Cirkelledarintervjun

"Mina torsdagar är heliga"

– Om jag ser ett vackert halsband på en kvinna på stan är jag inte främmande för att gå fram att och be att få ta en bild för att lägga till min samling av inspirationsbilder. Det säger Ann-Lois Gustafsson, cirkelledare i silversmide i Karlshamn i Blekinge.

När Ann-Lois Gustafsson gick en kurs i silversmide i Studieförbundet Vuxenskolans regi fanns det inte på kartan att hon själv skulle bli cirkelledare inom en inte alltför avlägsen framtid. Men så blev det då den silversmed som höll i kursen avled. Alla kursdeltagarna ville ju fortsätta tillsammans, men då måste någon stå som ansvarig för cirkeln. Det fick bli Ann-Lois.

Hon arbetade då som fotterapeut och hade silversmidet som hobby. Men ett armbrott några år senare gjorde att Ann-Lois fick lägga sitt yrke på hyllan. Istället blev det mer tid för hobbyn.

I dag lär hon andra att göra ringar och armband tillsammans med Jill Björk, som hon blev vän med under sin första kurs.

– Det fungerar jättebra att vara två kursledare. Vi har kursen ofta bara en dag, en lördag eller söndag kl 8-16, och det är många moment som ska hinnas med under dagen. Att vi då är två som kan hjälpas åt gör att det blir så mycket bättre, säger Ann-Lois Gustafsson.

Både hon och Jill har haft cirklar på egen hand, men har kommit fram till att det fungerar bäst när de jobbar ihop. Detta då deltagarna oftast är rejält taggade när de kommer och vill sätta igång direkt.

– De kommer väldigt väl förberedda och vet precis vad de vill göra. Det är ingen som sitter och glor på ett papper i timme och försöker få till en skiss. Och när de väl är igång vill de knappt gå ifrån för fika, lunch eller toalettbesök.

– Sedan går det alltid likadant. I 99,9 procent av fallen går deltagaren därifrån med en ring som inte alls ser ut som det var tänkt. Och han eller hon är lika glad för det. Några hinner till och med att göra ytterligare en ring eller två under dagen.

Ann-Lois cirkeldeltagare brukar vara en brokig samling. Det kan exempelvis vara 16-åringen som lurade med sin pappa på kursen eller paret som skulle gifta sig och ville göra egna ringar tillsammans.

Men en duktig cirkelledare måste också ständigt skaffa sig ny inspiration. Den viktigaste inspirationskällan för Ann-Lois är hennes ursprungliga cirkel i silversmide, den där hon själv började som deltagare. Cirkeln är fortfarande i gång. Varje torsdag träffas man och inspirerar varandra.

– Mina torsdagar är heliga, jag längtar dit varje vecka. Inget annat får konkurrera med torsdagscirkeln, säger hon.

Men Ann-Lois hämtar även inspiration från annat håll, till exempel Instagram. Här hittar hon filmer om nya tekniker och vackra inspirationsbilder på olika smycken. Inte minst från England, Polen och de baltiska länderna.

– Jag brukar ta skärmdumpar på det som kommer upp i mitt flöde och spara. Eller så fotar jag något som jag ser på stan.

Alla kurserna hålls i SV:s lokaler i Karlshamn och där finns också alla de verktyg som behövs – tänger, sågar, hammare, slipverktyg med mera.

– SV är väldigt bra att ha att göra med. Jag har gått en kurs i hur man ska vara som cirkelledare och med jämna mellanrum bjuds vi också in till samlingar där vi får träffas och inspirera varandra, säger Ann-Lois Gustafsson.

Studiecirklar är verkligen Ann-Lois melodi. Nu i höst har hon även anmält sig till en kurs i linedance. Och mellan alla kurserna hinner hon ibland också umgås med maken Conny, de två barnen samt barnbarnen på sex och sju år. Nu senast blev det ett zoo- och tivolibesök i Malmö.

Text: Lena Hallerby
Foto: Pia Nilsson