Tillbaka

Kurs för nyanlända läkare

Bildtext: Introduktionskurs hos Studieförbundet Vuxenskolan.

Studieförbundet Vuxenskolan genomför en introduktionskurs för nyanlända läkare och annan vårdpersonal. På tre veckor får deltagarna en duvning i den svenska vården och vad som gör den speciell.

I klassrummet tar alla vara på tiden. Uppmärksamheten är 100%-ig, oavsett vad föreläsarna pratar om. Vårdformer, behandlingsrutiner eller etiska riktlinjer. Spännande är passet om svensk lagstiftning gällande abort och HBTQ-frågor. De 17 deltagarna har intensiva dagar. De kommer bland annat från Syrien, Irak och Ryssland. De flesta är läkare, men även tandläkare och sjuksköterskor finns med i gruppen. Fem av deltagarna är kvinnor.

Studiebesöken på sjukhusen är uppskattade och flera berättar om betydelsen av att få besöka Karolinskas bibliotek, som de också kommer att ha tillgång till framöver.

Porträtt på Inna Yanguzina, läkare från RysslandInna Yanguzina är 37 år och ögonläkare från Ufa i Ryssland. Hon har genomgått hela sin utbildning i hemstaden Ufa som ligger i södra Ryssland nära Kazakstan. Där hade hon en egen klinik. Hon kom till Sverige i slutet av 2015 tillsammans med sin dotter och hon är asylsökande.

Inna har redan lärt sig en del svenska genom studiecirklar och på egen hand. Det går inte att ta miste på viljan och drivkraften.

– Jag vill arbeta i Sverige, säger Inna. Helst på vårdcentral.

Hon berättar att det är svårt att få besked om på vilket sätt hon ska få sin utbildning och kompetens accepterad i Sverige.

- Den här kursen har givit mig nya kontakter och inblick i hur den svenska vården är organiserad, säger Inna. Det är ett annat system. Men väldigt bra! Det allra bästa har varit besöken på de stora sjukhusen. 

Porträtt på Basel Abo Alniaj, läkare från Syrien

Basel Abo Alniaj är 40 år och läkare med kirurgi som specialitet. Han gick sin grundutbildning i Minsk under sex år. Den femåriga specialistutbildningen gjorde han hemma i Damaskus i. Därefter arbetade han i sex år innan han flydde på grund av kriget. Till Sverige kom han 2014. Han fick uppehållstillstånd i december 2015.

Det är inte enkelt att på ett säkert sätt återförenas med familjen. Basel har tvååriga tvillingar som han aldrig träffat. Hans fru och de nu fyra barnen bor tillsammans med släktingar kvar i Damaskus. Familjeåterförening i Sverige är möjlig först 21 månader efter uppehållstillståndet.

Basel är allvarlig men samlad när han på god svenska berättar om sin familj. Han har gått igenom SFI och har ett års svenskstudier kvar innan han kan göra läkarprovet. Han räknar med att klara det på sex månader.

- Jag vill jobba, säger Basel. Jag har inte utbildat mig i 25 år för att bara se tiden gå.

Det märks i bådas berättelser att studiecirklar och språkcaféer har haft en viktig roll. Att få stöd när man på egen hand lär sig svenska. Idag kan man inte påbörja SFI innan man fått uppehållstillstånd.

Scarlett Roa Brynildsen arbetar på Atheneum Medicum som tillsammans med Vuxenskolan är en av arrangörerna av kursen.

- I den stora gruppen nyanlända finns många med vårdutbildning, säger Scarlett. Det har vi behov av i Sverige.

Om vi fångar upp dem med vårdutbildning snabbt så hinner de inte tappa sin yrkeskompetens. Det blir till nytta både för samhället och för individen.

Basel har ett förslag:

- Jag önskar att jag och andra i min situation skulle kunna få praktik i Sverige under väntetiden. På så sätt kan vi behålla kontakten med vårt yrke medan vår kompetens verifieras och vi lär oss svenska.

Scarlett har liknande tankar:

- Det stora problemet är väntetiden. Deltagarna är ambitiösa och har satsat på studier och yrken på hög nivå. Att inte få utöva sitt yrke är mycket frustrerande för alla jag träffat, berättar Scarlett.

Introduktionskursen är ett sätt att motverka problematiken. Men hittills finns bara denna kurs som ett pilotprojekt.

- Introduktionskursen borde finnas i hela Sverige, säger Scarlett. Vi föreslår också ett andra steg, en 14 veckors intensivutbildning som förbereder utländska läkare för den svenska legitimeringen.