Tillbaka

Forskning inom egenmakt

  • Tideman, M. & Svensson, O. (2015). Young people with intellectual disability—The role of self-advocacy in a transformed Swedish welfare system. International Journal of Qualitative Stud on Health and Well-being.   
  • Ett ökat antal unga personer som självorganiserar sig i self advocacy grupper. Studien visar att deltagandet i dessa grupper leder till ökad hälsa, ökat välbefinnande och att man utvecklar nya roller och identiteter. 

Du hittar artikeln här: 
https://www.tandfonline.com/doi/full/10.3402/qhw.v10.25100

 

  • Svensson, O. & Tideman, M. (2007) Motvärn, motståndsidentitet och empowerment bland personer med intellektuella funktionshinder. Socialmedicinsk tidskrift. Vol. 84, Nr. 3.  
  • Studerat ett projekt som utvecklats från att vara för personer med intellektuell funktionsnedsättning till att bli ett projekt baserat på empowerment. Projektet var en mötesplats som möjliggjorde samtal om erfarenheter av intellektuell funktionsnedsättning och stigmatisering. Medförde en ny social roll. 

Du hittar artikeln här:  
http://www.socialmedicinsktidskrift.se/index.php/smt/article/view/599/419

 

 

  • Giertz, L. (2012). Erkännande, makt och möten. En studie av inflytande och självbestämmande med LSS. Akademisk avhandling. Akademisk avhandling. Institutionen för socialt arbete, Linnéuniversitet.  
    Beskriver och analyserar villkor, möjligheter och gränser för inflytande och självbestämmande för personer med LSS-insatser. 
  • Möjlighet till inflytande och självbestämmande villkoras av funktionsnedsättningens omfattning, det privata hemmet som arbetsplats för personal, spänningsförhållandet mellan oberoende – beroende, bemötande samt synen på individens förmåga. 

    Du hittar avhandlingen här:  
    http://lnu.diva-portal.org/smash/get/diva2:527989/FULLTEXT01.pdf

  • Bergh, S., Skogman, E. & Tideman, M. (2010). Vågar lite mer – studerandes erfarenheter av längre folkhögskolekurser riktade till personer med utvecklingsstörning. Rapport till Specialpedagogiska skolmyndigheten.  
    Studerandes erfarenheter av folkhögskolekurser riktade till personer med intellektuell funktionsnedsättning. 

 

  • Sauer, L. (2010). Gränslöst ledarskap- en utvärdering. Institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. Rapport till Umeå kommuns fältforskningsenhet.  

              Personer med intellektuell funktionsnedsättning och lärande  

 

  • Kjellberg, A. & Hemmingsson H. (2013). Citizenship and voting: Experiences of persons with intellectual disabilities in Sweden. Journal of Policy and Practice in Intellectual Disabilities, 10, 326-333.   
    Personer med intellektuell funktionsnedsättning och valdeltagande och demokrati. 
  • De personer med intellektuell funktionsnedsättning har intervjuats inför riksdagsvalen 1998, 2002 & 2006. Det som röstar har en uppfattning att rösta är viktigt och att det är en medborglig plikt, de har föräldrar, och signifikanta personer som fört över politiskt intresse, vidare har media betydelse och de är bekväma med att veta hur man gör när man röstar. 

    Du hittar artikeln här:  
    https://pdfs.semanticscholar.org/419a/0bed1312dfdc14825a186419e7c20f207463.pdf

 

  • Löfgren-Mårtensson, L. (2004). ”May I?” About Sexuality and Love in the Generation with Intellectual Disabilities. Sexuality and Disability. Vol. 22, No. 3.  
    Personer med IF, kärlek, sexualitet och sociala strategier. 
  • Många unga vuxna personer med IF lever i en miljö som kännetecknas av att å ena sidan möjliggörs önskningar å andra sidan kontrolleras och övervakas deras sexualitet och kärlek.

    Du kan hitta artikeln här: 
    https://rdcu.be/9M8w

 

  • Näslund, R. & Gardelli, Å.(2012). I know, I can, I will try: youths and adults with intellectual disabilities in Sweden using information and communication technology in their everyday life. Disability & SocietyVol 28, No. 1, sid. 28-40.  
    Ungdomar och vuxna med IF och användandet och tillgången till internet och kommunikationsteknologi. 
  • Ökat handlingsutrymme för de vuxna, lärde sig använda datorer vilket ökade deras möjlighet att uttrycka sig och att handla. Ökad social interaktion med vänner, familj och personal samt ökat inflytande i vardagen. 

 

  • Gardelli, Å. & Johansson, A. (2008) Funkaportalen: Datoranvändandets betydelse för vuxna personer med utvecklingsstörning. 
    Datoranvändandets betydelse för vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning. 

 

  • Renblad (2001) Empowerment. Hur resonerar personer med utvecklingsstörning om inflytande, bemötande, sociala relationer samt information-/ och kommunikation. Institutionen för Individ, omvärld och lärande, Lärarhögskolan i Stockholm. Forskningsrapport nr. 29. 
    Hur personer med intellektuell funktionsnedsättning ser på inflytande, bemötande, sociala relationer samt information-/ och kommunikation. 

 

  • Bolling, J. (2005). Delaktighet, Diskriminering, Demokrati. Utvärdering av regeringens satsning på insatser mot rasism, främlingsfientlighet, diskriminering och homofobi riktad till personer med funktionshinder. Allmänna Arvsfonden. 
    Insatser mot diskriminering riktade till personer med funktionsnedsättning och annan etnisk bakgrund.  13 olika projekt ingår i utvärderingen.  När det gäller insatser mot diskriminering och utsatthet menade mindre än en tredjedel att de inte nått sina mål. 

 

  • Olin, E. & Ringsby Jansson, B. (2006). Risk eller möjlighet: om styrning och inflytande i mötet mellan unga med funktionshinder och välfärdssamhällets aktörer. Högskolan i väst, forskningsrapport nr 2006:04.   
  • Personer med IF och personer med PF. Risker och möjligheter- förändrade livsvillkor för inflytande, delaktighet och självbestämmande. 
  • Vuxenblivandet är ofta mer komplicerat än för andra ungdomar, de har svårt att etablera sig på arbetsmarknaden, många blir beroende av de socialpolitiska stödsystemen och de har svårt att etablera sociala nätverk. 
  • Detta kan öka risken för ohälsa, psykisk ohälsa och missbruk. Resultatet visar att det finns stora skillnader mellan olika grupper av unga med IF och/eller PF. Skillnaderna handlar om hur de bor, försörjning, arbete, nätverk och hur det ser ut med stöd och insatser. Två huvudgrupper, den ena gruppen har relativt omfattande stöd, den andra gruppen tar avstånd från handikappomsorgen/ socialtjänsten. 

    Du kan hitta rapporten här:  
    http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:201929/FULLTEXT02 

 

  • Olin, E. & Ringsby Jansson, B. (2009). Unga med funktionshinder på väg ut i arbetslivet. En utmaning för välfärdssystemet. FoU i väst, Rapport 1: 2009. Göteborg: Göteborgsregionens kommunalförbund. 
    Hur unga psykiskt och intellektuellt funktionshindrade personers identiteter skapas genom tillhörigheten både till kategorin funktionshindrade och till civilsamhället och normaliteten. 

 

  • Nikku, N. (2011). Bostad med särskild service och daglig verksamhet. En forskningsöversikt. Rapport till Socialstyrelsen. 
    Personer med If och PF. En forskningsöversikt över forskning om bostad med särskild service och daglig verksamhet.  

 

  • Lindqvist, A-L. (2007). Att främja inflytande för psykiskt sjuka och funktionshindrade – ett utvecklingsarbete inom vård och omsorg. Utvärdering av tio försök med brukarinflytandesamordnare (BISAM) i kommun och landsting. Institutionen för socialt arbete, Stockholmsuniversitet. Rapport i socialt arbete, nr. 126. 
    Utvärdering av inflytandeprojektet som var ett led i de satsningar nationella psykiatrisamordningen genomförde 2005-2007 för att åtgärda bristande inflytande. 

 

  • Vikdahl, L. (2014). Jag vill också vara en ängel. Om upplevelser av delaktighet i svenska kyrkan hos personer med utvecklingsstörning. Akademisk avhandling. Skellefteå: Artos & Norma bokförlag. (Kan köpas här)  
    Personer med IF och deras upplevelser och erfarenheter av delaktighet i svenska kyrkan.