2025-11-12
Folkbildning som beredskap – så vill Hugo Malm stärka föreningslivet inför kriser
Hur kan civilsamhället bidra till samhällets krisberedskap? Och vad har folkbildningen med det att göra? Det är frågor som ligger bakom den nya studiehandledningen ”Tillsammans i kris och krig – beredskap för föreningar”.
Bakom satsningen står Södra civilområdet som omfattar länsstyrelserna i Skåne, Blekinge och Kronoberg, tillsammans med samverkansorganisationer för studieförbund och idéburna organisationer i de tre länen. Materialet riktar sig till föreningar och idéburna organisationer som vill prata om sin roll i kriser och lära sig hur de kan bidra på lokal nivå.
Det är Hugo Malm, folkbildare och sedan en tid tillbaka projektledare på Länsstyrelsen Skåne, som har skrivit studiehandledningen. Han berättar att idén växte fram ur flera sammanflätade tankar och behov.
– Eftersom jag är folkbildare var min första tanke när jag började tjänsten: ”Hur gör vi folkbildning av detta? berättar Hugo.
Han kontaktade studieförbunden och Nätverket Idéburen sektor Skåne, och snart växte idén fram att rikta cirkeln särskilt till den idéburna sektorn. Syftet är att fylla det tomrum som finns mellan hemberedskap och den offentliga planeringen. Här kan föreningslivet spela en avgörande roll, menar Hugo:
– Föreningslivet och studieförbunden är perfekta för att fylla det tomrummet med förståelse och mening.
Samtal som skapar lugn och handling
Många människor har blivit mer intresserade – och ibland oroliga – av frågor som rör beredskap. Där blir folkbildningen en naturlig väg in.
– En studiecirkel är ett perfekt första steg. Genom samtal i en förening kan oron omvandlas till praktisk handling och gemenskap på lokal nivå, säger han.
Studiecirkeln utgår från broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”, men det gemensamma lärandet är centralt.
– Beredskap är till skillnad från prepping en kollektiv handling. Att läsa broschyren själv räcker inte – men att göra det tillsammans med andra kan skapa verklig beredskap, säger Hugo.
En modern variant av 1900-talets beredskap
När fler föreningar börjar prata om beredskap kan det enligt Hugo ge effekter långt utanför föreningslivet.
– Det blir en kunskapshöjning i hela samhället. Framför allt på landsbygden är det ofta föreningslivet som agerar först när krisen kommer.
Han hoppas också på ett tätare samarbete mellan myndigheter och folkbildningen framöver:
– Under det kalla kriget spelade studieförbunden en viktig roll i att sprida information och göra den begriplig. Jag tror vi behöver något liknande igen – en modern variant där myndigheter och studieförbund jobbar sida vid sida för att stärka tilliten och beredskapen i samhället.
Studiecirkeln ”Tillsammans i kris och krig – beredskap för föreningar” finns tillgänglig via alla studieförbund och kan användas kostnadsfritt av föreningar som vill stärka sin lokala beredskap.