Algoritmerna ökar polariseringen – då behövs platser som håller ihop Sverige

Hur politik och samhällsfrågor diskuteras är på väg åt fel håll. Det märks i tonläget mellan partier, i sociala medier som formar människors världsbild och i de allt hårdare angreppen på folkvalda politiker.

Hoten mot demokratin kommer inte som en dramatisk storm, utan som en långsam urholkning.

Det kan räcka med några dagar i vissa digitala flöden för att tonen och stämningen kring politik ska bli hårdare.

Det visar en ny rapport från det amerikanska universitetet Stanford där en grupp forskare inom bland annat datavetenskap, kommunikation och psykologi har ändrat och testat algoritmer på plattformen X för att påverka användares flöden.

När deltagarna såg fler antidemokratiska och fientliga inlägg blev de tydligt mer negativa till den politiska motståndarsidan. När de såg färre sådana inlägg blev förändringen den motsatta. Det handlar alltså inte om år av påverkan, utan om hur snabbt algoritmer kan förstärka konflikt och misstänksamhet.

Det politiska klimatet i Sverige blir allt hårdare. Många politiker berättar öppet hur trycket har fått dem att lämna sina uppdrag. Den tidigare centerledaren Anna-Karin Hatts avgång är ett av de senaste exemplen.

Lokala politiker beskriver hur de drar sig undan sociala medier, undviker debatter eller helt lämnar det politiska arbetet. Det demokratiska samtalet tunnas ut precis när svåra samhällsfrågor kräver mer delaktighet – inte mindre.

När digitala miljöer förstärker konflikter behövs platser där människor möter varandra. Där samtalet inte styrs av algoritmer och tonläget inte skruvas upp av system som belönar affekt och polarisering. Det mänskliga samtalet breddar perspektiven – och dämpar konflikter.

Den verksamhet som landets studieförbund bedriver sker i just sådana rum: studiecirklar där olika erfarenheter möts, kulturarrangemang som skapar gemenskap och föreningslokaler där samtal kan ske utan filter. När människor samtalar ansikte mot ansikte ökar deras förståelse.

Men samtidigt som behovet ökar monterar de politiker som styr landet ner folkbildningen. Bransch- och intresseorganisationen Studieförbunden i samverkans rapport Utan infrastruktur, ingen folkbildning visar att nästan 1 000 folkbildare har fått sluta och att en tredjedel av studieförbundens lokaler har stängts helt eller delvis. Mindre kommuner drabbas hårdast. Där försvinner replokaler, kulturprogram och studiecirklar utan att det finns andra alternativ. För många samhällen handlar det om de enda mötesplatser som har funnits.

Det är en farlig paradox att när demokratin blir skörare försvagas också sådant som håller ihop samhället.

Den snabba digitala utvecklingen visar att tekniska lösningar inte räcker. Algoritmer kan justeras, men demokratin stärks inte genom hårdare moderering eller fler regler. Den stärks när människor förstår hur information sprids och får möta andra än dem de redan känner.

Inför det kommande valåret behöver medie- och informationskunnigheten i landet stärkas.

Det behövs fler öppna – men också trygga – rum för samtal och diskussion, särskilt då hårt tonläge riskerar att driva bort förtroendevalda från sina uppdrag. Lokala mötesplatser är nödvändiga, särskilt när andra alternativ försvinner. Därför är nedskärningar som förstör miljöer där tillit och förståelse byggs upp ett hot mot demokratin – inte bara en budgetpost.

Att studieförbunden är på plats i hela landet utgör en del av demokratins säkerhetssystem. När människor möts minskar avståndet mellan grupper. När kunskap sprids minskar rädslan. När människor lyssnar stärks demokratin.

Det är i de mänskliga mötena – i delad kunskap, gemensamma erfarenheter och samtal som samhällen hålls samman.

Utvecklingen går att vända. Men tiden att agera är nu. Kommuner, regioner och staten bör nu uppvärdera folkbildningens roll.

När algoritmerna ökar polariseringen behövs mötesplatser som håller ihop Sverige.

Åsa Björk, ordförande för Skånes studieförbund i samverkan och 

regionchef Studieförbundet Vuxenskolan Skåne