Lättläst version saknas
Tillbaka

Gömda men inte glömda - om kvinnor i litteraturen

Lite tankar, reflektioner och lärdomar

från deltagarna i kamratcirkeln Gömda men inte glömda - om kvinnor i litteraturen

Frågor vi ställt oss
Vi gick in med öppna ögon i detta projekt med tanken att bekanta oss med spännande författarinnor och skaldinnor i historien innan sekelskiftet från ca 1800 - 1900 och vi träffade på många spännande verk av dessa kvinnor och många drabbande livsöden.
Frågor vi diskuterat har bla varit;
Har kvinnans roll förändrats genom åren? Hur?
Vilken relevans har deras verk för oss idag?
Skrevs det annorlunda då än idag?
Språkbilden?
Teman?
Betraktaren?
Diktens jag?

Lite kort info om de författarinnor vi jobbat med:

Ulrica Carolina Widström (1764-1841) 

Var mycket känd av sin samtid, beundrad av flera kulturpersonligheter bl.a P.D.A Atterbom. Hon skrev dikter och översatte även romaner. Hennes poesi har stark gustaviansk tidsfärg.

Hon publicerades första gången i början av 1780-talet men hennes genombrott kom först 1799 och den mest kända samlingen är Erotiska sånger (det är ur den samlingen den inlästa dikten ”Sång till natten” kommer). År 1840 fick hon Svenska akademiens guldmedalj.

Anna- Maria Lenngren (1754-1817); Klicka här för att lyssna på två dikter 

Redan i unga år publicerades åtskilliga epigram och dikter som Anna- Maria skrivit, hon undertecknade alltid sina skrifter; A.M.M. I sin författarnatur är Anna-Maria undflyende och svårgripbar. Det är inom satiren och parodin som hon briljerar med en vass och ironisk penna.

Det ämne som låg henne varmast om hjärtat var ”den intellektuella kvinnans omöjliga situation”, (se tex  ”Några ord till min k. Dotter, ifall jag hade någon”.)

I slutet av sin gärning gav hon ut sina verk anonymt. Hon ligger begravd på Klara kyrkogård i Stockholm och där har Svenska akademin rest en minnessten till hennes ära.

Thekla Knös (1815-1880) Klicka här för att lyssna på dikten Kan en mygga besjungas

Thekla var både författarinna, poet och översättare och behärskade många språk. Poesin var dock hennes huvudsakliga uttrycksform och hennes riktning var realism.

För diktcykeln ”Ragnar Lodbrok” vann hon som enda kvinna i Sveriges historia, Svenska Akademiens stora pris år 1851 och samtidigt även det mindra priset för sina ”Smärre skadlstycken”.

Flera av hennes verk har tonsatts (den mest kända är kanske ”Det är en ros utsprungen”). Thekla förde in vardagslivet i diktens värld och skildrade det borgerliga hemlivet.

Harriet Löwenhjelm (1887-1918) Klicka här för att lyssna på två dikter

Kallas ibland ”Sveriges mest originella diktare” och i motsats till flertalet av sina generationskamrater har hon aldrig helt fallit i glömska, utan ständigt haft en liten men hängiven läskrets.

Flertalet av hennes verk innehåller religiös problematik och är även inspirerade av hennes intresse för Kirkegaard. Dikterna är stundtals formade av bekännelse och bön men också åt ordlekar, spex och nonsenspoesi.

Hennes kanske mest kända alster är ”Beatrice- Aurore” som även finns tonsatt.

Karin Ek (1885-1926) Klicka här för att lyssna på dikten Den tidiga morgonen

I sin tid var hon en välkänd och läst författarinna och skaldinna. Hon studerade bl.a med Harriet Löwenhjelm på Anna Sandströms högre lärarinneseminarium.

Hon gav ut en roman, essäer, dikter och en omtalad poesiantologi åt Bonniers.

Karin har kallats ”en svensk Virginia Woolf”. Hon skrev tidigt om erotik och kvinnlig sensualitet. Döden och erotiken är Karins lyriska teman. Hennes enda roman Gränsen handlar om stockholmare som under några sommarmånader släpper på etikett och sedlighet när de möter skärgårdsfolket.

Karin dog endast 41 år ung och efterlämnade fem barn.

Emilie Björksten (1823-1896) Klicka här för att lyssna på dikten Allt har sin tid

Finlandssvensk poet och författarinna med nära anknytning till Johan Ludvig Runeberg och mycket av hennes poesi är inspirerad av Runeberg då han var hennes mentor.

Emilie och Fredrika Runeberg (Johans fru) arbetade för att förbättra statusen och villkoren för  kvinnorna i Finland.  Hennes debut var Sandpärlor. Hon skrev under pseudonymen e***.

Efter hennes död publicerades hennes dagböcker och brevväxling med Runeberg som väckte stor uppmärksamhet.

Det här kom vi fram till

"Den nya kvinnan"
De kvinnor vi träffat på från ca1800- 1900 är en generation som banat väg för kommande generationer kvinnliga skalder och författarinnor.
Det är här ”den nya kvinnan” börjar växa fram, som levde i en tid där en stark kvinnorörelse börjar växa fram.
Där kvinnans roll, innebörden av begreppet kvinnlighet, rösträtt, vad kvinnor är, kan vara och bör vara diskuterades.
”Den moderna svenskan” börjar så sakteliga växa fram.
Många kvinnliga skalder och författarinnor var under denna tid (1770-1920) både mer framgångsrika (både nationellt och internationellt) och mer omtyckta än deras manliga kollegor men då historien oftast skrivits av män blev tyvärr kvinnorna ”bortglömda/gömda”.

Thekla Knös
I Thekla Knös dikt ”Myggan”, vilken är en av dikterna vi tittat närmare på, skriver hon den som en rolldikt (dikt i jagform som kan företräda en figur av annat). Där gränsen mellan människan och naturen är svävande.
I några av Theklas rolldikter överskred hon för sin tid en gräns för det passande.
I Myggan ser vi en iakttagare (en man) som iakttar en kvinna, vars mjuka arm blir offer för en myggas matlust. Dikten var på sin tid så pass tvetydig att den upprörde den samtida kritiken. Idag skulle denna dikt knappast få någon att ta illa vid sig och vi tyckte att det var intressant att titta närmare på denna dikt, då den väckt så stor uppståndelse på sin tid och hur tidens gränser för vad som är passande och inte, ändrats och även hur sättet att skriva på ändrats.
Det som förr ofta skrevs som rollpoem skrivs idag med all sannolikhet som centrallyrisk.

Emilie Björksten
I Emilie Björkstens dikter får vi ta del av universella ämnen som kärlek och död. Hon hade en nära koppling till Johan Runeberg och hans fru Fredrika Runeberg, vilken lär ha sagt;
” Mannen skriver då han vill, kvinnan när hon kan.”
Här uppstod många diskussioner om hurvida det i mångt och mycket är även så idag.

Karin Ek
Hos Karin Ek finns det aktuella i hennes diktning lika mycket då som nu.

Harriet Löwenhjelm
I Harriet Löwenhjelms dikt ”Håll mig” , blir vi alla tagna av hur hon i samband med vetskapen om att hon snart kommer att dö skriver så kristallklart och osentimentalt drabbande.

Ulrica Widström
Vi hyllar också Ulrica Widström och hennes mod att ge röst åt kvinnor i bla Erotiska sånger, där hon i dikten ”Korgen” beskriver ett sexuellt övergrepp och samtidigt varnar andra unga kvinnor, att lyfta ett övergrepp är aldrig något enkelt och säkert banade hon väg för en kommande generation att inte lida i tysthet.
Här kom flera diskussioner upp om hur det ser ut idag, hur offret behandlas av samhället verses förövaren.

Anna-Maria Lenngren
Anna-Maria Lenngren var en av de kvinnor som verkade under upplysningstiden när Gustav den tredje var kung och instiftade Svenska akademin som skulle hjälpa den svenska litteraturen framåt.
Under denna tid ökade den kvinnliga läskretsen och det började ges ut tidningar riktade till kvinnliga läsare en del t.om även utgivna av kvinnor.
Det var legitimt att läsa för kvinnor men däremot såg man inte med blida ögon på de kvinnor som skrev. Det sägs att Anna-Maria försökt dölja sitt författande med att gömma sitt bläckhorn i sybordet, då hennes man inte gillade att hon skrev, därför skrev hon också oftast anonymt. Kvinnorna skulle vara i hemmet, offentligheten var mannens.
Även det konstnärliga skapandet var för männen medans det husliga var för kvinnorna.
Så är det ju inte idag även om vi tror att det hela tiden kommer att behöva kämpas för kvinnors rättigheter för att ta steg framåt och inte bakåt och fortsätta kämpa för de generationer som gått före oss och strävat och stridit för en bättre framtid åt kvinnornas position i samhället.

Inspelningar

Vi läste upp och spelade in några av de dikter vi jobbat med, de finns i ovanstående text men även som länkar nedan.

Två dikter av Anna Maria Lenngren

Allt har sin tid av Emilie Björksten

Två dikter av Harriet Lövenhjelm

Den tidiga morgonen av Karin Ek

Kan en mygga besjungas av Thekla Knös