Om projektet
I södra Sverige har vi ett annat klimat och andra naturliga förutsättningar än de mellersta och norra delarna av Sverige, men det finns också skillnader när det gäller hur skogen ägs och sköts där större delen av skogen ägs avenskilda och drivs som familjeskogsbruk.
Därför se vi ett mycket stort behov av anpassningar av skogsbruket som utgår från våra sydsvenska förutsättningar. Klimatförändringarna innebär en ökad osäkerhet och risk för skogsbruket. Klimatförändringarna motiverar därför en ökad variation och riskspridning i skogsbruket, särskilt i södra Sverige och Småland, där risken för klimatrelaterade skador är större än i landets övriga delar. Anpassningsåtgärder kan i flera fall innebära ökade kostnader eller en ekonomisk risk, men det kan också finnas åtgärder som minskar riskerna medbibehållet ekonomiskt utfall, alternativt ett litet ekonomiskt bortfall men klart minskad risk.
Den svenska skogen har en mycket stor klimatnytta genom att när den växer tar den upp koldioxid från i atmosfärenoch lagrar in den i biomassa. Enligt naturvårdsverkets statistik så var det årliga nettoupptaget i Sverige cirka 44miljoner ton koldioxidekvivalenter under perioden 1990-2017. Tillväxten kan också skördas och omvandlas tillförnybara skogsprodukter som kan ersätta fossila bränslen, fossilintensiva produkter och betong. Om skogens roll i klimatarbetet ska förstärkas så måste bidraget öka jämfört med den klimatnytta som skogen redan skapar. Det finns stora möjligheter att ersätta material, som inte är förnyelsebara eller i andra avseenden inte hållbara för miljön, medexempelvis skogsråvara.
Förutom de traditionella användningsområdena för skogsråvara finns andra produkter idag såsom textilfiber för viskostyger, biokompositmaterial, biodrivmedel, kemikalier och biodiesel. Därför är det viktigt att säkerställa skogens roll som kolsänka genom att ta till vara på förändrade produktionsförutsättningar samtidigt somman minskar riskerna för skadeverkningar.