Bygdegårdarnas riksförbund förbereder sina bygdegårdar för att kunna stötta och skydda civilbefolkningen vid kris och krig. Till sin hjälp har de tagit Björn Körloff som i januari klev in hos Bygdegårdarnas riksförbund.
När en kris eller hot uppkommer är civilsamhället ofta det lokala sam hällets nav när det gäller att ta hand om och erbjuda befolkningen skydd. Därför anordnar nu SV i samarbete med Bygdegårdarnas riksförbund en studiecirkel om ”Bygdegården vid kris och krig”. När cirkeln är genomförd kommer alla bygdegårdar att ha en färdig beredskapsplan.
Björn Körloff har, med sin bakgrund som bland generaldirektör för olika försvarsmyndigheter, en gedigen erfarenhet för uppdraget att arbeta med och utveckla krisplanläggning, främst på kommunal nivå.
– Vi lever i en tid när hoten är många. Stormar, bränder och översvämningar i klimatförändringarnas spår, men också ett krigshot, som vi i allra största grad blivit varse efter Rysslands invadering av Ukraina.
Hur kan bygdegårdarna bli ett nav i krissituationer?
– Framför allt är det så att bygdegårdar finns på ganska många ställen i en kommun och de kan erbjuda mat, värme och vila vid allvarliga händelser och det kan finnas ganska stort behov av det i kris.
Enligt Björn Körloff är civilsamhällets stora styrka dess rikedom på organisationer med olika intresse och idéinriktningar. Bygdegårdarna är in riktade på att tillhandahålla offentliga lokaler medan andra organisationer, såsom Missing people och de frivilliga försvarsorganisationerna, har sin särskilda resurs.
– Det handlar om att hitta en form på lokalnivå där man sammanstrålar de här resurserna och organiserar dem så att man får ut största möjliga effekt av dem, säger Björn Körloff.
I samband med Rysslands annektering av Krimhalvön 2015 är det anbefallt att Sverige ska planera för krig. Krigsplanering betyder att det är tillåtet att använda förfogandelagen, pliktlagsstiftningen, ransonerings lagar och andra författningar som ingriper i samhällslivet. Dessa får man inte använda vid fredstida kriser. Men lagen om totalförsvar gör att resurser som byggs upp för krigets behov också får användas vid fredstida kriser.
– Det som vi bygger upp för att kunna hantera krig ger oss också möjlighet att nyttja vid kriser i fredstid. Krigets förmåga ger oss möjlighet att kunna hantera fredens kriser och inte tvärt om, säger Björn Körloff och fortsätter:
– Jag tycker att Myndigheten för samhällsskydd och beredskap borde ha ett övergripande ansvar för att inventera och hålla rätt på de civilsamhällsorganisationer som är lämpliga att omfattas av den kommunala planläggningen. Det ser så olika ut i olika delar av landet. En del kommuner har en bred flora av civilsamhällesorganisationer medan andra kanske bara har två eller tre. Om man inte vet vad som finns är det ju väldigt svårt att kunna organisera det, avslutar han.
Efter avslutad cirkel kommer en färdig beredskapsplan som visar vad bygdegården kan erbjuda kommunen i eventuell kristid att finnas.