Tillbaka

Årets julgåva - Fonden för Psykisk Hälsa

Livet går upp och ner. Alla mår dåligt ibland, det är en naturlig del av livet. Oftast mår en bättre efter ett tag, men det är viktigt att veta när en bör söka hjälp. – Och det är inget att skämmas över. Fyra av tio vuxna i Sverige anger att de har eller har haft psykisk ohälsa. Mer än hälften uppger också att de brukar träffa någon som har psykisk ohälsa, tex familjemedlem eller arbetskamrat.

Hela 2021 har vi levt i skuggan av covid-19, den psykiska ohälsan har ökat under pandemin, vi har därför i år valt att istället för fysisk julklapp skänka en slant till Fonden för psykisk hälsa från alla medarbetare, tjänstepersoner och cirkelledare, från SV Väst.

För att må bra är det viktigt att göra saker som tycker om, som gör dig glad, som ger dig en bra känsla. Vi som är anställda av SV har härliga jobb där vi får skapa möjligheter för andra – det känns gott. Alla duktiga cirkelledare som ser entusiastiska deltagare utvecklas – känner att de gör gott. Men vi behöver göra saker bara för oss själva också. Vara med vänner, ta en promenad, lyssna på musik, se på film… - Alla vill olika.

Hur som helst, passa på att göra detta under jul och nyår. När ledigheten än inträffar – ha en underbar ledighet, gör det som ger just dig en god känsla – så ses vi efter årsskiftet!

Ge en gåva till Fonden för Psykisk Hälsa

Swish spontangåva 123 900 75 01

Bankgiro 900-7501

Plusgiro 90 07 50 – 1

Gåvotelefon 08-6503690

Fonden för Psykisk Hälsas stipendiater 2020-21

Fonden för Psykisk Hälsa är en ideell fond som samlar in medel och delar ut forskningsanslag varje år inom det psykiatriska och psykologiska området. Fonden grundades 1993 under namnet Psykiatrifonden. Syftet var då som nu att öka kunskapen inom det psykiatriska och psykologiska området samt att minska fördomar om psykisk sjukdomar och funktionsnedsättningar. Fonden har ett 90-konto som kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll och är medlem i Giva Sverige.

Läs mer om Fonden för Psykisk Hälsa här

Hanna Edberg

Intellektuella funktionsnedsättningar i en rättspsykiatrisk kontext

leg läkare, specialist i psykiatri och rättspsykiatri, doktorand vid KI
Projektet handlar om personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF) som begår brott. Det är en registerstudie som omfattar samtliga drygt 8000 personer som genomgått rättspsykiatrisk undersökning under en 17-årsperiod i Sverige. Rättspsykiatriska undersökningar genomförs när det finns misstanke om allvarlig psykisk störning hos en person som är misstänkt för ett allvarligt brott.

Resultaten visar att förekomsten av IF är flera gånger vanliga i denna population än i befolkningen i stort. Sexualbrott var mer än dubbelt så vanligt hos förövare med IF. Personer med IF förskrevs antipsykotisk och stämningsstabiliserande medicinering trots avsaknad av sådan sjuklighet. Projektet syftar till mer effektiva brottsförebyggande och hälsofrämjande insatser till förövare med IF.
Lyssna när Hanna Edberg berättar på NSPH 2021-02-11
Länk till vetenskaplig artikel

Michael Ioannou

Mål: att utvärdera om OSU6162 är ett säkert och potentiellt behandlingsalternativ mot akut depressivt tillstånd

Preliminära resultat: En öppen explorativ flexibel-dos mot bipolär depression startades HT 21. Hittills har 2/22 patienter blivit inkluderat.

Michael Ioannou är överläkare och doktorand på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Hans avhandlingsprojekt handlar om snabbverkande behandlingar mot akut depressivt tillstånd. Det övergripande målet är att utforska effekt av nya behandlingsalternativ mot depression med särskilt fokus på snabb lindring av depressiva symtom. Inom ramen av hans avhandlingsprojekt planeras kliniska prövningar med läkemedelsmolekylen OSU6162

Läkemedelsmolekylen OSU6162 utvecklades av nobelpristagaren Arvid Carlsson. Den är prototypen av en ny läkemedelsgrupp som heter dopamin-stabiliserare. OSU6162 har visat lovande egenskaper vid prekliniska och kliniska studier vilka antyder potentiellt gynnsamma effekter mot depression. Det är första gången som kliniska prövningar genomförs hos patienter med primär depression.
Pågående projekt

Johan Lundin Kleberg

Kognitiv beteendeterapi (KBT) är det första behandlingsvalet för tonåringar med depression, men trots att behandlingen är effektiv fortsätter många patienter att uppvisa symptom, och det saknas kunskap om vilka faktorer som förklarar vilka som har nytta av behandlingen. Vi genomför just nu ett forskningsprojekt där vi använder en kombination av modern teknik för att mäta ögonrörelser (eye tracking) och matematiska modeller för beteende för att förstå detta. I projektet genomför ungdomar med depression olika kognitiva experiment före och efter behandling med internetförmedlad KBT. På så sätt kommer vi att kunna svara på viktiga frågor om mekanismerna bakom depression hos ungdomar, och om vilka faktorer som hänger samman med lyckad KBT-behandling.
Mer om Johan och hans forskning hittar du här

Jonas Svensson

Titel: PET-studier av serotonintranportören: förändring efter psykoterapi hos deprimerade, och samvariation med serotoninreceptor 1B hos friska individer

Mål: Det övergripande målet med projektet är att öka kunskapen om hjärnans serotoninsystem. Specifikt att: 1) longitudinellt studera hur uttrycket av serotonintransportören förändras i hjärnan när en individ går från ett tillstånd av depression till att ej längre vara deprimerad. 2) studera hur serotonintransportören och serotoninreceptor 1B, bägge viktiga proteiner för regleringen av serotonerg signalering, samvarierar i den levande mänskliga hjärnan.

Fynd: Vi såg en generell ökning av serotonintransportör hos deprimerade individer efter genomgången psykoterapi. Studien publicerades i våras och har också blivit omskriven i media (bland annat här: https://fof.se/artikel/nytt-satt-att-se-pa-serotonin-vid-depression). Datan rörande samvariation av 1B receptor och transportör är ännu ej publicerad.
Läs mer om serotonintransportörer

Martina Svensson

Fysisk aktivitet för att förebygga psykisk ohälsa: faktorer som påverkar

Fysisk aktivitet verkar minska mental ohälsa. Men effekten skiljer sig åt mellan olika individer. Det långsiktiga målet med vårt projekt är att optimera användningen av fysisk aktivitet som en förebyggande strategi genom att undersöka olika faktorer som påverkar effekten. Vi har följt nästan 400 000 svenskar, varav hälften är Vasaloppsåkare med en fysiskt aktiv livsstil. Dessa jämförs med mindre aktiva individer från den övriga svenska befolkningen. Bland skidåkarna hade båda könen ungefär 50% lägre risk att utveckla depression och 60% lägre risk att drabbas av ångestsjukdomar under de upp till två decennier som uppföljningen pågick. Dessutom påverkade den fysiska prestationsförmågan risken olika bland kvinnor och män. Framöver kommer jag att undersöka om det även finns kopplingar mellan fysisk aktivitet och risken att utveckla andra psykiatriska diagnoser.
Läs mer om Martina och forskningen

Ämma Tangen

Vad – Det aktuella forskningsprojektet ämnar undersöka sambandet mellan serotonintransportören (5-HTT) och kognitiva symptom typiska vid egentlig depression.

Varför – Många deprimerade patienter rapporterar kognitiva nedsättningar. Antidepressiv läkemedelsbehandling som påverkar serotoninsystemet har ofta fördröjd behandlingseffekt på flera veckor, är endast delvis effektiv för kärnsymptomen samt har därutöver svårt att påverka kognitiva nedsättningar vid depression. Det finns alltså ett stort behov av ökad förståelse och vidare utveckling av effektiva och mer individanpassade depressionsbehandlingar, inte bara för depressiva kärnsymptom utan också för tillhörande kognitiva svårigheter.

Hur – Att undersöka sambandet mellan 5-HTT bindning och kognitiv förmåga hos deprimerade patienter före och efter behandling samt i jämförelse med individuellt matchade kontrollpersoner.

Filip Ventorp, PhD, M.D

Post Doc vid Lunds Universitet (Enheten för Biologisk Psykiatri och Precisionspsykiatri)
Titel: Tilläggsbehandling med Pramipexol mot Anhedonisymptom vid Depression.
Mål: Målsättning med projektet är att behandla patienter med affektiva sjukdomar (som t ex depression) med läkemedlet pramipexol hos de patienter med en symptomprofil som karakteriseras av mycket anhedoni (oförmåga att känna glädje för tidigare glädjefulla aktiviteter). Detta läkemedel binder till en receptor som finns mycket i hjärnans belöningssystem och behandlingen är tänkt att återställa den förlorade motivationsbristen till att starta glädjefulla aktiviteter.

Resultat: I en pilotstudie med 12 deltagande patienter sågs tecken till minskade depressiva och anhedoniska symtom och ökad aktivitet i belöningscentrum (med hjälp av funktionell hjärnavbildning) efter tio veckors behandling med pramipexol.

Framtid: Nu ska dessa resultat kontrolleras i en placebo-kontrollerad studie med fler deltagare. Läkemedelsstudier utan ekonomisk hjälp från läkemedelsföretag är svårt att utföra så därför vill jag tacka fonden för hjälpen att göra detta projekt möjligt.

Cécile Grudet, med. kand., fil. lic.

Doktorand vid Lunds universitet (Enheten för Klinisk Suicidforskning)

Titel: ’Vitamin D’s relation to inflammation, depression and suicidal behavior’

Mål: Den generella målsättningen med avhandlingen är att nå en djupare förståelse för betydelsen av D-vitamin i relation till suicidalitet och depression. Jag är särskilt intresserad av hur interaktionen mellan D-vitamin och inflammation är involverat vid dessa tillstånd. Denna kartläggning är viktig för att kunna undersöka om D-vitamintillskott skulle kunna minska depressiva symptom hos individer med depression och/eller suicidalitet.

Resultat: Svårbehandlade, deprimerade individer har lägre D-vitaminnivåer än psykiskt friska individer. Allra lägst nivåer har de som nyligen har gjort ett suicidförsök. Låga D-vitaminnivåer är kopplat till hög inflammationsgrad hos deprimerade och suicidala individer, men inte hos psykiskt friska individer. Hos de med D-vitaminbrist och en mer kronisk sjukdomsbild verkar D-vitamin vara kopplat till svårighetsgraden av depressiva symptom.
Läs forskning

Magnus Nilsson

Titel: Kognitiva funktioner, självkritik och attityder vid självskadebeteende.

Genom min forsknings försöker jag förstå självskadebeteende och psykisk ohälsa. Självskadebeteende innebär mycket lidande och de som upprepat skadar sig löper mycket högre risk att senare gå bort till följd av suicid. Min forskning har visat att uppväxtförhållanden kan bidra till att personer med psykisk ohälsa blir väldigt självkritiska och börjar skada sig. Min forskning har också visat att personer med självskadebeteende har svårare att hantera vardagliga aktiviteter jämfört med andra. Resultaten kan användas för att bättre bemöta och behandla personer med självskadebeteende.
Läs den kliniska studien här

Ada Trepci

Titel: Identifiering av självmordspatienter med hjälp av en löslig biomarkör.

Syftet med forskningsprojektet: Undersöker om picolinic acid (PIC) kan vara en framtida självmordsbiomarkör och identifiera patienter med självmordsrisk.

Resultatet: Våra preliminära resultat visar att PIC är lägre hos personer med bipolär sjukdom och en historia av självmordsförsök jämfört med dem utan. Om dessa resultat står si, ger de stöd för vår hypotes att PIC skulle kunna användas som en självmordsbiomarkör i framtiden.