Tillbaka

Balansmodellen

Riksförbundet Balans välkomnar fler att använda det reviderade och utökade studiematerialet Balansmodellen (2020) i samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan. Balansmodellen ger en trygg struktur för både självhjälpsgrupper och anhöriggrupper. I grupperna sätts fokus på den psykosociala situation som man delar i och med den gemensamma erfarenheten av psykisk ohälsa.


Gruppledarna

Ledare i grupper enligt Balansmodellen är personer som har egen erfarenhet av psykisk ohälsa eller av att vara anhörig, som har kommit lite längre i sin resa mot återhämtning/upphämtning. Till en grupp bjuds personer som har erfarenhet av en (t ex bipolär) eller ev flera (t ex bipolär och adhd) utvalda diagnoser. En omgång träffar är åtta tillfällen, max 12 tillfällen. Därefter kan ny grupp startas och då med fördel med ny/nya gruppledare som själva redan gått i grupp. Detta ger nya engagerade ledare som får chans att växa ytterligare. Rekryteringen av nya ledare sker öppet i grupperna.


Trygghet och engagemang

Genom att dela erfarenheter och upplevelser sinsemellan under trygga former stärks deltagarna. Berättandet och det respektfulla lyssnandet ger insikter och aha-upplevelser som man annars kanske inte skulle ha fått på mycket lång tid, eller inte alls.
En stor mängd temaförslag för träffarna, såsom Vardagsstrategi, Min plats i samhället, Relationer och Aktiviteter presenteras i materialet. Gruppen väljer teman utifrån sina behov och önskemål.


Balansmodellens tre huvuddelar

1. Rundan – Här kan deltagarna berätta om dagsläget, något man funderat över eller om något särskilt som hänt sedan sist.
2. Träffens tema – Temat har med fördel bestämts innan träffen. Gruppledaren, gruppen tillsammans eller någon av deltagarna kan inleda och fördjupa temat.
3. Reflektion – Tillfälle att reflektera över dagens träff.


Avgränsningar

Religiösa och politiska diskussioner avstår man ifrån. Vill man tala om läkemedel är det lämpligt att bjuda in någon från hälso- och sjukvården till en träff.
Författare: Inhie Yang, Jan Friberg, Carl-Johan Bachoffner, (Balans Uppsala), Mariah Levicsek (Riksförbundet Balans) och Anna-Maria Lundberg (SV Uppsala län).


Läs mer

  • Hälsospåret

    Hälsospåret är en nytänkande studiecirkel inom Hälsa och den är speciellt anpassad för personer...

    Läs mer
  • Din egen berättelse

    Så här beskriver NSPH studiematerialet: ” Vänder sig till dig som har egen eller anhörigerfarenhet av psykisk...

    Läs mer
  • Samhällsguiden - föräldrar till barn med...

    Många föräldrar har gett uttryck för hur svårt det är att få en...

    Läs mer
  • Egen styrka

    Egen styrka var ett treårigt projekt (2013 - 2016) inom Riksförbundet Attention och som bekostades av Allmänna...

    Läs mer
  • Attentions föräldracirkel

    Det är är ett handledningsmaterial för dig som ska leda en studiecirkel för föräldrar med...

    Läs mer
  • Att vara anhörig

    Det finns ett stort behov för anhöriga till personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) att få träffa...

    Läs mer
  • Nätkoll

    Nätet erbjuder mycket som är bra, lärorikt och roligt för barn och vuxna, men ibland blir det problem. Nätkolls...

    Läs mer
  • Vad innebär autism?

    I de här studiecirklarna får du veta mer om vad det innebär att ha Autism. Studiecirklarna är i första hand...

    Läs mer
  • Shared reading

    Shared Reading är en metod för högläsning i grupp som har tagits fram av The Reader Organisation i Liverpool, England, under cirka...

    Läs mer
  • Existentiell hälsa

    Vad händer med oss och våra tankar när vi blir äldre, slutat jobba, kanske mist en anhörig, måste flytta till ett äldreboende?

    Läs mer