Tillbaka

Osynliga hästar lockade till skratt


I onsdags fylldes Bohusläns museum av bönder, hantverk och hästintresserade. Det var dags för minimässan Boktober igen. En av höjdpunkterna var författaren Pia Hagmars hästberättelser.

När Bohusläningen tittade in på Bohusläns museum i onsdags var det liv och rörelse. På långbord i foajén låg fina hantverk från dagcentren till försäljning och inne i Spisrummet var det kafé. Där sålde också lokala gårdshandlare potatis, bröd och honung.

Boktober, som arrangeras av museet, Studieförbundet Vuxenskolan och kommunens avdelning för särskild handikappomsorg, är en minimässa om lättlästa böcker och lättläst samhällsinformation. Och den har återkommit varje år på Bohusläns museum.

– Det här är det fjortonde året vi arrangerar Boktober, säger Ewa Lantz från Studieförbundet Vuxenskolan.

Varje år har mässan haft ett nytt tema. Och anledningen till att årets Boktober invigdes av Lars Påfvelsson från LRF, Lantbrukarnas Riksförbund, var att temat var Livet på landet.


– Vi försöker att välja tema utifrån vad museet har för utställningar, och nu har de Häst, så vi tyckte det passade bra med lantligt, säger Ewa.


Uppe på hyllan berättar lantbrukaren Lena Magnusson om familjens gård och alla djuren. Snart är det författaren Pia Hagmars tur att roa publiken. Hon har skrivit böcker om livet på landet i Dalsland och om hästar, bland annat ungdomsböcker om Klara och Flisan.

– Men i dag kommer jag inte prata bara om hästar, för jag är lite sur på min egen, säger hon.

Men det verkar hon glömma bort när hon väl börjar berätta. Hon berättar om sin uppväxt och om hur det kom sig att hon började skriva.

– Det här är min allra första bok jag skrev. Den heter Flikan, ja, jag var inte så bra på att stava på den tiden, Flikan och djuren heter den.

Pia håller upp ett gulnat pappershäfte. Och börjar läsa högt. Pia visar sedan upp några av alla de 65 böckerna hon skrivit. Hon håller upp en son handlar om hästtjejen Flisan.

– De har jag läst, allihopa, säger Emma Kristiansson på första raden.

– Bra, då vet du att hon har en osynlig häst, och det hade jag med när jag var liten, säger Pia.

Publiken skrattar åt Pias berättelse om hur hon och hennes osynliga häst Misty driver hennes pappa till vansinne i Köpenhamn när Misty vägrar åka rulltrappa.

– Det slutade med att jag tillsist äntligen fick mig en riktig häst.

Sara Kirudd
sara.kirudd@bohuslaningen.se

 

Artikel Bohusläningen Osynliga hästar lockade till skratt.pdf