Bibliotekarierna i Lättlästprisets urvalsgrupp: ”Lättläst ska vara lika välkomnande som all annan litteratur”

Amanda Nanor har varit bibliotekarie i tolv år och arbetar sedan två år på Klippans bibliotek i Skåne. I Lättlästprisets urvalsgrupp har hon deltagit sedan 2022.

Hur resonerar du som bibliotekarie när du köper in lättlästa böcker för unga och vuxna?

Jag håller i lättläst barnlitteratur och det är min kollega som köper in lättlästa böcker för vuxna. Men jag tycker ju personligen att lättläst inte bara är en lätt text, utan det ska fortfarande finnas en berättelse, en handling som i vilken bok som helst. Det är bara det att man valt att anpassa språket för en målgrupp som behöver det. Det behöver inte bara vara för personer med funktionsnedsättningar utan även för lässvaga ungdomar eller vuxna som vill börja läsa men inte har kommit loss ännu. Då är det viktigt att den typen av böcker är precis lika välkomnande och roliga att läsa som vanlig litteratur.

Hur marknadsför och placerar ni lättlästa böcker för unga och vuxna?

Hos oss har vi en sektion med lättläst för vuxna och vi skyltar också med våra böcker. Vi har en hel vägg nära entrén där vi sätter upp nyheter och där hamnar ju även de lättlästa tillsammans med övrig litteratur. Lättlästa böcker är också markerade, så vill jag hitta en bok som är lite lättare för mig att läsa så är det bara att leta efter en gul plupp.

Vilken typ av lättlästa böcker lånas mest ut?

Hos oss så skulle jag säga ungdomsböckerna. Vi delar byggnad med en gymnasieskola så vi har många elever som kommer in och lånar. Sen har vi också SFI-klasser som kommer och lånar böcker hos oss.

Varför är det viktigt att biblioteken har ett brett utbud av lättläst litteratur?

Vi ska vara tillgängliga för alla och kunna serva hela samhället. Har du en funktionsnedsättning kanske du inte har jättemycket pengar och bibliotek är gratis. Det är bra att det finns möjlighet att låna än att behöva köpa. Kom in, låna en bok, lämna tillbaka den så att någon annan sen kan låna den. Har inte vi boken kan vi köpa in den så slipper du göra det själv.

Har någonting hänt sedan lättlästpriset började delas ut 2020, har utbudet av lättläst litteratur ökat?

Jo, men det tycker jag nog ändå. På barnsidan finns förlag som Hegas,  Nypon och Vilja förlag som ger ut jättemycket för barn. Men på vuxensidan så känns det som att det har, jag ska inte säga stagnerat, men det känns som att det inte rört sig lika mycket. Det är mest SFI-böckerna som ökat men de är till för att du ska lära dig språket och har ingen litterär substans.

Du läser just nu de böcker som är nominerade till lättlästpriset.

Om du tänker tillbaka sedan du startade i urvalsgruppen, ser du någon förändring i mängd och kvalitet?

Det känns som det kommit fler ungdomsböcker jämfört med innan och de senaste två åren så skulle jag nog ändå uppleva att det kommit mycket mer av de här SFI-böckerna. Men vi har även fått se en del mindre förlag som ger ut lättläst och det är lite kul att det inte bara är de stora kända förlagen som nominerar.

Anna Fahlbeck är bibliotekarie sedan 21 år och har arbetat på Linköpings stadsbibliotek, huvudbiblioteket i Östergötland de senaste 20 åren. Innan dess var hon bibliotekarie på en stor gymnasieskola i Linköping. Anna har ingått i Lättlästprisets urvalsgrupp från starten och var med och utformade kriterierna för hur de sex finalisterna väljs ut bland de nominerade böckerna.

Hur resonerar du som bibliotekarie när du köper in lättlästa böcker för unga och vuxna?

Jag brukar försöka pejla in vad våra besökare vill ha. Många gillar biografier, så det köper jag in. När den stora flyktingvågen kom 2015, fick vi köpa in enormt många olika lättlästa böcker och många av samma titel. Vi hade jättemycket kontakt med förlagen då och försökte få dem att skriva lite mer feelgood och inte så mycket om hur eländigt det kan vara när man kommer som flykting och att det finns kriminalitet och sånt där. Det kom många sådana titlar då. Nu tycker jag förlagen har gått över till att ge ut mer feelgood och det tycker jag är jättebra.
 

Hur marknadsför och placerar ni lättlästa böcker för ungdomar och vuxna?

Vi marknadsför inte direkt lättlästa böcker, men vi har placerat dem i en avdelning med tillgängliga medier. De lättlästa böckerna har en stor, luftig yta, med gott om skyltmöjligheter och romanerna är uppmärkta i genrer och svårighetsgrad. Bland de lättlästa böckerna har vi också en sektion som vi kallar Högläsning. Där får de som kommer och läser högt, för antingen äldre eller för de med intellektuell funktionsnedsättning, tips på lämpliga titlar.

Vilken typ av lättlästa böcker lånas mest ut?

Många som går i läsgrupper för att lära sig svenska kommer till biblioteket och då måste vi köpa in flera titlar och även flera exemplar av varje titel. Jag brukar försöka köpa böcker som är feelgood, lite vardagsnära som beskriver hur det är att leva i Sverige. Jag köper in i stort sett varenda titel som kommer, men inte så många ex av varje.

Varför är det viktigt att biblioteken har ett brett utbud av lättläst litteratur?

Målgruppen är väldigt stor och bred. Det är allt från barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. Och man kan ha intellektuell funktionsnedsättning i många olika nivåer. Det finns ju vuxna som har dyslexi eller andra inlärningssvårigheter som också behöver lättläst. Vi har ju äldre som börjar bli dementa som kan behöva lättläst. Alla som är nya i språket behöver ju lättläst och alla har olika intressen och behöver få olika lättlästa nivåer. Det behövs verkligen ännu fler titlar än vad som kommer ut, även om jag tycker det kommer ut rätt så mycket.

Har någonting hänt sedan lättlästpriset började delas ut 2020, har utbudet av lättläst litteratur ökat?

Just det har jag inte tänkt på, men däremot så vet jag att de första åren var förlagen väldigt aktiva och ville uppmärksamma att de blivit nominerade eller vunnit. De skrev i sina kataloger om någon titel blivit nominerad till lättlästpriset. Men det kan ligga en tanke i det att det nu inte kommer så mycket bearbetat som tidigare utan att de flesta böcker är skrivna som lättläst. Så det har nog förlagen tagit till sig.

Du läser just nu de böcker som är nominerade till lättlästpriset. Om du tänker tillbaka sedan du startade i urvalsgruppen, ser du någon förändring i mängd och kvalitet?

Mängden är ungefär lika stor, det är cirka 40 böcker som nomineras och det är framför allt förlagen själva som skickar in dem. Från början var det mer ungdomsböcker och faktaböcker men det har minskat, nu är det mer romaner för unga vuxna och vuxna. Något som också märks är att det kommit fler böcker som riktar sig till äldre med demens och det kom ju framför allt efter att den här boken ’Sköna maj’ vann och det tycker jag är väldigt intressant. Jag tycker fortfarande att det är den absolut bästa vinnarboken.