Kyrkovalet i fokus

Om man skulle fråga människor på gatan om de tycker att man kan strunta i demokratin, så skulle med all säkerhet svaret vara ”nej”.  Ändå väljer många att inte nyttja sina rättigheter som demokratin ger dem. Kyrkovalet är ett sådant exempel.

Bara 12,8 % av röstberättigade tog sig till valurnorna vid förra kyrkovalet 2013 (jämfört med 84,6 % till riksdagsvalet).

- Det är alltid låga siffror, menar Roland Kristensson, pensionerad präst från Lilla Edet. Det pendlar jämt mellan 5 och 15 %.

Om någon så borde Roland veta vad han pratar om. I 41 år har han varit präst. Sedan han gick i pension för nio år sedan ställer han upp som vikarie. Han vet också att det kan hända att någon begär röstkort men inte får det.

- Ibland kommer folk och vill rösta, trots att de inte är medlemmar i Svenska Kyrkan. De tror att det räcker att vara invånare.

Det är dock ett krav att vara med i Svenska Kyrkan, minst 30 dagar innan valet behöver man vara registrerad. Dessutom ska man ha fyllt 16 år. Däremot behöver man inte vara svensk medborgare för att få rösta.

- Om man är engagerad i kyrkan och vill påverka, då ska man absolut rösta, tycker Roland Kristensson.

Han anser att kyrkan har fortfarande en stor betydelse för samhället. I Lilla Edet t.ex. har kyrkan medverkat till stora framgångar i integrationsarbetet. Bland annat har den initierat språkcaféet ”Strandkanten”.

Väljer du att rösta så har du flera möjligheter.

1) Du tar dig till vallokalen på valdagen.

2) Du röstar via brevröstning.

3) Du kan förtidsrösta vid vissa pastors- och församlingsexpeditioner.

Mer information hittar du under https://www.svenskakyrkan.se/kyrkoval