2024-05-13
Backstugans vänner
En av alla föreningar som vi på Studieförbundet Vuxenskolan Väst samarbetar med.
Backstugans vänner är en förening som vi har haft ett flerårigt samarbete med, och det är verkligen en förening som brinner för folkbildning och bevarandet av historiska platser. Ett av våra samarbeten har varit inom området byggnadsvård, där vi tillsammans har arbetat med att renovera den lilla stugan som låg på en liten höjd i en glänta i skogen i Upphärad utanför Trollhättan.
När jag som ny kontaktperson för föreningen blev inbjuden att besöka platsen var det en fantastisk upplevelse, berättar verksamhetsutvecklare Therese Przybyla lyriskt. Jag fick se de olika odlingarna av blommor som de ville bevara, och jag kunde verkligen uppskatta den vackra omgivningen där trädgård möter skog i en harmonisk kombination.
Föreningen har gjort en imponerande dokumentation om platsen, vilket verkligen bidrar till folkbildningen. Här kan man ta del av foton och texter som berättar om verksamheterna i Upphärad under 1800–1900-talet, vilket ger en djupare förståelse för områdets historia.
Backstugan Kulla, som byggdes år 1860, betraktas idag som en mycket värdefull kulturhistorisk byggnad. Den speglar berättelser om backstugusittarna under en hundraårsperiod. Backstugorna beboddes av olika människor, från hantverkare till änkor med barn och gamla torpare. Dessa människor, som kallades backstugusittare, utgjorde en viktig del av samhället under den tiden.
Under sommaren arrangerar Studieförbundet Vuxenskolan Väst tillsammans med föreningen föreläsningar där engagerade medlemmar berättar historien om Kulla. Det är verkligen en unik möjlighet att få ta del av historien i en fridfull miljö, där naturen och kulturen möts på ett vackert sätt.
Mitt besök avslutades med en fika i det lilla rummet i stugan. Rummet värmdes upp av den minsta kakelugn jag någonsin sett, och trasmattorna låg på trägolvet precis som det kanske såg ut förr i tiden. Det var en genuin upplevelse att få ta del av det fina engagemang som driver föreningen att bevara sin stuga och dess omgivningar, och jag är tacksam för möjligheten att få vara en del av det, avslutar Therese.