2026-06-25

Hur vet vi vad som är sant och inte i en valrörelse?

Den 13 september i år är det val i Sverige där vi väljer våra representanter till riksdag, region och kommun. Att de som röstar känner sig informerade är en viktig demokratisk förutsättning, men det möter utmaningar i form av desinformation och missinformation. Men vad betyder egentligen dessa begrepp och hur kan väljare veta vad som är sant och inte i en valrörelse?

Påverkanskampanjer mot allmänna val har varit ett hett samtalsämne i många år redan, både i Sverige och övriga världen. Förekomsten av försök att påverka val är i sig inte alls ny, utan snarare en konstant följeslagare till demokratin. Men den utsträckning vi ser det idag samt möjligheterna som internet och sociala medier erbjuder är ett nyare fenomen. Det ställer högre krav på väljare att vara källkritiska oavsett när de konsumerar information, men särskilt i samband med en valrörelse då antal kampanjerna och budskap som ska ut når en mycket högre nivå. Ett extra faktum idag är generativ AI och hur enkelt det är att skapa förfalskade bilder och videor. Internetstiftelsen visar i sin rapport om Svenskarna och internet: Valspecial 2026 att oron för att falsk eller vilseledande information ska användas för att påverka valresultatet är utbredd. 9 av 10 svenskar tror att AI kommer användas för att ta fram falska bilder och videor med syftet att påverka valutgången.


Myndigheten för psykologiskt försvar fokuserar mycket på informationspåverkan från främmande makter och större grupper när de tittar på valet 2026 men det är inte bara därifrån falsk eller vilseledande information kan komma. När alla har tillgång till internet kan ett skämt eller missförstånd från en helt vanlig människa få oförutsedda konsekvenser om det delas vidare och ges uppmärksamhet. Ett helt falskt påstående kan delas tusentals gånger utan att en enda person gjort en faktakoll. Så hur kan vi värja oss mot falsk eller vilseledande information i en valrörelse 2026?


Några definitioner

Missinformation är verifierbart falsk information som sprids utan avsikt att vilseleda, och ofta delas eftersom användaren tror den är sann.

Desinformation är verifierbart oriktig eller missvisande information som skapas, presenteras och sprids för att uppnå ekonomisk vinning eller avsiktligt vilseleda allmänheten. Den kan orsaka skada för allmänheten.

Det finns också ett tredje begrepp som få nämner, malinformation. Det är information som är faktamässigt korrekt men används på ett skadligt sätt.

Informationspåverkan är när en främmande makt eller dess ombud försöker påverka opinion, beslut eller samhällsutveckling i ett annat land genom till exempel desinformation.

Propaganda är kommunikation som vill påverka åsikter eller beteenden i en viss riktning. Den är ofta negativt laddad, drivs av en politisk agenda och lyfter fram ett ensidigt budskap.


Källa till definitioner: Internetstiftelsen.se, First draft, MIK Sverige


Källkritik

Redan under Kalla kriget användes begreppet källkritik då det cirkulerade massor av planterade och falska nyheter där syftet var att få in sin världsbild i andra människors medvetande och sprida den runtom världen. Källkritik handlar om att lära sig att skilja sant från falskt, att avgöra vad som är trovärdigt, och att vara medveten om att olika användare har olika syften. Främst innebär det att du själv måste ifrågasätta det du läser eller ser. Vem ligger bakom informationen? Är det en trovärdig källa?


För att göra det enkelt, när du ser något på internet du reagerar på: börja med att stanna till. Mycket av felaktig och vilseledande information som sprids är skapad för att väcka känslor, så det bästa du kan göra är att inte falla i fällan och agera i affekt. Ställ dig själv därefter tre frågor:

  1. Vem är avsändaren och vad har hen för avsikt?
  2. Vilka bevis finns det för det som källan påstår?
  3. Vad säger andra oberoende källor?


Här följer ett exempel som Källkritikbyrån tog upp:

Ett inlägg kommer upp i flödet på en valaffisch från Moderaterna. Det är en bild på Ulf Kristersson med texten "Utsatt kvinna? Hit med lägenheten". Det första som bör göras här är att titta på avsändaren, vilket konto har lagt ut denna bild? Om det är ett helt anonymt konto som inte ser ut att ha något samröre med Moderaterna eller media kanske det inte ska litas på med en gång. Om kontot inte ger dig bevis nog är nästa steg att öppna en sökmotor och leta mer information. Kanske en sökning på "Moderaterna valaffischer" eller på själva budskapet som påstås. I detta fall kan du därifrån både se hur Moderaternas valaffischer i år ser ut och få upp artiklar som berättar om hur fejkade valaffischer spridits från flera olika mediakällor. Svaret verkar här vara att det du såg i ditt flöde inte är en riktig valaffisch. Grattis! Du har nu praktiserat källkritik.


Hur vet vi vilka källor som går att lita på?

Med källkritik följer också källtillit. Vi kan inte alla själva göra egna efterforskningar utan behöver ha källor vi litar på. Etablerade nyhetsmedier och myndigheter brukar vara bra källor då de har rutiner för att kontrollera var de får sin information ifrån och kontrollera den.


Många använder numera AI för att ta reda på information, exempelvis Chat GPT. Men en bra regel om du ber AI om fakta är att fråga vilken källa de har till informationen den ger dig. Det är inte ovanligt att AI hämtar information från opålitliga källor eller till och med hittar på, så det gäller att inte lita blint på vad den berättar för dig.


Bra resurser

Här nedan listar vi några bra resurser under valrörelsen för att läsa mer och hålla dig informerad under valrörelsen.