2025-10-14

Vi kämpar för våra barn – men tillsammans blir vi starkare

Att vara förälder till ett barn med en funktionsnedsättning innebär ofta en vardag fylld av frågor, oro och kamp för rätt stöd.

I SV Västs projektet TUFFA samlas utrikesfödda föräldrar för att dela erfarenheter, få kunskap och möta representanter från bland annat skola, socialtjänst och habilitering. Två av föräldrarna som deltagit berättar här om sina upplevelser – och varför dessa möten gör skillnad. 


Jag insåg att jag inte är ensam

En av mammorna, som vill vara anonym, har fyra barn. När hennes son var 13 år fick han en autismdiagnos, något som kom sent och därför blev en svår erfarenhet för hela familjen. Hon berättar att hon länge kände sig osäker på vart hon skulle vända sig: 

– Jag hade ingen erfarenhet alls. Jag visste inte vilka rättigheter vi hade eller hur jag skulle hjälpa mina barn. Jag saknade kunskap om både lagar och system här i Sverige, och språket gjorde allt ännu svårare. 


Genom vårdcentralen fick hon kontakt med SV Västs projekt TUFFA:s föräldragrupp. Där har hon fått möta både andra föräldrar i liknande situationer och representanter för olika myndigheter. 

– Det viktigaste för mig har varit att känna att jag inte är ensam. Det finns fler mammor som går igenom samma sak. Samtidigt har jag blivit starkare och vågar nu säga ifrån: mitt barn behöver stöd även om vi ännu inte fått alla papper på plats. Jag har lärt mig att jag har rätt att prata, rätt att ta plats och rätt att kämpa för mina barn. 

Hon beskriver också hur gruppen gett henne nya perspektiv på vardagen: 

– Jag har börjat prioritera annorlunda nu. Det är okej att släppa städningen en dag och istället ge min energi till barnen. Och jag har lärt mig att det är okej att be om hjälp. 


När vi delar våra erfarenheter blir vi starkare

Haya, som också deltar i TUFFA:s cirkel, har två barn med intellektuell funktionsnedsättning. Hon arbetar som undersköterska och fick höra om projektet via sin dotters förskollärare. 

– För mig har det varit viktigt att dela känslor och erfarenheter med andra. När man hör andra mammors berättelser blir man starkare. Vi lever med samma oro och samma kamp, och då förstår man varandra på riktigt. 

Hon berättar att hon tidigare ofta bar stressen själv, men att mötena hjälpt henne att hitta sätt att avlasta sig. 

– Jag har lärt mig att be min man om mer hjälp när jag är trött. Jag vill inte bli lika slutkörd som andra mammor jag har sett, utan försöker hitta sätt att minska stressen. 

Precis som den andra mamman lyfter Haya fram vikten av att möta myndigheter direkt i gruppen: 

– Jag fick mycket kunskap om skolan och habiliteringen. Det är bra när de lyssnar på oss och när vi får möjlighet att ställa frågor. 


Vi blir starkare tillsammans

Båda mammorna är överens om att träffarna inte bara handlar om att föräldrarna ska få information. Minst lika viktigt är att myndigheter får höra föräldrarnas röster och förstå de hinder som många möter i kontakten med samhället. 

– Det är inte bara vi som ska lära oss, utan även de, säger den ena mamman. Myndigheterna behöver förstå våra svårigheter och bemöta oss bättre. 

Föräldragruppen har blivit en plats där ensamhet byts mot gemenskap, där tunga frågor får delas och där nya vägar framåt blir synliga. 

– Jag skulle verkligen råda andra föräldrar att vara med, säger Haya. Det är mycket bättre än att sitta ensam hemma med sina bekymmer. Här får man både stöd, information och styrka. 

Och som den anonyma mamman uttrycker det: 

– Jag är stolt över att vara en mamma som kämpar. Tack vare SVs TUFFA känner jag mig inte längre ensam – och jag har fått modet att stå upp för mina barns rättigheter.