Magnus Berntsson (KD)

Med anledning av att det nu är ett år sedan som det första fallet av Coronaviruset upptäcktes i Sverige bad vi Magnus Berntsson (KD) att reflektera över sin syn på hur Coronakrisen har påverkat samhället och regionen. Magnus Berntsson är ordförande i miljönämnden i Västra Götaland, vice ordförande i regionfullmäktige samt representant för Kristdemokraterna som är en av våra medlemsorganisationer.

”Missa aldrig chansen att dra nytta av en kris” sägs det och samhället spås se annorlunda ut efter Coronakrisen. Vilka stora samhällsutmaningar ser du i ljuset av den? Och hur kan den regionala politiken ”dra nytta” av Coronakrisen i Västra Götaland?  

Hälso- och sjukvården i Sverige har utsatts för stora prövningar under Coronapandemin men här i Västra Götaland har vården visat sig kapabel att ställa om snabbt till en situation där exempelvis långt fler intensivvårdsplatser behövdes. Det var dock i dagens system mycket svår för Socialstyrelsen att koordinera och förse 21 regioner med rätt skyddsmaterial och läkemedel i pandemins inledning. Jag tror därför att det måste följa en diskussion om vårdens organisering och där jag egentligen bara kan se två möjliga slutsatser. Antigen större och färre regioner (6-9 st) eller att som vi Kristdemokrater föreslår: Ett förstatligande av Hälso- och sjukvården.

Även andra delar av regionens verksamheter har också drabbats. Kollektivtrafiken, kulturen och turismen för att nämna några. Olika delar av näringslivet har också drabbats hårt och ett fungerande näringsliv är grunden för att finansiera välfärden så förhoppningsvis har denna kris lett till att denna koppling blivit synlig och att driva ett företag ska ses som något väldigt viktigt.

Coronapandemin har orsakat en ekonomisk kris som i förlängningen riskerar att leda till demokratiskt utanförskap. Hur ser du på studieförbundens och politikens möjligheter att främja den demokratiska delaktigheten i regionen i ljuset av Coronapandemin?  

I och med att många människor antingen förlorat sitt jobb eller kommer att behöva kompetensutvecklas för att kunna ta del av sådana arbetstillfällen som en framtida arbetsmarknad kommer kräva så tror jag det kommer krävas mycket av alla organisationer som arbetar med bildning, inklusive studieförbunden. För att företag som befinner sig i vår region ska finnas kvar på sina marknader om 10-15 år krävs också att de snabbt ställer om till cirkulära affärsmodeller. Detta ställer krav på att även befintlig personal, inbegripet välutbildad sådan som ingenjörer och andra akademiker, vässas med nya kunskaper.

De globala utsläppen av växthusgaser väntas gå ner under 2020 pga. Coronapandemin. Hur ser du på möjligheten för regionen att ställa om för att nedgången av utsläpp ska bli långvarig även efter Coronakrisen?

I Västra Götaland har vi beslutat att vara en fossiloberoende region till år 2030, vilket är ett av de mest ambitiösa klimatmålen i Sverige. Det är därför viktigt att när vi nu startar om igen efter Coronapandemin att vi inte ska tillbaka där vi var tidigare utan måste ta stora steg i omställningen till ett klimatsmart samhälle. Det är nödvändigt för att leva upp till Parisavtalet men också för att vi ska kunna ha ett livskraftigt näringsliv i Västra Götaland. En utmaning genererar också stora möjligheter. Västra Götalandsregionen vill därför göra sitt för att underlätta för vårt näringsliv att ta stora kliv framåt i omställningen genom att hjälpa till med kompetensutveckling i olika branscher (exempelvis inom bilindustri, textil och turism), påverka EU, riksdag och regering att fatta kloka beslut, underlätta för elektrifieringen genom att möjliggöra laddstolpar med mera och mycket annat. Vi försöker också lära av och ta hjälp av andra regioner i Europa så inte alla alltid måste uppfinna hjulet på egen hand.