Lättläst version saknas
Ett besök i studiecirkeln Mitt val
Doften av morgonkaffe svävar över den dagliga verksamheten Libra i Järfälla, som på Sveriges alla arbetsplatser så här dags. I entrén checkar deltagarna in genom att flytta sina kort från det röda arket till det gröna, som betyder att man är på plats.
Den här förmiddagen ska den ena gruppen laga mat, medan den andra slår sig ner för att diskutera demokrati. Det är dags för en avslutande träff i cirkeln Mitt Val, under ledning av Harald Venström från Studieförbundet Vuxenskolan.
Runt bordet sitter Peter, Kjell, Marie, Pernilla och Anna Lee. Harald inleder med att prata om kommunen. Hur många bor i Järfälla? Vilka frågor bestäms i kommunen? Vad betyder det för oss?
Studiecirkeln är en del av Mitt val – en metod för att öka valdeltagandet hos personer med intellektuell funktionsnedsättning. Det är en befolkningsgrupp där få röstar idag – valdeltagande är mellan 20 och 42% enligt olika undersökningar. Studieförbundet Vuxenskolan har arbetat med Mitt val sedan 2014, och genomför cirklar i fler än 100 kommuner över hela Sverige. Och metoden fungerar – över 80% av de som deltog i Mitt val inför valet 2018 gick sedan och röstade.
Att själv göra valet
I Järfälla-cirkeln har alla deltagare röstat förut, och vet hur det går till. Men ofta är själva röstningsproceduren ett hinder att komma över. Det kan finnas en oro för att göra fel eller verka dum. Därför bygger man ofta upp ett valbås och tränar praktiskt på att rösta.
Agneta Json Granemalm är en engagerad cirkelledare i Ljungby. Hon har lett Mitt Val-cirklar både 2018 och 2022.
– Det märktes tydligt 2018 att det var många som skulle rösta på riktigt första gången, berättar Agneta. Många hade kanske varit med sina föräldrar eller sin gode man och röstat. Men de hade bara fått valsedlar att stoppa ner i kuvertet, och visste inte vad det var. Vi pratade mycket om att det är det egna valet. Cirkeln heter ju Mitt val.
– Det är deltagarna själva som ska göra valet, fortsätter Agneta Json Granemalm, men de behöver kanske lite hjälp på vägen med att förklara saker och ting. Jag behöver inte alltid säga så mycket. Om jag bara startar diskussionen, så fortsätter deltagarna att resonera sinsemellan.
Bild: Cirkeldeltagare i Järfälla diskuterar demokrati och val i Metoden Mitt val.
Lättpratad valdiskussion
Mitt Val börjar med en grundkurs i demokrati och hur samhället fungerar. Nästa steg är att koppla ihop deltagarnas frågor med svar direkt från politiken. Det kan ske till exempel genom att fråga politiker via olika kanaler eller genom lättlästa medier. Strax före valet genomförs en lättpratad valdiskussion – en paneldebatt där man bjuder in alla partier som finns representerade på orten. Inför samtalet får politikerna en kort utbildning i ”lättpratat” för att sänka språktrösklarna.
Agneta Json Granemalm i Ljungby berättar om valdiskussionen på Mitt Val i Ljungby 2018:
– Då kom frågan upp varför deltagarna som jobbar på daglig verksamhet får en hab-ersättning på en bestämd summa om dagen, när alla andra som jobbar har en timpenning. Deltagarna frågade politikerna: ”Varför får inte vi betalt för den tiden vi är på jobbet?” Idag har de timpeng!
I Järfälla förklarar Harald vad en politiker gör, och hur man kan kontakta politiker för att till exempel ställa frågor. Pernilla berättar att hon bott i en lägenhet där en minister bott före henne.
– Det var mycket bra, men det väldigt mycket larm och sådant, minns hon.
Ministern var Ingela Thalén, och henne har Anna Lee också träffat. Harald hakar på samtalet och påminner om att politiker är vanliga människor som vi andra.
– De har bara ett annat jobb, och det kan vara att styra kommunen eller landet.
Sedan är det dags för kaffepaus.
Det demokratiska glappet
Knappt 4 av 10 personer med intellektuell funktionsnedsättning går och röstar. Det beror inte bara på tillgängligheten i själva vallokalen utan glappet växer långt före valdagen. Tillgången till lättläst information om partierna är begränsad. Språktröskeln är hög för många, när politiker formar sina budskap på sätt som ofta är komplexa och svårtolkade.
Christina Dimitrou bor i Malmö och deltog i Mitt Val 2018.
– Det var lite svårt att förstå i början, berättar Christina. Många av oss om gick på kursen förstod inte den svenskan som de pratade, så vi sa att ni måste prata lättsvenska. Och nästa träff vi hade, då pratade de bara lätt svenska och hade lätt text. Det var jättebra för mig och de andra, då kunde vi förstå vad de menade.
– Det är ju självklart att de som har en funktionsvariation måste gå och rösta, tycker Christina Dimitrou. För att visa att vi finns för det första. Och att vi har något slags handikapp, det spelar ingen roll vilket. Men vi måste visa politikerna att vi finns.
Svårt att rösta blev lätt
För varje omgång av Mitt val har Studieförbundet Vuxenskolan utvecklat metoden och det material som används. Nytt för i år är det digitala spelet ”Vem bestämmer” som på ett lättsamt och tydligt sätt beskriver vilken politisk nivå som ansvarar för vilka verksamheter. Med hjälp av samtalskorten i ”Prata om politik” kan gruppen resonera om vad var och en tycker om olika ämnen. Och i det digitala memoryspelet ”Gissa partiet” får deltagarna koppla ihop partiledarna med rätt parti.
I Ljungby har de spelat ”Vem bestämmer” på storbildsskärm, och det fungerade väldigt bra enligt Agneta Json Granemalm. Hon är stolt över att kunna bidra till att fler personer med intellektuell funktionsnedsättning kan och vill använda sin rösträtt.
– Man säger att Sverige har varit demokratiskt sedan 1921 när kvinnor fick börja rösta. Men det var ju inte förrän omyndighetsförklaringen togs bort 1989 som även de här personerna fick vara med och rösta, konstaterar Agneta.
Christina Dimitrou i Malmö har röstat tidigare och hon kommer att rösta i år också.
– Många säger att ”vilken politiker ska vi lita på”. Det var svårt för mig att rösta först. Men sen blev det hur lätt som helst, berättar Christina. Det är enkelt att lägga in lappen i kuvertet och ge till dem som sitter där. Då har man ju gjort det man ska göra.
Text: Erika Jones
Foto: Ola Hedin