I samtliga oppositionspartiers budgetmotioner – Centerpartiet, Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet – kritiseras regeringens minskning av statsbidraget till studieförbunden. Alla fyra vill återställa stödet och markerar att detta inte enbart handlar om ekonomi utan om demokrati och sammanhållning. Studieförbundens roll att ge människor verktyg att delta, orientera sig och utvecklas lyfts särskilt fram.
Folkbildningen finns också med i partiernas interna dokument. Kristdemokraterna beskriver studieförbunden som avgörande för att människor ska kunna påverka sina liv, stärka sin egenmakt och delta i demokratin. I deras program betonas dessutom folkbildningens historiska betydelse för välstånd och föreningsliv, liksom dess nutida roll för integration, språk, gemenskap och psykisk hälsa.
Liberalerna uttrycker i sina landsmöteshandlingar att folkbildningen har avgörande betydelse för demokrati, det fria ordet och det livslånga lärandet. Studieförbunden beskrivs som en bärande kraft för människors möjligheter att växa, ta ansvar och delta i samhällslivet.
Centerpartiet går längre än så. I sin skuggbudget föreslår partiet full återställning av statsbidraget och kritiserar regeringens nedskärningar för att slå mot delaktighet, kultur och lokalsamhällen. I kongresshandlingarna lyfter man dessutom fram en nationell satsning på hemberedskap där studieförbunden föreslås vara navet, med hänvisning till deras lokala närvaro och arbetssätt som bygger på delaktighet och gemensamt lärande. Partiet konstaterar att ”studieförbunden finns där staten är tunn”.
Även Miljöpartiet har tydligt lyft studieförbunden, bland annat genom ett seminarium på sin kongress där vår förbundschef Linus Olofsson deltog. Det är ett exempel bland flera på hur studieförbundens roll nu åter diskuteras aktivt i partiernas idéarbete.
Viktigt är också att påminna om att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), där alla partier finns representerade, nyligen antagit ett positionspapper som beskriver folkbildningen som väsentlig för människors möjligheter att utvecklas, komplettera kunskaper och stärka sin egenmakt. SKR vill värna folkbildningens självförvaltning, minska byråkratin, stärka rollen i den civila beredskapen och se en mer långsiktig fördelning av resurser mellan stat, regioner och kommuner. Att alla partier står bakom detta är en tydlig markering av den brett förankrade synen på folkbildningens betydelse.
För SV är det ett viktigt kvitto på att det arbete som cirkelledare och deltagare gör – inom språk, musik, funktionsrätt, föreningsdemokrati, beredskap, hantverk och mycket mer – uppfattas som något som stärker demokratin, binder samman samhället och ger människor vägar in i gemenskaper.
Åren 2024 och 2025 har varit prövande för studieförbunden, men parallellt kan man se hur politiken – både lokalt, regionalt och nationellt – tydligt erkänner folkbildningens betydelse när Sverige ska bli mer demokratiskt, robust och inkluderande. Det är en styrka att bära med sig.
Det är viktigt att partiernas ord nu också omsättas i handling, inte minst i de budgetdiskussioner som förs i kommuner, regioner och riksdag. Vi behöver påminna om att bakom varje formulering i deras kongresshandlingar finns alla våra och andra studieförbunds möten, samtal och timmar av engagemang i hela landet. Det som politikerna ser, sker inte av sig självt. Folkbildningens samhällsnytta bärs av alla cirkelledare och avdelningar – och det är en kraft som förtjänar att värnas och få långsiktiga förutsättningar.
