Cirkelledarutbildning på Kynnefjäll

I augusti genomfördes en annorlunda cirkelledarutbildning. Under bar himmel på Kynnefjäll kombinerades ledarskapsutbildning med vandring och utomhusmatlagning. Det blev en helhetsupplevelse av skogens natur, fågelkvitter utmed vandringsstigar och samarbete människor emellan.

Vi har träffat tre av deltagarna för att låta dem dela upplevelser av helgen på Kynnefjäll. Ann-Britt Carlsson, Ucklum, är cirkelledare i biodling i Stenungsund och ordförande i Göteborgs och Bohusläns biodlardistrikt. Tomas Grönqvist, Trollhättan, jobbar till vardags med IT och leder en studiecirkel i verksamhetsutveckling för Villaägarna Trollhättan, Vänersborg och Lilla Edets styrelse och Ulrika Kyrk, Åmål, som är djurvårdare på veterinärklinik och cirkelledare för Jägarexamen teori och skytte.

En attraktiv utbildningsform

Alla tre är helt eniga om att själva formen för utbildningen var viktig för deras deltagande.

— Jag är ganska ny som cirkelledare, säger Ulrika. Erbjudandet om en sådan här form för utbildningen istället för att sitta i en lektionssal gjorde det naturligt för mig att tacka ja. Jag vandrar väldigt mycket och det kändes också som ett mer avslappnat sätt att möta andra cirkelledare.

—Det var som skräddarsytt för mina intressen matlagning utomhus och vandring. Något helt annat än att ”sitta i ett kursrum och dricka bubbelvatten”, säger Tomas.

— Jag hade gått en cirkelledarutbildning för länge sedan, men kände ingen lust att uppdatera mina kunskaper i en lektionssal, säger Ann-Britt. Men här tyckte jag, som också är en friluftsmänniska, att sammanhanget var så självklart att jag inte kunde undgå att anmäla mig.

Under helgen, som leddes av cirkelledarutbildare Jennie Müller (se intervju nedan), blev det allt som allt fem kilometers vandring, med en hel del pauser som ägnades åt arbetspass med fokus på såväl folkbildning som erfarenhetsutbyte kring rollen som cirkelledare.

— Vi fick para ihop oss två och två med olika deltagare och prata tillsammans, säger Tomas. Det fungerade jättebra.

— Vi uppmanades också att gärna gå en stund längst bak, att inte bara vara mitt uppe i allt utan reflektera, säger Ann-Britt. Uppmaningen att släppa tidspressen, att sitta ner vid ett träd och bara titta ut i luften, var väldigt bra.

Gemenskap och samarbete

Matlagningen i muurikka över öppen eld skedde tillsammans. Deltagarna fick gemensamt bestämma i vilken ordning ingredienserna skulle tillsättas och vilka kryddor som skulle användas.

— Vi blev en sammansvetsad grupp väldigt snabbt, kände oss inte påtvingade varandra utan var friare. säger Ulrika. Tomas lägger till att gruppkänslan också formades genom att man hela tiden delade upplevelser.

En del av deltagarna, däribland Ulrika och Tomas, har alltjämt kontakt och leker med tanken på en återträff för hela gruppen. Alla tre tror också på att fortsätta med liknande utbildningstillfällen.

— Det behöver inte göras så omfattande som vår helgträff. Bara att tänka nytt och lämna klassrumskonceptet tror jag skulle göra cirkelledarutbildningen mer attraktiv, säger Ulrika.

Inspiration att bära med sig

Alla tre har tagit med sig inspiration från augustihelgen på fjället:

— Jag är jätteimponerad över hur fint arrangemanget fungerade och vilken kommunikation vi kunde nå, säger Tomas. Att laga mat tillsammans är något jag tar med mig även till andra sammanhang.

— För mig har helgen på Kynnefjäll gett inspiration till att inkludera gemensam matlagning på mina egna studiecirklar i Jägarexamen, säger Ulrika.

För Ann-Britt var helgens lugn ett bestående minne. Men också mer än så.

— För framtida biodlingskurser funderar jag på att ta ut deltagarna på en vandring där vi pratar om växter som bina uppskattar, säger hon. Få människor idag vet hur en sälg ser ut, men en blommande sälg är livets frukost för många insekter.

Jennie Müller, cirkelledarutbildare

Vilken är din bakgrund och hur kommer det sig att du ledde cirkelledarutbildningen på Kynnefjäll?

— Jag har bakgrund som verksamhetsutvecklare på Studieförbundet Vuxenskolan, samt som cirkelledarutbildare. Just det här formatet kommer från en studiecirkel som jag också leder sedan ett par år tillbaka: yoga, vandring och utomhusmatlagning. Konceptet växte fram ur mina egna intressen för välmående och att vara i naturen. När frågan om att forma en cirkelledarutbildning som också kunde vara utomhus kom från vår avdelningschef Mia Ekegren sade jag ja direkt. 

Vad ville du som ledare att en cirkelledarutbildning utomhus skulle tillföra deltagarna?

— För mig är oftast nyckeln när jag planerar och håller i en utbildning inställningen att jag inte själv sitter inne på alla svaren. Vi är där för att lära av varandra. Varje gång jag har gjort liknande aktiviteter blir resultatet unikt. Att man gör det utomhus med denna typ av aktiviteter gör gott för hälsan, vi samtalar och diskuterar samtidigt som vi är i rörelse. Jag vill tro att det är ett minne som deltagarna bär med sig länge!

Vilka pedagogiska grepp var viktiga beståndsdelar?

— Något som är unikt med just den här utbildningen är ju den gemensamma matlagningen. Jag säger alltid "jag tror på ju fler kockar, desto bättre gryta" och ger deltagarna råvaror och en stor låda med massor av kryddor. Så gör vi gemensamt upp eld, tillsätter råvaror och kryddar tillsammans. Jag lovar - det blir alltid en succé! Jag tror det är ett pedagogiskt verktyg som man kan tillämpa i andra former också. Alla har erfarenheter och tidigare upplevelser som man gärna vill dela med sig av. Det gäller bara att hitta sätt att inkludera alla i lärandet, låta det vara roligt och se våra olikheter som ett sätt att lära oss ännu mer av varandra. 

Hur upplevde du att deltagarna tog emot och använde sig av miljön och aktiviteterna under helgen?

— Jag tror att det mottogs väl och att det var en givande helg för alla, på olika sätt. Vi diskuterade utmaningar som man möts av i vardagen som ledare och kunde hjälpa varandra med komplexa frågor under trädtoppar mitt i Bohusläns vackra natur.

— Vi fick i efterhand jättefin och otroligt värdefull feedback av deltagarna. Jag tar med mig en kommentar som fick mig att le när vi ställde frågan om vad de hade önskat: ”En dag till!"

Myggrapport från Kynnefjäll

Det surrar av människomummel på Kynnefjäll. – Jag måste flyga dit och spana!

Vad nu?! Elva människor på rad på vindlande stigar i skogen. Det luktar gott – inte mycket myggstift här inte – och jag undrar vad de surrar om. Det är en liten hobby jag har.

Studiecirklar, ledarskap, ledarroller. Jag blir nyfiken och glömmer min hunger för en stund, men när de stannar vid en tjärn, tänder en eld, lagar mat på stekhäll – och sätter sig i skuggan för att äta, då kan jag inte bärga mig längre utan tar en liten slurk ur ett armveck.

De vekar ha roligt, de här människorna. De pratar intensivt med varandra, de står i smågrupper, de står i stor gemensam ring, de går i gåsmarsch, inte många minuters tystnad. Och när de går tysta, ja, då vibrerar luften av individuella funderingar som i bästa serietidningens tankebubblor.

Jag uppfattar att det är ett gäng härliga cirkelledare jag träffat på. Jag hör att de är från Studieförbundet Vuxenskolan och att de är på utbildning här hemma hos mig, trevligt.

De tar en liten paus med incheckning i stugor och annat praktiskt, sedan ska de kursa lite inomhus innan de ska laga mat över eld igen. Jag kan inte låta bli utan bjuder in hela familjen och några till till ett riktigt ben-kalas där under bordet. Inte riktigt lika skyddade ben så här på kvällen.

Jag blir så mätt att jag lägger mig på rygg och fascineras lika mycket som människorna av den stjärnklara himlen, tänk vad det lyser där uppe i mörkret – och vad många de är, stjärnorna!

När jag vaknar är ledarna tillbaka och står redo med sina ryggsäckar för mer vandring, dialog och lärande. Jag tjuvåker en stund på en rygga, jag måste vila mina vingar lite till, och när de sätter sig vid var sin trädstam i en dunge för en stunds reflektion, då passar jag på att käka frukost på en axel.

Det är så roligt att följa gruppen, riktigt lärorikt. Och när en av de deltagande ledarna vid den avslutande rundan tackar SV och alla deltagarna för en fantastisk helg, då ropar jag att jag håller med, men det verkar inte som att de hör mig.

När jag förstår att SV kommer tillbaka med ett nytt ledargäng i vår, då applåderar jag med mina tre benpar och skriker ”Välkomna!”.

Hubert Ekegren, mygga

Kynnefjäll, Hedekas, Munkedal 27-28 augusti 2022