Cirkelledarporträtt: Tommy Fors

Fotograf: Andreas Hansen, Studieförbundet Vuxenskolan Väst

Möt Tommy Fors, kirunasonen som leder jägarexamenskurs i Stenungsunds kommun. Tommy har en bakgrund både som vildmarksguide, reseledare och temaguide och drivs av ett hängivet intresse både för ansvarsfull jakt och för att lära ut och se människor växa i kunskap. 

Berätta om dig själv och din bakgrund

– Jag är född och uppväxt i Kiruna. Fritiden präglades av närheten till fjällnatur och snö, så på gymnasiet valde jag friluftsinriktningen av Barn- och fritidslinjen. Under många år arbetade jag inom turism, framför allt som vildmarksguide, bland annat för Ishotellet i Jukkasjärvi. Jag är också utbildad reseledare och temaguide och har arbetat mycket med guidning av grupper utomlands. Redan då arbetade jag även för studieförbund med studiecirklar i bland annat breakdance för ungdomar.

Hur kom du till Stenungsund och när kom jakten in i ditt liv?

– Till västkusten kom jag 2003 genom min fru, som är från Tjörn. Här började egentligen också min jaktkarriär i och med att jag tog jägarexamen 2005. Ledaren lade nog märke till mitt brinnande intresse för jakt, för när han skulle dra sig tillbaka ett antal år senare fick jag frågan om att ta över stafettpinnen. Jag fick en bra introduktion genom att gå bredvid två andra ledare för att se hur de arbetade. Här på västkusten är det inte lika lätt att komma ut i vildmarken som i mina uppväxttrakter. Däremot finns fler djurarter att jaga och större möjligheter till olika sorters jakt jämfört med Norrland.

Varför du valt att vara cirkelledare för jägarexamen?

– Jag gillar verkligen att utbilda och leda grupper, det är väldigt roligt och mycket givande. Fördelen med att hålla utbildningar så här är också friheten, möjligheten att utforma sin egen kurs med studiematerialet som grund. Det är roligt att se hur eleverna börjar snappa upp saker och se på naturen på ett annat sätt. Lägga märke till spår i skogen och djur ute på fälten längs vägarna – helt plötsligt blir till och med djurspillning intressant! Allt lärande är väldigt inspirerande – att se någon ta till sig kunskap ger verkligen stor glädje.

Hur är kursen jägarexamen upplagd?

– Min grundidé har alltid varit att lära ut så brett som möjligt. Att inte bara lära för teoriprovet utan för att på lång sikt få med sig så bred kunskap som möjligt. Då har man bäst förutsättningar när man kommer ut i jakten. Jägarexamen idag fokuserar bland annat mycket på god jaktetik. I Sverige finns generellt sett en stor acceptans för jakt och hur den utförs, men det är viktigt att vi förvaltar det förtroendet väl. Jägarexamensutbildningen spelar en stor roll för att skapa en god etisk grund.

– Andra delar av utbildningen är artkännedom, olika jaktformer, vapenkännedom och användande av hund i samband med jakt. Allt binds ihop av ämnet viltvård – hur vi kan hålla viltstammarna i god balans. Det handlar om att förvalta viltet i alla avseenden. Jägarexamen har utvecklats mycket sedan jag själv utbildade mig. Det gäller både innehållet, med modern kurslitteratur, och tillgång till digital bild, video och smarta it-lösningar inklusive mobilappar.

– Vi träffas ungefär 15 tillfällen där vi går igenom de olika delarna i diskussionsform och med hjälp av fysiska hjälpmedel som päls, ben och horn, liksom av digitala hjälpmedel som bild och video. Studiematerialet finns förstås som grund hela tiden. Vi gör studiebesök där vi är ute i jaktmarker, besöker en vapenbutik och en viltkonservator. Min kurs omfattar numera teorin, medan de praktiska delarna genomförs separat av annan utbildare.

– Det viktigaste efter examen är att eleverna faktiskt kommer igång med sin nya hobby. Alltför många lägger pengar och tid på utbildning, utrustning och vapenköp, men kommer sen inte in i själva jakten. Tillgång till mark att jaga på kan vara klurigt, ofta krävs goda kontakter, en tjock plånbok eller att man har mark i släkten. Jag erbjuder ofta elever att komma med på mina jakter. Den där känslan när man sedan hittar ett jaktlag är ungefär som att få ett nytt jobb man velat ha. Det är en himla härlig känsla att komma in i ett bra gäng och tillbringa tid tillsammans!

Varför ska man ta jägarexamen?

– Rent praktiskt för att få rätt att söka vapenlicens. Vapenlicensen och examen gäller i hela världen och ger möjlighet att också åka och jaga i andra länder. Men jägarexamenskursen är också starten på en fantastisk ny hobby, en livsstil där du får komma ut i skogen och möta ett stort nätverk av människor som alla delar ditt intresse. Du lär helt enkelt känna väldigt många människor, får grilla korv och fika mycket ute i naturen och därtill öppnar sig dörren för möjligheten att få njuta av fantastiskt viltkött!

– Jakten innebär förstås också både väntan, förhoppningar och tid för funderingar på pass. Själva skottillfället kan vara spännande, men det är kortvarigt – därefter börjar ett omhändertagande av det vilt som nu blivit till en livsmedelsresurs. Man ska inte glömma att jägarkåren också står för många allmännyttiga insatser, som exempel medverkan vid genomföranden av olika inventeringar och eftersök av skadade djur i samband med viltolyckor.

– Själva studiecirkeln har också en stor social funktion. När man tillbringar så pass lång tid tillsammans skapas varje gång band och ett kontaktnät mellan deltagarna. Det är mycket värt, inte minst i den fortsatta jaktkarriären.

Vad är det bästa med din cirkelledarroll och vilka utmaningar möter du?

– En utmaning kan vara att nå fram, att vara säker på att deltagaren har tillägnat sig en viss kunskap och att nå en upplevelse av delaktighet för alla. Eftersom jag har ett heltidsarbete också kan det också ibland kännas att kursledarskapet tar stor tid i anspråk från samvaro med familjen. Men det positiva överväger. Det bästa med rollen är att ha ett yrke där människor söker sig till en för att få nya kunskaper och i förlängningen kanske en ny livsstil. Att se människor utvecklas och upptäcka nya saker och tankar är så givande med undervisningsrollen.

– Jag stöter ofta på tidigare deltagare ute och vi har en Facebook-grupp där deltagare ibland postar när de haft jaktlycka. Kanske lite typiskt norrländskt står dörren där hemma alltid öppen och kaffet alltid på, och många tidigare deltagare kommer för att hälsa på och ta en fika – en viktig del av jaktgemenskapen!