Är lantbruksföretagen särskilt drabbade i de tänkbara scenarier som kan ske under en kris eller ett krig?
- Lantbruksföretag är vana vid stora omställningar i och med att de ofta drabbas av naturens krafter såsom torka och skyfall. Dock är det nu viktigt att framåt klargöra lantbrukets roll för det svenska samhället vid krig och även värdet i att kunna upprätthålla svensk livsmedelsproduktion.
- Företagen kan ju förbereda sina verksamheter så att de är lönsamma och konkurrenskraftiga i fred och står starka i kriser och krig. Men samhället behöver också ge förutsättningar till att det finns beroenden såsom diesel, vatten och upprätthållande av transporter. Allt kan helt enkelt inte lösas i företagen, avslutar Malin Lyckekull.
Det blir LRF-avdelningen i Östra Njudung som under ledning av ordförande Lars-Gunnar Jonsson (se bild här intill) drar igång den första pilotcirkeln. Vid några tillfällen har styrelsen träffats och läst för att få en uppfattning om materialet och studiecirklarna planeras att sjösättas under våren.
- Vår andemening är ju, att inte bara vända oss till lantbrukare utan vi vill också vända oss till den stora allmänheten. När det gäller beredskap så måste alla ta sitt ansvar. Alla måste tänka till, säger Lars-Gunnar Jonsson.
Cirkelmaterialet är uppbyggt i de tre nivåerna: gården, bygden och samhället och materialet kan enkelt anpassas till deltagarnas situation. Lars-Gunnar Jonsson berättar:
- Gården är detsamma som hemmet och vad har jag för beredskap för att lösa problemen som kan uppstå där. Bygden är byn där vi bor och där vi kan samarbeta under en kris. Sen har vi samhället och vad samhället kan bistå med. Samhället har ju en viss skyldighet gentemot alla.