Släktforskning - allt fler vill veta mer om sina rötter

Karantän i hemmet, ett mer eller mindre stängt samhälle och brist på fysiskt umgänge. De senaste två åren med covid-19 har fått människor att söka sig till andra typer av intressen. Ett som har ökat kraftigt är intresset för att hitta sina rötter med hjälp av släktforskning.

En person som besitter stor erfarenhet i ämnet är Leif Mörkfors. I tv-produktioner som ”Det sitter i väggarna” och ”Vem tror du att du är?” har han hjälpt många kändisar att hitta sitt ursprung. Ända sedan tonåren har han också forskat i sin egen släkt och vet numera så pass mycket om sin egen historia att han kan koppla olika beteenden hos sig själv till sitt ursprung.

– Någon har sagt att det inte går att förstå sig själv om man inte känner till sin historia. Jag vet ganska mycket om varför jag blivit som jag är och det kan vara en trygghet, menar han.

"Tidigare gjordes cirka 5 miljoner dna-tester världen över
i släktforskningssyfte och idag är siffran omkring 30 miljoner."

Ibland kan forskningen föra med sig information om genetiska sjukdomar och andra anlag. Leif Mörkfors ser inga större risker med det utan menar att de till och med kan vara viktiga att känna till. I de fall där det, till exempel, går att se beroenden eller våldstendenser kan kunskapen om dem göra att mönstret kan brytas.

Av de olika sätt att släktforska som finns vill Leif Mörkfors varna för de sajter där du öppet bygger din forskning online och där andra kan gå in och ge förslag och bygga vidare på ditt träd.

– De här sajterna innehåller enormt många felaktigheter och du forskar utan att själv titta i kyrkböckerna. Om du vill ha en säkerställd släktforskning och en trovärdighet i det du tar fram är det allra bästa att gå en kurs.

Förutom den traditionella släktforskningen har även den dna-baserade släktforskningen ökat globalt de senaste åren. Tidigare gjordes cirka 5 miljoner dna-tester världen över i släktforskningssyfte och idag är siffran omkring 30 miljoner. I Sverige har utvecklingen gått fram på samma sätt.

Kristian Kristiansen, professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, har varit med och genomfört en omfattande frågeenkät bland svenskar om släktforskning med hjälp av dna-test. Studien startade 2018 och kommer att släppas under året.

– För 10-15 år sedan var det ett stort intresse för traditionell släktforskning, men idag är det den genetiska forskningen som dominerar, berättar han och fortsätter:

– Nu går det att med dna-test gå långt tillbaka, ända till vikingatiden och det tycker många är intressant. Det som man i första hand intresserar sig för är att hitta okända släktlinjer.

Finns det inte en risk att dna-testerna ökar på nationalismen, att vi bedömer varandra efter hur svenska vi är?

– Vi har ställt en mängd frågor kring det och de allra flesta anser att resultatet inte påverkar hur svenska de känner sig, säger Kristian Kristiansen. Ofta handlar det mer om en personlig inre resa.

Gunnel Sörbom visste väldigt lite om sin släkt och hade länge funderat på att anmäla sig till en cirkel i släktforskning. När det plötsligt uppstod mer tid gjorde Gunnel slag i saken och gick med i Västra Mälardalens släktforskarförening, eftersom det är i de trakterna som hon har sina rötter.

– Cirkeln var digital, men även om vi inte träffades och satt vid ett bord var det väldigt trevligt att vi alla hade samma anknytning till bygden, berättar Gunnel och fortsätter:

– Kursen har gett mig väldigt mycket. Framför allt har jag fått redskap för att gå vidare på egen hand.

Vad har du lärt dig av din forskning?

– Jag har fått ett större intresse för historia och slås av hur nära tillbaka i tiden som det var väldigt fattigt i Sverige. Det som är självklart nu var inte självklart för knappt hundra år sedan. Det är lätt att fascineras över människoöden, inte bara ens egen familj utan även historien, miljön och Sveriges utveckling, avslutar Gunnel Sörbom.

Text: Christina Glassel