Tillbaka

Kulturliv

  • Taubner, Helena (2019) Afasi och narrativt aktörskap – mediebilder, självberättelser och multimodala litteracitetspraktiker

Högskolan i Halmstad, Akademin för hälsa och välfärd, Centrum för forskning om välfärd, hälsa och idrott (CVHI). Afasi är en förvärvad språklig funktionsnedsättning som oftast orsakas av stroke. En person med afasi kan ha svårigheter med både talat och skriftligt språk, och både med produktion och förståelse. Därför medför afasi att individens förmåga och förutsättningar att skapa sin egen självberättelse, d.v.s. hens narrativa aktörskap (Baldwin, 2005), påverkas negativt. I en situation där hens narrativa aktörskap har begränsats behöver hen omförhandla sin identitet. För att göra det speglar hen sina självberättelser i olika sociala strukturer, som bland annat det samtida kommunikationslandskap som präglas av digital teknik men också attityder och normer – vilka till stor del skapas och upprätthålls av olika medier – gentemot personer med språkliga funktionsnedsättningar. Den här avhandlingen bygger på teorier om det ömsesidiga beroendet mellan aktörskap och sociala sturkturer, och syftar till att – genom att studera mediebilder av personer med afasi, självberättelser skapade av personer med afasi samt litteracitetspraktiker inom en grupp av personer med afasi – undersöka narrativt aktörskap hos personer med afasi, för att på så sätt bidra med ny kunskap om och ökad förståelse för hur det är att leva med afasi i ett samhälle präglat av textbaserad och digitalt medierad kommunikation.

Avhandlingen finns att läsa här 

  •  Sauer, L. (2004). Teater och utvecklingsstörning. En studie av Ållateatern. Akademisk avhandling, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet.  

Teaterarbetets betydelse för personer med intellektuella funktionshinder. Utgår ifrån ett subkulturellt perspektiv på personer med intellektuella funktionshinder.  Genom teaterarbetet har deltagarna erövrat en ny social roll. De ser sig som skådespelare och inte bara som brukare av välfärdsstatliga insatser. Bägge dessa roller är integrerade i självbilden. Det handlar om en balansgång mellan å ena sidan bli förstådd som intellektuellt funktionshindrad å andra sidan som skådespelare. 

 Du kan läsa avhandlingen här 

 

 

  • Ineland, J. (2007). Mellan konst och terapi: Om teater för personer med utvecklingsstörning. Akademisk avhandling, institutionen för socialt arbete, Umeå universitet. 
  • Mellan konst och terapi om teaterverksamheter med och för personer med intellektuell funktionsnedsättning. 
  • Teaterverksamheter för personer med IF har organisatoriskt att förhålla sig till två olika logiker, å en sidan en konstnärlig logik och å andra sidan en terapeutisk logik. Teaterverksamheterna kan på så sätt karaktäriseras som hybrider mellan en välfärdstatlig praktik och en konstnärlig praktik. Samtidigt utgör denna dubbelhet en grogrund för utveckling av skådespelarnas identitet, gemenskap och gemenskap 
  • Du kan läsa avhandlingen här 

 

  • Gürgens Gjaerum, R., Ineland, J. & Sauer, L. (2010). The story about theater organizations, the public’s approval, and the actors’ identity formation in Nordic disability theater. Journal of Social Work in Disability & Rehabilitation. 9(4): 254-273. 
  • Disability arts i Sverige och Norge, personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med psykisk funktionsnedsättning och 
  • personer med andra funktionshinder. 
  • Analys av organisationens betydelse för teaterverksamheterna och för skådespelarna. Vidare analyseras hur teater av skådespelare med IF och med PF mottas av en bredare publik. Resultatet visar att organisationen och mottagandet är av stor betydelse för skådespelarnas identitet, tillhörighet och självförståelse. 
  • Du kan köpa artikeln här 

 

  • Ineland, J., Molin, M. & Sauer, L. (2013). Normalitet och identitet i det senmoderna: om personer med intellektuella funktionshinder i relation till utbildning och arbete. Socialvetenskaplig tidskrift. Vol. 20, Nr. 1, sid. 53-70.  Analys av kulturens och sociala mediers betydelse för personer med intellektuell funktionsnedsättning. 
  • Teater- och andra kulturverksamheter skapar möjligheter att ge alternativa representationer av personer med intellektuell funktionsnedsättning. Kulturverksamheter är både en del av omsorgen och en del av 
  • civilsamhället vilket skapar möjligheter till nya identiteter. 
  • Sociala medier har inneburit större möjligheter att söka kunskap och personer med funktionshinder har fått ökade möjligheter att hitta nya sociala sammanhang och arenor för identitetsbildning och självuttryck. 

Du kan läsa artikeln här 

 

  • Sauer, L. & Ineland, J. (2013) Scenialt. Metodfrågor i arbetet med scenkonst och personer med utvecklingsstörning. BotkyrkaBotkyrka kommun & PaperTalk 
    Studie av metoder, mål, kvalitet och utmaningar i kulturarbetet med personer med intellektuell funktionsnedsättning. 
  • I studien redovisas och analyseras de metoder de som används, de mål och utmaningar man har i kulturverksamheter med och för personer med IF.  Vidare analyseras också dessa verksamheters uppfattningar om kvalitet i kulturarbetet 

    Du kan köpa boken här 

 

  •  Ineland, J. & Sauer, L. (2014). Kulturella aktiviteter för personer med utvecklingsstörning – en pedagogisk utmaning. Pedagogisk forskning i Sverige. 19(1): 31-51.  
    Analys av kulturverksamheters metoder och syften. 
  • Visar skiftande syften och metoder inom kulturarbetet samt att det är en levande fråga hur man i dessa verksamheter både vidmakthåller tillhörigheten till en viss välfärdspolitisk miljö och till viktiga civilsamhälleliga teman som identitet, sociala roller och subkulturell tillhörighet 

    Du kan hämta artikeln här 

 

  • Sauer, L. & Lövgren, V. (2014). Kultur med och för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En utvärdering av projekt som erhållit ekonomiskt stöd inom området kultur och intellektuella funktionshinder 1994–2011. Allmänna Arvsfonden. 
     Utvärdering och uppföljning av projekt riktade till området kultur och personer med intellektuella funktionshinder som under perioden 1994-2011 beviljats anslag från Allmänna Arvsfonden. 
  • Projektmedlen har möjliggjort att det utvecklats kulturella verksamheter med och för personer med IF. Innehållet och inriktningen kan beskrivas via följande tre övergripande kategorier: konst och kulturella uttrycksformer, delaktighet i samhällslivet samt verksamhets- och individutveckling. De olika projekten har betydelse för individuell utveckling, personlig växt och identitet samt upplevelser av meningsfullhet hos projektdeltagarna. 

    Du kan 
    hämta rapporten här 

 

  • Ljuslinder, K. (2001). På nära håll är ingen normal. Handikappdiskurser i Sveriges Television 1956-2000. Akademisk avhandling. Institutionen för medie- och kommunikationsvetenskap, Umeå universitet 
  •  Analys av SVTs gestaltning av funktionshinder. Gestaltning av funktionshinder sker utifrån stereotyper med normaliteten som norm. Den funktionsnedsatta kroppen får visualisera det som avviker från det normala och/eller genom gestaltningar av hur livet för personer med funktionsnedsättning skiljer sig från det normala. 

    Du kan hämta rapporten här 

 

  • juslinder, K., Morlandstö, L. & Mataityte-Dirziene, J. (2011). The victim, the wicked and the ignored: Representation of mentally ill perpetrators if violent crime in news reports in the Norwegian, Swedish and Lithuanian press. Northern Lights. Vol. 9, 193-209. 
    Massmedias framställning av psykiska funktionshinder i Sverige, Norge och Litauen. 
  • Personer med psykiska funktionshinder är ofta framställda som farliga och förövare av våldsbrott. Psykiatriområdet har medialiserats och att negativa nyheter ofta får stort utrymme i media. 

    Du kan köpa artikeln här 
VISA ALLA VISA FÄRRE