2026-11-16
För oss och för nästa generation
Bodil Bendixon ser körsång som mer än musik. Det är ett sätt att skapa gemenskap, delaktighet och framtidstro. Som cirkelledare berättar hon varför folkbildning behövs som mest – inte minst i tider när samhället känns splittrat.
Bodil har en lång bakgrund inom musik, teater och körverksamhet. Under många år har hon arbetat med sång i olika former, både på scen, i egna projekt och inom folkbildningen. I dag leder hon Vätterkören – en kör som vuxit fram ur ett gemensamt engagemang för både sången och Vätterns vatten.
– Det är ett underbart sätt att vara tillsammans på. Man möts och sjunger en vanlig kväll. Och då är det liksom att man… plötsligt känner varandra, säger Bodil.
Hur menar du?
– Man andas ihop efter en avslutad fras i en sång. Då blir det en gemensam rytm som utgör ett samspel där summan blir större än individerna. Det är häftigt, säger Bodil.
I hennes sätt att leda kören står delaktigheten i centrum. Sångerna lärs ut på gehör, utan noter, och deltagarna får i stället stöd av ljudfiler och texter. Det sänker trösklarna och gör det möjligt för fler att vara med, oavsett tidigare erfarenhet.
Det ligger också nära folkbildningens grundidé menar Bodil, där lärandet utgår från att vara tillgängligt, inkluderande och ta vara på människors egna erfarenheter. I studiecirkeln har ledaren ofta en roll som både handlar om att bidra med kunskap, lyssna in deltagarna, vägleda och skapa utrymme för gruppens gemensamma lärande.
Där alla får räknas
Bodil har gedigen erfarenhet av att arbeta inom folkbildningen, bland annat genom körer, kurser och workshops. Nu är det fullt fokus på kören i Gränna och för henne är det tydligt varför just folkbildning betyder så mycket.
– Det som är bra med folkbildningen är att alla är inkluderade. Alla räknas. Alla kan komma med. Det är verkligen det bästa som finns, säger hon.
Fördelarna som kommer med att gruppen är med och formar kören är flera. Men det medför också en del utmaningar längs vägen.
– Om jag har valt en sång eller en text så kan jag ibland känna att det är någon stum känsla, att det inte riktigt svänger. Då kan det vara någon bakomliggande orsak till det och då är det viktigt att ärligt våga ställa frågor till varandra och prata om det, säger Bodil.
Men om namnet på kören, Vätterkören, var det inga tvivel om.
– Vi har spånat: Vilka är vi och vilka vill vi sjunga för? Vad är det som är viktigt för kören? Folk ville inte sluta sjunga efter projektet vi hade förra året när vi hade konserten ”Vi sjunger för Vättern”, som inte bara handlar om oss utan även nästa generation. Därför var det extra fint när det, förutom oss, var en barnkör som deltog på konserten, säger Bodil.
Att leda – och lära - tillsammans
Att vara cirkelledare handlar inte bara om att dela med sig av sitt kunnande. Det handlar också om att utvecklas i mötet med andra. Där beskriver Bodil att ledarskapet har förändrats över tid.
– Jag har utvecklat ett lyssnande på gruppen. Jag kör inte på lika mycket i min Bodilbubbla, säger hon.
I en tid som många upplever som orolig menar hon att sådana sammanhang behövs. Körsången blir ett sätt att skapa både kraft och hopp – tillsammans med andra.
För den som funderar på att bli cirkelledare visar Bodils erfarenheter att uppdraget rymmer mycket: att inspirera, skapa trygghet och bygga gemenskap - men också att själv få växa längs vägen. Och för Bodil i Gränna finns det minsann inga planer på att varva ner:
– Jag säger som Lill-Babs; Jag är inte pensionär, utan passionär!