagogik och sätt att nå fram till deltagare.

Projektets arbetssätt
Publiken fick sedan en presentation av hur normen ser ut i samhället för hur det går till när man söker och väntar på asyl i Sverige, och sedan jämfördes det med hur projektet har valt att arbeta och vad det har gett för resultat. Jeanette poängterade att projektet ser hela människan och det är i det mötet som vi lär känna varandra och därifrån blir det sen naturligt att prata om Sverige och hur vårt samhälle fungerar. I projektet ser vi ett behov av ett ”Välkomstverk” där det första bemötande är extremt viktigt för att se vad den enskilda människan har för förutsättningar och för att ge rätt information om de skyldigheter och rättigheter den enskilde individen har i det nya samhället.

Under eftermiddagen spelade utbildningsledarna Denana Holmberg, Shahla Ojagh och Ibrahim Altamimi upp korta teaterscener som representerade händelser som en asylsökande kan möta. En teater visade upp hur olika sätt att hälsa på varandra kan skapa missförstånd trots att de som hälsar på varandra menar väl till varandra. De tre scenerna visade att olika personer har olika perspektiv och att det är lätt att missförstå varandra.

Utbildningsmodell
Publiken fick även ta del av den utbildningsmodell som projektet har arbetat fram. Eftersom alla asylsökande har unika förutsättningar behövs även olika metoder för att lära ut exempelvis språket. Vissa som kommer hit är högutbildade och har god studievana, vilket oftast förenklar inlärningen. Andra är analfabeter och behöver lära sig på ett helt annat sätt. I utbildningsmodellen finns det därför tre steg där den enskilde individen blir nivågraderad innan hen börjar i studiecirkeln och genom detta kan inlärningen anpassas efter individen.  

Asylprocessen nu och i framtiden
Som avslutning av presentationen visade Jeanette och Linda hur asylprocessen vanligtvis ser ut och jämförde med hur projektet anser att det borde se ut. Det projektet har arbetat fram är en modell där delar som idag sker vid givet uppehållstillstånd flyttas till tiden för när individen söker asyl och uppehållstillstånd.  För att illustrera tydligare vilka skillnader som är mellan dagens norm och projektets version fick utbildningsledaren Ibrahim komma upp på scenen och berätta hur hans väg in i samhället sett ut. En väg kantad av frågor om vad man ska göra och hur olika myndigheter fungerar och en process som tog lång tid. Projektets hemlandsmentorer Arash och Mohammed har båda varit deltagare i projektet och arbetar nu som hemlandsmentorer/cirkelledare i samma cirklar. De berättade om deras väg in i Sverige där projektet funnits som ett stöd för att lära ut språket och att förstå samhället.  

–     Om var och en gör sitt för att det här ska leva vidare blir det dynamik. Det blir magiskt! Vi hoppas att ni ska våga tänka utanför boxen, våga runda lite hörn och ta steg som ingen tagit tidigare. Det är det här som gör skillnad – när vi ändrar formen på normen, säger en tacksam Jeanette Ohlsson.

Projektets framtid
Innan det var dags att avsluta dagen öppnades det upp för frågor och tankar från publiken. Många undrade vad som skulle hända med projektets arbete nu när projekttiden snart är slut. SV Örebro läns avdelningschef berättade då att han innerligt hoppas på att folkbildningen ska få mandat till att lära ut kunskaper i språk och samhälle för asylsökande.

-     Fördelen med folkbildningen är att vi är snabba, effektiva och
flexibla, och bör därmed bli insläppta som aktörer för att arbeta med asylsökande. Inget långsiktigt mandat ges dock till folkbildningen via riksdag, kommun, landsting, regioner och liknande trots att folkbildningen kan ge individen förutsättningar att etableras i samhället utifrån individuella behov. Vi är en samhällsaktör att räkna med, berättade Björn.

Vi på SV Örebro län och särskilt från projektgruppen vill önska dig som deltog på konferensen ett stort tack för att du var med och bidrog till en intressant och berikande dag. Vi gör inte skillnad. Det gör skillnad!