Tillbaka

Göran Everdahl om betydelsen av lagom

Studieförbundet Vuxenskolans lokal på Tjärhovsgatan var fullsatt vid gårdagskvällens författarsamtal med Göran Everdahl, författare, journalist och filmkritiker. Som vanligt leddes författarsamtalet av Annika Estassy Lovén.

Göran Everdahl medverkar sedan många år i radioprogrammet Spanarna, och SVT:s Go’kväll. Han har även medverkat i Gomorron Sverige, varit sommarvärd i P1 och vunnit På spåret tillsammans med författaren och spanarkollegan Helena von Zweigbergk.

Göran Everdahl är ursprungligen från Piteå, men uppvuxen i Umeå. Han berättar att han tidigt blev bokslukare och av misstag blev inlåst en dag på Umeå stadsbibliotek när han satt försjunken i en bok.1984 flyttade han till Stockholm och kom in på Journalisthögskolan några år senare, och stod då i valet och kvalet om han skulle tacka ja till platsen eller läsa enstaka kurser i litteraturvetenskap. Hans mamma och en god vän övertalade honom att anta platsen. Det är inget som han ångrar.  

-Jag är glad att de hade mer vett än jag hade, skrattar han.

Tidigare har han skrivit Tvål, om tevesåpor, och boken Bildningsakuten. Nu är han aktuell med Boken om lagom. I boken djupdyker Göran Everdahl i det typiskt svenska begreppet som kanske har en lite tråkig klang hos många.

-Det är ett viktigt begrepp för oss i Sverige. Man ska vara ”lagom” i vår kultur.

-Lagom kan vara ett tråkigt ord när man tänker lagom i grupp. Konsensus-kulturen i Sverige idag parat med konsensus-kulturen på facebook är problematisk, menar han.

Men lagom kan också ha en positiv betydelse. Göran talar om polariseringen i vårt samhälle, särskilt i sociala medier.

-Tonen har skärpts och det är lätt att ryckas med. Den yttersta galjonsfiguren här är Donald Trump. I ett sådant klimat blir det nästan revolutionärt att vara lagom, även om det är ett väldigt osexigt ord.

-I vissa situationer kan lagom vara att leva medvetet. Men vi behöver inte leva i ett skjul ute i skogen.

Den svenska, flytande betydelsen av lagom är unikt för Sverige, även om det finns språk som har liknande ord. Nu har uttrycket dessutom blivit internationellt trendigt.

Var kommer då ordet ifrån?

-Det vet man inte riktigt säkert. En teori är att när vikingarna satt runt lägerelden eller middagsbordet hade de en bägare mjöd att dela på, som gick ”laget runt”, lagom. Senare dyker ordet upp på 1600-talet i samband med ”lag”, ”på laglig väg”.

Det handlar om att ta sin del av kakan, ett slags avtal mellan individ och stat som det tagit hundratals år att bygga upp och som bygger på en slags tillit.

I kapitlet om ”Lagom lycka” tas drömmen om den röda stugan på landet upp som ett svenskt ideal för lycka.

-I Sverige är det en liten dröm med realistiska proportioner. I Tyskland och en del andra länder innebär det ofta att man är superrik om man har ett lantställe, men här förväntas man ta med egna lakan om man kommer på besök till någons lantställe.

-Själv hatade jag att åka till sommarstugan, alltid var det något som skulle fixas, golv som skulle läggas och så vidare…

Göran drar paralleller till allemansrätten som också är en unikt svensk företeelse som har sitt ursprung i 40-talets semesterreform då svenskarna började resa runt i Sverige och inte hade råd med dyra pensionat.

-Allemansrätten var ett tidigt exempel på delningsekonomi. Att man kan tälta och plocka bär i naturen. Gör det i Texas och du blir skjuten! Men man kan inte göra det precis vart som helst, det ska vara lagom, inom lagen.

Annika Estassy Lovén såg som vanligt till att kvällen var avslappnad och trevlig och att publiken fick vara med i samtalet.

Nästa författarsamtal kommer att äga rum den 26/4 med Anna Fredriksson.