Historia

Berättelsen om SV började för snart 100 år sedan!

I det lilla samhället Slöinge, strax norr om Halmstad, var bröderna Rudolf och Eric Carlsson trötta på att ungdomar i byn inte kunde ha egna möten för att prata om frågor som var viktiga för dem. Visst, Sverige hade sedan länge mötesfrihet, men i praktiken styrde kyrkan och andra så att man faktiskt inte kunde samlas någon annanstans än där överheten hade kontroll.

Fria tankars hem

Bröderna Carlsson brydde sig inte om detta. 
De tog saken i egna händer. Tillsammans med sina kompisar drog man igång en studie- och diskussionsgrupp fritt från all styrning uppifrån. Givetvis var man väl medvetna om vad man gjorde, och vilka krafter som utmanades.Mycket riktigt fördömdes också initiativet av kyrkans man från predikostolen i ortens kyrka.

Kanske var det namnet som retade maktens män mest. Studiecirkeln tog sig namnet ”Fria tankars hem”.  Smaka på de orden! Där finns kärnan i det som Studieförbundet Vuxenskolan allt sedan dess står för. 

Grundtvig och Ohlsson

Eric och Rudolf visste naturligtvis inte att de just startat den första studiecirkeln inom det som senare skulle bli SV. Men kanske hade de hört talas om andra studiecirklar som börjat växa fram i på andra håll i samhället.  Inom arbetarrörelsen, liksom inom nykterhetsrörelsen där en viss Oscar Ohlsson redan 1902 startat den allra första studiecirkeln i Sverige!

Inspirationen kom till Sverige från söder. I Danmark spred Grundtvig folkupplysnings-idéer som sedan dessa är grunden för det vi i Sverige kallar folkbildning och i t ex Danmark folkopplysning.

Som ringar på vattnet spred sig denna möjlighet och inom några år blev dessa studiecirklar en naturlig del av verksamheten i den framväxande ungdomsorganisationen SLU (Svenska Landsbygdens ungdomförbund, idag Centerpartiets Ungdomsförbund). 

SLS bildas

1929 tog man en ordentlig diskussion i SLU om hur framtiden skulle formas.
Beslutet blev att man borde organisera denna bildningsverksamhet i ett eget studieförbund. Vid ett möte i Falköping 1930 bildades också Svenska Landsbygdens Studieförbund (SLS). För att göra detta möjligt behövdes också lokaler, vilket samma ungdomsorganisation löste genom att i hela Sverige bygga bygdegårdar. Idag är det en blomstrande organisation med över 1300 anslutna bygdegårdar.

Syftet med dessa initiativ var att främst ta tillvara landsbygdsungdomens behov av bildning och kultur. Varför det kan man fråga sig idag? Orsaken var egentligen enkel och självklar. Sveriges demokrati var ung och bräcklig. Det var inte ens tio år som landet då hade haft en allmän och lika rösträtt! Men skolan förberedde inte vanligt folk på denna förändring. Den rätten fick man ta sig själv, och det var det ungdomar gjorde genom SLS - på samma sätt som arbetarrörelsens ABF gav andra ungdomar samma möjlighet.

Grunden lades av ungdomar som vill skaffa sig inflytande.  Skulle man göra sin röst hörd i den framväxande demokratin och ta plats i kommuner, landsting och riksdag behövdes kunskap.
 
Men inte bara för det. Bristerna var stora i dåtidens yrkesutbildning och studiecirklarna blev ett sätt att också stärka sin yrkeskunskap och försäkra sig om en bra utkomst i de yrken man valde. Medlen var inte bara studiecirklar, utan såväl folkhögskolekurser och mängder av föreläsningar anordnas av SLS.

I berättelsen om SV var kulturen central redan från början! 
För SLS och för SV har alltid kulturen varit en central och viktig del av samhällsutvecklingen. ! Tusentals folkbibliotek startades och drevs av bl.a. SLS. Senare skulle kommunerna ta över dessa, men grunden för de bibliotek vi har idag; den byggdes på ideell bas av studieförbund och föreningar. 
På samma sätt var det med teater och musik. Oräkneliga är de amatörteatergrupper  och musikgrupper som mötte sin publik vid SLS möten.

LiS bildas

Arton år efter SLS bildande (1948) samlades unga folkpartister i Västerås för att på motsvarande sätt bilda det Liberala studieförbundet (LiS). Utöver den egna organisationens behov var syftet att utveckla det frisinnade och liberala idéarvet. LiS kom tidigt att engagera sig också inom det sociala området, och är en förklaring till SVs stora engagemang för människor med olika slags funktionsnedsättning och samarbete med en lång rad organisationer inom detta område.

SV bildas

I slutet av 1960-talet stod svensk utbildningspolitik i en brytningstid.
Det handlade inte bara om en reformering av universitet och högskolor, utan också om hur den framtida vuxenutbildningen skulle organiseras; så att alla människor skulle få återkommande chanser att utbilda sig. Valet stod mellan en offentligt styrd vuxenutbildning eller om detta skulle skötas av studieförbunden. Denna match avgjordes av den socialdemokratiska regeringen med en viss Olof Palme som ansvarig minister för utbildningsfrågorna. Det blev en kommunal vuxenutbildning, kompletterad av en fri folkbildning i studieförbund och folkhögskolor.

Att SLS och Lis 1967 beslöt sig att gå samman och bilda Studieförbundet Vuxenskolan, ska ses med detta perspektiv. Namnet antyder att man var väl förberedd på att också ta ansvar för den del av vuxenutbildningen, som nu istället blev kommunal.

SV – näst störst

Sedan 1967 har Studieförbundet Vuxenskolan (SV) växt till ett av Sveriges största studieförbund med 53. 000 studiecirklar och 400.000 cirkeldeltagare (2010).

Ser man det geografiskt finns det inget annat studieförbund som finns på så många platser. Med närmare 200 lokala kontor ger SV samma möjligheter som för 90 år sedan – i hela Sverige.

Värdegrunden är densamma som 1920! Nu som då - hävdar SV alla människors lika värde och rättigheter. Bildningssynen bygger fortfarande på människans förmåga att själv forma sitt liv tillsammans med andra och hänsyn till miljön.

När SV idag erbjuder olika former av kreativa mötesplatser är det sprunget ur samma dröm som ungdomarna 1920 hade när de samlade den första studiecirkeln Fri tankars hem.