Många studiecirklar genomförs i samarbete med SV:s medlems- och samarbetsorganisationer. Tillsammans med LRF har SV exempelvis tagit fram cirkeln Beredskap hos landsbygdsföretagare. Syftet är att stärka landsbygdsföretagarnas beredskap genom att identifiera sårbarheter, stärka den egna beredskapen och ta fram en handlingsplan för kris eller krig.
I den populära cirkeln Bygdens beredskap samarbetar SV med Bygdegårdarnas riksförbund i ett landsomfattande projekt. Syftet är att förbereda bygdegårdar på att kunna fungera som nav i lokalsamhället i händelse av kris eller krig.
Tillsammans med Riksförbundet FUB har SV tagit fram Min beredskap, ett cirkelmaterial riktat till personer med intellektuell funktionsnedsättning och med SPF Seniorerna lanseras i höst ett nytt cirkelmaterial med fokus på hemberedskap och säkerhet.
För den enskilde är studiecirklar i beredskapsodling populära. Många är också intresserade av att lära sig hur man tar hand om och förädlar sina egenodlade grönsaker och frukter. Därför innehåller flera av cirklarna även moment som att syra, sylta och torka.
Sverige är samtidigt ett avlångt land, indelat i åtta odlingszoner. Medan vissa delar av landet präglas av omväxlande torka och översvämningar har andra snö långt in på våren och tidig frost som stora utmaningar. På vissa håll är marken för karg för odling, och fokus i skogsrika områden kan i stället kan ligga på att ta tillvara det som skogen erbjuder.
Hur beredskapscirklarna utformas varierar runt om i landet, utifrån lokala förutsättningar och behov.
I Eslöv i Skåne anordnas, i klimatförändringarnas spår, en cirkel om hur man kan förbereda sig för torka och stora mängder regnvatten. Hur räddar man sina grödor under skyfall, och hur sparar man vatten under torra perioder? Under cirkeln får deltagarna också gjuta ett litet fågelbad i betong – något som både fåglar och fjärilar uppskattar.
I Varberg i Halland satsas det på beredskapsodling som kamratcirkel. Utgångspunkten är Johanna Hjärtfors bok Beredskap: Fyll matförrådet för vardag och kris. Deltagarna får råd om vad som är bäst att odla och när, samtidigt som de får en ökad förståelse för varför vår livsmedelsförsörjning är sårbar och varför beredskapsodling är viktig.
Många avdelningar satsar också på cirklar i beredskapsmat. I Dalarna och på Gotland får deltagarna bland annat lära sig att göra en surdegsgrund och baka surdegsbröd. I Värmland finns cirkeln Mat som är bra i kris, där deltagarna får lära sig vilken mat som är bra att ha hemma vid kris eller krig och hur man kan bli mer självförsörjande på bönor och fröer.
I Örträsk i Västerbotten får cirkeldeltagarna lära sig att förädla grönsaker genom fermentering. För den som själv inte har möjlighet att odla finns grönsaker tillgängliga för köp samband med cirkeltillfället.
I SV Västernorrland bjuder flera orter in till samtal där Jenny Fernebro, enhetschef på Avdelningen för krisberedskap och civilt försvar vid Socialstyrelsen, berättar om myndighetens uppdrag och det pågående arbetet med att stärka hälso- och sjukvårdens beredskap.
Författare turnerar med SV
Många avdelningar anordnar också beredskapsföreläsningar. Ett exempel är författaren och frilansjournalisten David Jonstorp, som genomför en föreläsningsturné i norra Sverige under temat Gemensam beredskap i krisernas tid.
Med utgångspunkt i konkreta exempel visar David hur vi kan stärka beredskapen där vi bor – oavsett om det är i en lägenhet, ett villaområde eller på landsbygden.
Digitala workshops med lokal närvaro
På flera håll anordnas också workshops inom Bygdens beredskap och studiecirklar i beredskapsodling för både föreningar och individer.
Deltagarna träffas lokalt tillsammans med en närvarande hjälpledare, medan cirkelledaren deltar digitalt via en skärm. En av cirkelledarna är Susanne Hjort, permakulturdesigner och tidigare medarbetare hos SV i Västerbotten.
De flesta av ovan nämnda exempel finns på fler ställen i landet. Om något verkar intressant så surfa in på sv.se eller kontakta din lokala SV-avdelning för information.
