Linus Olofsson ny förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan

Redan 2007 inledde han sin karriär inom SV med ett ungdomsprojekt för Stockholm/Uppsala. Efter det har han arbetat på både kommun- och regionavdelningar för att till slut landa på förbundskansliet. Där har han blivit kvar och under åren haft flera positioner, bland annat som strateg. Sedan slutet av 2023 har Linus Olofsson varit tillförordnad förbundschef efter Johan Fyrberg som då valde att gå vidare till en annan organisation. Privat bor Linus Olofsson i Gnesta med fru och tre barn och den 21 maj blir han ordinarie förbundschef för Studieförbundet Vuxenskolan.

 

Vad fick dig att vilja bli förbundschef för SV?

Det är ju en spännande tid som både folkbildningen och SV är i, så det är klart att jag känner att jag attraheras av utmaningen och vill vara med och driva SV i en tid där både synen på studieförbunden och förutsättningarna förändrats drastiskt. Jag ser också att behovet av folkbildning och att de insatser vi gör är till nytta för hela samhället på olika sätt.

 

- Sen går vi nu in i en stor strukturell organisationsförändring där vi behöver utveckla vår organisation för att bättre passa in i samhället men också i relation till de målsättningar vi har. Det är faktorer som sammanfaller under samma tid på ett spännande sätt och det är ju en del av att jag vill leda SV under denna utveckling.

 

Vad är SV för dig?

 

- Bland annat våra cirkelledare som ju har en dubbelfunktion i organisationen. De är både bärare av en pedagogik och en kunskap som de vill ge av. Det finns en enorm glädje och engagemang i att sprida den vidare. De är också en hörnsten i vår verksamhet och en förutsättning för att en studiecirkel över huvud taget ska kunna bli av.

 

- Men det vi framför allt jobbar med är ett engagemang bland människor. Vi är ju i engagemangsbranschen, så att säga. Våra cirkelledare och våra förtroendeledare är engagerade. Vi jobbar ihop med andra föreningar som har ett stort engagemang och det tänker jag att vi har stor vinning av att jobba mer med och nyttja på bästa sätt tillsammans.

 

Regeringens neddragningar av statsbidragen vittnar om en förändrad syn på folkbildningen. Hur viktiga är egentligen studieförbunden i dagens samhälle?

 

- Vi är en jätteviktig resurs och många gånger är vi den stöttande organisationen som står ett steg bakom och där den som frontar och syns kanske är någon annan bland våra samverkans- och medlemsorganisationer. De gör insatserna medan vi står för strukturen och administrationen. Men också i att hålla handen och vara det coachande stödet.

 

- Jag tror att vi många gånger har en mycket större funktion än vad vi själva stoltserar med och vad samhället runt omkring inte vet om. Vi själva ser det, men vi är så måna om att lyfta den vi jobbar tillsammans med att vi ofta degraderar vår egen insats.

 

Tycker du att ni inom SV borde slå er på bröstet lite oftare?

 

- Ja, det skulle jag vilja säga och det blir ganska tydligt när man möter enskilda politiker som i sin inledning kan vara ganska kritiska och ifrågasättande kring folkbildning. Men när vi börjar prata om vad det faktiskt är vi gör, då är de väldigt måna och vänder fot direkt. Jag tror att en del kritik och faktiskt också underlag till beslut till viss del har baserats på en felaktig bild av folkbildningen.

 

- Vi behöver jobba mycket mer med att visa på insats och vad det skapar för effekt och berätta om människans och samhällets rörelse och utveckling. 

 

En del beskriver studieförbunden som en organisation där handarbetande tanter och kulturutövare samlas och får bidrag för sin hobby. Tycker du att det är en rättvis bild av SV:s verksamhet?

 

- Om vi ska jobba med integration av nyanlända och ha verksamhet där personer med intellektuell funktionsnedsättning ska kunna utöva kultur kan vi inte stänga in dem i en egen bubbla. De handarbetande tanterna och andra kulturskapande grupper är också en del av vårt uppdrag, de gör också bildningsresor och vi behöver inte ställa de här grupperna mot varandra utan fundera på hur vi kan låta dem bidra tillsammans för sin och varandras utveckling.

 

- Lyckas vi med det kommer vi att få se en större bredd av vår verksamhet och det, tänker jag kommer att ge ett ännu större värde, inte bara för den enskilde deltagaren i respektive grupp men också för samhället.

 

Vilken roll tror du studieförbunden kommer att ha i samhället i framtiden? Redan nu kan man ju se att de spelar roll. Ett exempel är det beredskapsarbete med Sveriges bygdegårdar som pågår just nu.

 

- Jag tror och vill att vi ska vara en naturlig samarbetspartner både för kommuner, regioner och föreningar inom våra profilområden. Landsbygden är ju ett jättetydligt exempel där vi inte bara har den vardagliga studiecirkelverksamheten, vi finns också där om det händer något akut eller oförutsett. Vi har kontakter och lokalkännedom och kan gemensamt lösa utmaningar som kan uppstå.

 

- Så länge vi har en lokal med verksamhetsutvecklare och pedagoger så finns utrymme att ta sig an större uppdrag när det händer särskilda grejer. Det är också det vi vill få in i den nya organisationsförändringen, att skapa den resiliensen som vi kallar det i våra strategiska dokument. Att vi skapar en organisation som ger utrymme för det oväntade så att vi inte blir en superslimmad kortsiktig projektinsats.

 

Var tror du att SV är om fem år?

- Jag tror att våra fyra profilområden kommer att vara en stor del av det som är Studieförbundet Vuxenskolan. Att det kommer att finnas ett stöd ekonomiskt och ett förtroendekapital till vår typ av verksamhet. Jag tror att man kommer att se att vi kan i SV kan göra skillnad.
 

- Alla fyra är på pricken områden där det behöver samlas resurser och insatser, det vet både vi och samhället runt omkring oss. Och med den utvecklingen vi nu ser, där ekonomin blir tuffare och många kommuner och regioner behöver prioritera så tror jag, och vill tro att det är de här profilområdena som kommer att vara kommunernas prio.