Oremålet först ut att digitaliseras

Den 8 augusti lanserades den nya webbplatsen oremal.se på Ore bibliotek i Furudal. Ett 20-tal personer samlades för att ta del av den rykande färska webbplatsen och få en inblick i det omfattande arbete som har gjorts för att dokumentera och bevara Oremålet.

På webbplatsen finns bland annat grammatik och ordlistor mellan Oremål och svenska. Här går det också att lyssna på ljudinspelningar av personer som talar Oremål. Dessutom finns handskrivna texter som är omkring 100 år gamla, tillsammans med mer lättlästa versioner som gör innehållet tillgängligt för fler.

Efter en introduktion och visning av webbplatsen ledde Kristina Helles, ordförande i Ore hembygdsförening, en diskussion med rubriken Hur ska vi gå vidare för att bevara Oremålet? Engagemanget bland deltagarna var stort och många intressanta idéer och förslag kom fram. Dessa ska nu tas vidare i det fortsatta arbetet.

En dialekt som riskerar att försvinna

Oremålet är en av dialekterna i Ovansiljan och är idag starkt hotad. Det uppskattas att omkring 20 personer fortfarande talar dialekten dagligen, och de flesta är över 70 år. Att dokumentera och tillgängliggöra språket har därför varit angeläget.

Arbetet med webbplatsen och materialet har pågått under ett års tid och blev möjligt tack vare bidrag från Riksantikvarieämbetet.

En arbetsgrupp på fyra personer, med Anita Linell som projektledare, har bland annat arbetat fram Oremålets första grammatik. Målet har varit att skapa en enkel och lättförståelig grammatik som kan användas av den som vill lära sig mer om dialekten. I materialet finns många exempel på Oremålets speciella böjningsmönster.

Piotr Garbacz vid Oslo universitet, som forskar om de sju dialekterna i Ovansiljan, har granskat texterna till grammatiken.

Berättelser från ett annat Ore

En viktig del av projektet har varit att spela in samtal med ett tiotal personer som talar Oremål. I inspelningarna finns berättelser och minnen från livet i Ore – bland annat från andra världskriget och de militärer som då bodde i byn.

Andra berättar om sin skoltid, när det fanns många mindre skolor och klasserna ofta var små. Flera minns också att det egentligen var förbjudet att prata Oremål under skoltid, även på rasterna.

Inspelningarna går nu att lyssna på i Oremålshörnan i Gammelstan i Norrboda. På så sätt blir berättelserna och språket tillgängliga även för kommande generationer.

Språket behöver användas

För att ett språk eller en dialekt ska leva vidare räcker det inte att bara dokumentera det. Det behöver också användas och få en plats i vardagen. De regelbundna språkcaféerna har därför varit en viktig del av arbetet och har bidragit till ett ökat intresse för Oremålet och gett människor möjlighet att mötas och använda dialekten tillsammans.

Även Studieförbundet Vuxenskolan har under flera år varit en del av arbetet med att hålla Oremålet levande. Studiecirkeln Oremål, med Anki Eling Blomgren som cirkelledare, har genomförts vid flera tillfällen hos Studieförbundet Vuxenskolan. Genom studiecirkeln har deltagarna fått möjlighet att lära sig mer om dialekten, använda språket och dela kunskap och berättelser med varandra.

Den nya webbplatsen blir ytterligare en plats där Oremålet kan leva vidare – både genom det skrivna ordet, ljudinspelningarna och berättelserna från människor som själva har språket som en del av sitt kulturarv.

Webbplatsen ägs och förvaltas framöver av Ore hembygdsförening, som fortsätter arbetet med att bevara och sprida kunskapen om Oremålet.