Viktoria Asp har ägnat stor del av sin tid åt att undersöka och utvärdera hur individer och frivilliga på olika sätt stöttar samhället vid olika kriser. Inför den kommande Beredskapsveckan har vi intervjuat henne om vilken roll som studieförbund och föreningsliv kan ha i händelse av krig eller kris.
Bedömer du att viljan att hjälpa till från allmänheten har ökat efter Putins intåg i Ukraina? Eller har det alltid funnits ett intresse av att engagera sig i civilt försvar?
– Människor har alltid intresserat sig för att hjälpa till när det händer någonting. När man ser andra människor i nöd, eller när det offentliga inte lyckas leverera på något område, då brukar människor samlas och vilja göra något åt det.
Viktoria Asp pekar på flera exempel då vi svenskar visat vår mänskliga välvilja. Inte minst efter Putins fullskaliga invasion av Ukraina, då många har skänkt förnödenheter, pengar eller velat engagera sig för att försvara Sverige. Flera har också öppnat sina hem för familjer och ensamkommande barn. Men exemplen är ingenting nytt och unikt utan så har skett i alla tider. Under finska vinterkriget och efter andra världskriget kom många ensamma barn till Sverige, för att ta några exempel.
Vi behöver förstå och uppleva demokratin och inte bara lära oss fakta, både när det gäller kunskap och färdigheter.
I Sverige finns flera studieförbund ett rikt föreningsliv. Studieförbundet Vuxenskolan finns representerat i samtliga kommuner och samarbetar med många föreningar i allt från Bygdegårdarna till Sveriges biodlare. Hur viktiga är studieförbund och föreningsliv för totalförsvaret?
– De är jätteviktiga. Grejen är att när man pratar om krisberedskap och totalförsvar så är det lätt att man stirrar sig blind på de 18 frivilliga försvarsorganisationerna som finns, men man måste se på hela civilsamhället. Civilsamhället är viktigt redan nu i fredstid för att bidra till en ökad sammanhållning i samhället och också för att få känslan av gemenskap och inkludering.
Viktoria Asp pekar också på den svenska skolans två uppdrag i att lära ut kunskap och demokrati. Efter andra världskriget insåg man att demokrati inte är något vi kan ta för givet utan något som varje ny generation måste fostras i.
– Vi behöver förstå och uppleva demokratin och inte bara lära oss fakta, både när det gäller kunskap och färdigheter. Vad är demokrati? Och vad är det för värden vi ska skydda och försvara?
– Men vi glömmer bort saker vi lärt oss i skolan och vi har också en befolkning från många olika länder som inte har gått i skolan i Sverige. Där tänker jag att alla organisationer och folkbildningen spelar en roll.
Men hur kan studieförbunden och föreningslivet ännu mer bidra till totalförsvaret? Viktoria Asp menar att man, bara genom att finnas som en samlingspunkt för cirkeldeltagare och föreningsmedlemmar, bidrar till mycket. Men studiecirklar i beredskap och praktiska kunskaper är också viktiga.
– Det gör något med oss människor att få känna att, jag kan hantera och fixa det här själv. Oavsett om det är att stoppa strumpor, göra upp eld, bygga ett vindskydd eller något sådant. Det gör att man känner sig mer kapabel och redo och det är en jätteviktig egenskap. Man blir lite tuffare helt enkelt.
Om vi tänker framåt, tror du att folkbildningen fortsatt kommer ha samma roll som nu eller blir den än mer viktig i ett framtida försvar?
– Jag hoppas att den kommer att bli ännu viktigare, för det behöver den bli. Jag är fullt medveten om de många neddragningar studieförbunden haft på senare tid och jag tycker det är problematiskt. Många fler behöver få kunskap och färdigheter kring totalförsvar, beredskap och hur du kan öka både din egen och samhällets motståndskraft.
– Detta behöver komma ut brett till befolkningen, så det är inte läge att snåla på folkbildningen nu, avslutar Viktoria Asp.
Viktoria Asp är senior analytiker på Centrum för totalförsvar och samhällets säkerhet som är en del av Försvarshögskolan. Hon har även haft länge uppdrag åt Myndigheten för civilt försvar (MCF).
