Tillbaka

Attacken mot studieförbunden

Studieförbunden har hamnat i skottgluggen för kritik mot att antidemokratiska krafter kan dölja sig i verksamheten och dra nytta av folkbildningsmedel som egentligen syftar till att stärka civilsamhället och den demokratiska grunden. SV:s förbundschef Johan Fyrberg vill ha mer transparens för att motverka felaktigheter.

Kritiken följer två spår. Ett av dem är att peka på när fusk förekommer, som till exempel att många aktiviteter som olika studieförbund bedrivit på Järvafältet i norra Stockholm uppgivit falska deltagare eller överdrivit kostnader. Det andra spåret pekar på kopplingar till personer eller rörelser som inte delar demokratiska värderingar.

TV4 uppgav i ett nyhetsinslag i augusti att Studiefrämjandet efter en granskning av fusket tvingats sänka antalet verksamhetstimmar som uppgetts med en tredjedel, av det totala antalet timmar som utförts i Stockholms län enligt de tidigare uppgifterna. Men många av de arrangemang som bara har arrangerats på papperet hos Studiefrämjandet har också rapporterats in i andra studieförbund – där alltså fiktiva kostnader ersatts mer än en gång, i ett systematiskt fusk för mångmiljonbelopp.

Denna härva har nu fått sitt efterspel. Fyra studieförbund med Studiefrämjandet i spetsen ska betala tillbaka över fem miljoner kronor för verksamhet som aldrig utförts, och en fördjupad granskning har påbörjats. Studieförbundet Vuxenskolan blev aldrig indraget, men är ändå med i den utökade särskilda kontroll som nu pågår av all folkbildningsverksamhet. Folkbildningsrådet har initierad den extra kontrollen för att gå på djupet och återupprätta förtroendet för den verksamhet studieförbunden bedriver.

– Det är beklagligt och oacceptabelt att pengar som skulle ha gått till folkbildning hamnar i orätta händer, säger Maria Graner, generalsekreterare för Folkbildningsrådet.

Studieförbunden har i ett första steg ålagts att granska sig själva, och därutöver att också samverka för att kunna upptäcka fusk genom att verksamhet rapporterats till flera förbund samtidigt.

En av de röster som har varit starkast i kritiken och förordat att det fusk som avslöjats ska leda till en radikal omprövning av hela stödet till folkbildningssektorn är skribenten Malin Siwe, som bland annat skrev följande i en krönika på tidningens Expressens ledarsida i september 2019: ”Ta bort statsstödet, utom möjligen den knappa tiondel som går till organisationsbidrag. Vuxna människor bör betala sina fritidsaktiviteter själva. Tar man rubbet på en gång kan ingen klaga på diskriminering, inte ens Ibn Rushd.”

En annan som har anfört kritik framför allt kopplad till risken att stödja odemokratiska krafter är Magnus Ranstorp. Han är docent och forskningsledare vid Försvarshögskolans centrum för asymmetriska hot och terrorismstudier, CATS. Han har också granskat Ibn Rushds kopplingar till bland annat muslimska brödraskapet och menar att här finns många frågor som måste besvaras.

Nyligen beslutade Göteborgs kommun att det kommunala stödet till Ibn Rushd ska stoppas efter en granskning som genomfördes av Magnus Ranstorp tillsammans med Peder Hyllengren och Aje Carlbom. De fick lägga ned mycket arbete för att få fram en något så när komplett förteckning över samarrangemang med lokala organisationer. Bland annat genom att få ut dokument från kommuner och regioner om studieförbundet.

Maria Graner menar att Folkbildningsrådets system för att fördela bidrag inte har varit anpassat för att hantera den sortens ifrågasättanden som funnits i fallet med Ibn Rushd.

– Det vi har hanterat har mest handlat om felaktigt inrapporterad verksamhet eller fusk.

– Det här har varit en resa för oss också. Och den är ingalunda färdig. Diskussionen om ett statligt ”demokrativillkor” är jätteviktig, säger hon.

Men det är inte bara frågan om att ställa krav på att uppfylla de demokratiska värdena, det handlar också om att ha möjlighet att följa upp anklagelser om kopplingar till odemokratiska eller extremistiska rörelser.

Förra året gav Folkbildningsrådet Erik Amnå, professor emeritus i statskunskap vid Örebro universitet, i uppdrag att genomföra en granskning av Ibn Rushd. Det ledde till rapporten ”När tilliten prövas”.

I den rapporten granskades Ibn Rushds verksamhet ”i förhållande till statens syften med statsbidraget och Folkbildningsrådets eget demokrativillkor”. Rapporten, som bland annat byggde på ett stort antal intervjuer, mynnade ut i en hel del kritik mot Ibn Rushd.

Ibn Rushd tog till sig av denna kritik.

– Det är kritik som vi naturligtvis tar på största allvar, sa Zana Muhammad, ordförande i Ibn Rushds förbundsstyrelse i en kommentar om granskningen på
ibnrushd.se.

– Vi har lagt tid på att verkligen förstå vad som menas och på att ta fram åtgärder som skapar långsiktig och hållbar förändring.

Maria Graner menar att folkbildningens alla organisationer har dragit slutsatser av det som inträffat och att kontroller kommer att behöva skärpas, men hon vill också framhålla att kontrollen måste ha vissa gränser. Mycket hänger på hur nära samverkan sker, framhåller Maria Graner. Det måste inte handla om efterhandskontroll. Mycket kan vara vunnet redan genom att studieförbunden bli mer aktiva i sina samarrangemang.

– Riskerna i verksamheten finns när man har alltför litet, vi kallar det för ”anordnarskap”, att man håller för lite i verksamheten, säger hon.

– Det var det som hände på Järva, att man samverkade med föreningar som var den verkliga anordnaren av verksamheten.

– Om du ordnar egen verksamhet, i egna lokaler och med egna anställda minskar riskerna jättemycket.

Studieförbundet Vuxenskolans förbundschef Johan Fyrberg framhåller att det vore fel att påstå att folkbildningen bedrivs utan kontroll.

– Det här har utvecklats under decennier. Varje enskild verksamhet, varje enskild studietimme sker under kontroll. Det är en styrka i systemet.

– Men vi är ödmjuka och inser att fel kan uppstå, lägger han till.

Han instämmer i att studieförbunden dragit lärdom av det som skett. Och är trygg med att Vuxenskolan ska kunna fortsätta utveckla verksamhet av hög kvalitet och bättre kontroll.

– Vi har samlats vid två tillfällen för att gemensamt diskutera hur vi ska hantera sådana här situationer.

Johan Fyrberg tror på ökad insyn som ett viktigt medel för att stävja fusk och antidemokratiska inslag.

– Hur ska man då säkerställa demokrativillkoret? Jag tror det handlar om transparens. Vi samverkar ju med föreningar vid tiotusentals tillfällen varje år. Och kontrollera varje enskilt arrangemang där är inte heller möjligt.

– Men studieförbund kan vara öppna med vem de samverkar med, om vad och även var. Och det skulle man kunna ange för varje enskilt tillfälle, säger Johan Fyrberg som menar att det här är en fråga som verkligen går på djupet i hela folkbildningens existens.

Det handlar om studieförbundens frihet och roll i det demokratiska samhället.

– Vår idé bygger på det mest grundläggande, den sociala gemenskapen. Gemenskapen som skapas när människor möts, när människor delar med sig av kunskap, engagemang och erfarenheter. Det är genom mötet med andra människor som bildningen skapas och tilliten till varandra och till demokratin stärks, avslutar Johan Fyrberg.

 

Text: Ulf Schyldt 

Illustration: Elin Stålhand

 

Fakta

Ibn Rushd

Ibn Rushd är ett svenskt studieförbund, bildat 2001. Det arbetar främst med den muslimska gruppen i Sverige.

 

”När tilliten prövas”

Folkbildningsrådet gav professor emeritus Erik Amnå i uppdrag att granska Ibn Rushds verksamhet, på grund av den framförda kritiken. Rapporten ”När tilliten prövas” presenterades i september 2019. I rapporten kritiseras Ibn Rushd för att förbundet undviker vissa ämnen som till exempel anti-semitism och homofobi, men också att makten över verksamheten inom Ibn Rushd är begränsad till en liten och mansdominerad personkrets.

 

Folkbildningsrådets granskning

Förra året kom information från flera studieförbund om att man misstänkte fusk med statsbidrag som gått till folkbildningsverksamheten på Järvafältet i norra Stockholm.

Folkbildningsrådet initierade då en särskild granskning, i första hand av verksamhet som bedrivits under åren 2017–2019.

Efter den särskilda granskningen beslutade Folkbildningsrådet att begära en utökad särskild kontroll för 2017, 2018 och 2019, detta för att ytterligare granskade fyra riskparametrar som rådet upprättat:

  • De fall där omfattande utbetalningar av kostnadsersättningar till respektive samarbetspart förekommit.
  • De fall där samma deltagare har deltagit i flera studieförbunds verksamhet.
  • De fall där verksamhetsutvecklare har haft ansvar för stora verksamhetsvolymer.
  • De fall där enskilda personer har högt deltagande.

Den utökade särskilda kontrollen ska vara Folkbildningsrådet tillhanda senast den 15 januari 2021.