KiX Senior slutkonferens blev en startkonferens

KiX Senior är ett projekt som drivits av SV Västra Götaland med stöd av Allmänna Arvsfonden. Det har pågått i tre år med syfte att ge äldre med intellektuell funktionsnedsättning (IF) en meningsfull fritid och motverka ensamhet i samband med pension. Projektet pågår året ut. 

Vid borden på Redbergsteatern surrar det från nätverkande inom funktionsrättsområdet. Stämningen i lokalen är förväntansfull och uppsluppen. Konferensen inleds av Anna Anteryd som är verksamhetsutvecklare i funktionsrätt i SV Regionförbund Västra Götaland.

—Det är otroligt roligt att se hur KiX har spridit sig nationellt. Det finns numera egenfinansierade KiX-cirklar från Pajala i norr till Helsingborg i söder. Men det finns såklart fler kommuner att övertyga och därför behövs lokal samverkan, säger Sandra Ekholm.

Dagens första talare är Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet. En viktig fråga hon lyfter är hur vi ser på människor och förutsättningarna vi ger. Att vi ofta hänvisar till förnuft och samvete och att vi förutsätter att alla kan ta ansvar för sig själva och andra.

Lena gör även nedslag i vem som har en nedsättning och om det är vår norm och miljö som skapar dem. Hon säger också att det är viktigt är att vi har ord på problem så att vi kan tala om dem. Att vi har ord på orättvisa. Ett exempel hon ger är #metoo. Det är oerhört viktigt att ha begrepp för det som sker. Begreppet sexuella trakasserier beskriver den ovälkomna klappen på rumpan på arbetsplatsen och #metoo gav utrymme att tala om det. 

En tanke som slog mig hårt under föredraget var om vi skapar verksamhet för människor eller med människor. Fördummar vi människor genom att bestämma vad de behöver utifrån vårt perspektiv? Fördummar vi dem om samhället vi skapar har för höga trösklar så alla inte kan vara med. Vilka förväntningar har vi på civilsamhället, på oss själva och andra? Är det vi som behöver lära oss att se till att alla inkluderas snarare än att utgå från att alla ska befinna sig på samma nivå som genomsnittet? 

När vi skapar ett samhälle som är så svårt att leva i så att människor behöver andra för att klara sig, då har vi gjort dem inkompetenta där de egentligen inte har några hinder. Exempel på sådana samhällsförändringar är Bank-id och parkeringsappar. 

Under KiX-timmen tillsammans med projektledarna Sandra Ekholm och Bonnica Sjöblom får vi inblick i KiX-Metoden och vad en studiecirkel kan innebära för den enskilde. Vi får en fin presentation av studiematerialet och metoden. Det är ett fantastiskt studiematerial och handledning som ger deltagaren möjlighet att påverka vad cirklarna ska handla om och vad de vill göra. 

KASAM står för Känsla av sammanhang och som begrepp innefattar det bland annat att "se det friska hos individer". För att stärka KASAM behöver verksamheten och kommunikationen vara begriplig, hanterbar och meningsfull.

Besök gärna KiX Senior för kontakt och mer information här

Panelsamtal och reflektioner

Den tredje programpunkten handlade om samarbete och hur vi gör för att mötas på mitten. Vi fick lyssna till ett panelsamtal med fyra utgångspunkter. Anders Lago från FUB representerade målgruppen, Martina Takter från Anhörigas riksförbund talade för de anhöriga, Henrik Djurklou från Halmstad kommun lyfte det offentliga perspektivet och Kristina Palo från SV Norrbotten var där för Studieförbundet Vuxenskolan och civilsamhället. 

Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB, inledde med ett anförande med att peka på vad en pension innebär för normalstörda jämfört med människor som lever med IF. Människor med IF ser sällan fram till pension eftersom det är oförutsägbart, sammanhanget försvinner. Pensionen leder också ofta till isolering och ensamhet. Anhöriga har försvunnit eller gått bort. Idag lever vi längre, det gäller alla, även människor med IF. Pension från daglig verksamhet är idag aktuellt för allt fler människor.

Han trycker på att ett bra liv är att få träffa andra. Det gör att människor håller sig friskare vilket är en samhällsekonomisk fråga. Han nämner också att han ser att kommuner inte är med oss i den här frågan. Det skärs bland annat ner på ledsagare, han berättar att han sett en minskning på 30% de senaste 10 åren. 

—Tänk på att gruppen inte är homogen. Det är 100.000 personer som lever med IF och de vill olika saker, säger han med eftertryck. 

Martina Takter, projektledare för #anhörigperspektiv, vill särskilt lyfta gruppen som inte syns. Äldre med IF som lever med ännu äldre föräldrar i hemmet. Många föräldrar undrar vad som ska hända den dagen då de inte längre kan ta hand om sina barn. 

Den här gruppen behöver få möjlighet att utveckla och utforska sina intressen. Riktade insatser behöver någon form av subventionering för att alla ska kunna ta del av den. Det är inte heller en lösning att verksamhet kommer till boenden, alla människor behöver miljöombyten. Gruppen inte klarar av tillfälliga nya projekt som pågår ett kort tag, de behöver förutsägbarrhet och kontinuitet. Utbudet är idag raka motsatsen, oförutsägbart och godtyckligt och det ser olika ut i landets kommuner.

—SV kan verka som möjliggörare i att skapa mötesplatser i respektfulla miljöer som låter deltagarna påverka innehållet, säger Kristina Palo, enhetschef på SV Norrbotten. Vi kan fortsätta erbjuda studiecirklar utifrån studiematerialet och metoden och vi kan kämpa för att den här gruppen ska tas på allvar överallt.

Särskilt stort tack till alla som medverkande under konferensen!

Sandra Ekholm, projektledare KiX Senior

Bonnica Sjöblom, projektledare KiX Senior

Lena Halldenius, professor i mänskliga rättigheter vid Lunds universitet

Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB

Martina Takter, projektledare för #anhörigperspektiv hos Anhörigas Riksförbund

Kristina Palo, enhetschef för SV Norrbotten

Berith Roth, cirkelledare i Pajala

Henrik Djurklou, verksamhetschef Daglig verksamhet på Halmstads kommun

Richard Forsberg, projektsamordnare SV Västra Götaland

Anna Anteryd, verksamhetsutvecklare för funktionsrätt hos SV Västra Götaland