Afasiförbundet lever delaktighet

Med rätt att vara delaktig 

En av Afasiförbundets viktigaste intressepolitiska frågor är rätten till delaktighet. Men hur kan vi leva som vi lär? Ett steg på vägen har varit att arbeta internt med tillgänglighet och delaktighet inom Förbundsstyrelsen.

Tillgänglighets- och delaktighetsarbetet i styrelsen inleddes 2013 och har utvecklats efterhand. Delaktighet är en subjektiv upplevelse där var och en avgör hur pass delaktig denne känner sig. För att kunna vara delaktig krävs tillgänglighet.

- Att arbeta för mer tillgängliga och delaktiga möten är ett ständigt och pågående arbete. Vissa möten blir bättre, andra blir rörigare, säger Karin Zätterman som har afasi och sitter i Afasiförbundets styrelse.


Karin Zetterman, Afasiförbundet

Så här arbetar Afasiförbundet

• Ge tid! Den viktigaste förutsättningen för både tillgänglighet och delaktighet är att få den tid som krävs för att kunna utrycka sig, förstå och fatta beslut.   

• Afasiförbundet har satt upp mötesregler som går ut på att en person talar i taget Taltempot ska vara lugnt. Låt varje person tala till punkt. Fyll aldrig i vad du tror att en annan person vill säga. Om du inte förstår den person som pratar låtsas inte att du gör det utan säg till och ställ frågor till dess att du förstår. Titta på den som talar.   

• Mötesordförande är ansvarig för att alla i styrelsen hänger med och kommer till tals. Det är viktigt att de beslut som fattas tydliggörs. Vad ska beslutas? Vem ska göra vad? När ska något göras?  
• Afasiförbundet använder dubbla dagordningar; en traditionell mer avskalad dagordning och en förberedd dagordning som är mer berättande till sin karaktär. Genom den förberedda dagordningen etableras ämnen och bakgrund mer tydligt. Förförståelsen är viktig för att kunna hänga med i ett ämne eller en fråga.  

• Antalet bilagor minimeras eftersom många med afasi läser med stor möda och/eller använder talsyntes. Även att lyssna med talsyntes är krävande läsning för många med afasi.   

• Tillgängliga skrivregler tillämpas i de texter som presenteras vid mötet. Texterna har korta rader, bra typsnitt, sammanfattningar, alla förkortningar skrivs ut.   

• Protokollen innehåller förutom beslut även en kort berättande del (en motsats till rena beslutsprotokoll). Det är viktigt för att kunna gå tillbaka och även minnas vad som har beslutats.  

• TimeTimer används vid alla styrelsemöten/kongress. Paus läggs in var fyrtionde (40) minut. Denna tid respekteras.   

• Vid lunchen finns det ett rum där det är tyst så att de som behöver får vila från intryck och äta lunch under tystnad.   

• Mobiler ska vara avstängda under mötet då många är intryckskänsliga och kommer av sig om det blippas. Alla mobilsamtal tas utanför mötesrummet.  

2018 tog Afasiförbundets kongress steget att välja in en majoritet av ledamöter med afasi i Förbundsstyrelsen, fem av nio ledamöter har afasi. 

- Mötena har blivit påtagligt lugnare och lättare att följa nu när vi som har afasi är i majoritet i styrelsen. Vi med afasi fungerar alla på helt olika sätt. En har svårt att tala med lätt att läsa, en annan pratar bra men det kan komma andra ord än denne ville säga. De flesta har en kombination av svårigheter att tala och förstå tal. Dessutom har många hjärntrötthet och blir väldigt trötta under mötena, säger Karin Zätterman.  

Text: Linda Bergfeldt, Afasiförbundet 
Illustration: Grandlettera Sthlm 

• Skapa delaktigheten tillsammans med målgruppen, inte åt dom.
• Reflektera och utvärdera med jämna mellanrum. 
• Se åtgärder för delaktighet som en pågående resa, inte som att ni nu nått målet för resan.