Tillbaka

Då gör demokratin comeback

I ett 80-tal länder har demokratin urholkats under pandemin. Birgitta Ohlsson har skrivit ett av kapitlen i antologin ”Va?! Är demokratin hotad?” och Impuls frågade henne hur vi ska dra gränser under så speciella omständigheter.

Birgitta Ohlsson har en karriär i demokratins tjänst bakom sig, bland annat som riksdagsledamot för dåvarande Folkpartiet och EU- och demokratiminister i alliansregeringen 2010-2014. Idag är hon global chef för demokratistöd till demokratiska politiska partier vid National Democratic Institute (NDI) i Washington DC.

– Demokratiska länder har överlag varit mer framgångsrika än diktaturer i att bekämpa själva pandemin. Vad vi har kunnat se hittills är att populistiska partier inte vuxit under pandemin eller framgångsrikt opinionsmässigt utnyttjat att samhället är omskakat. Detta är viktigt för att visa att demokratier levererar och vetenskapsfientliga mantra inte håller, säger hon till Impuls.

Demokratier har dessutom lärt sig att genomföra demokratiska val trots svåra utmaningar. Birgitta Ohlsson tycker att Sverige klarat demokratin hyfsat under pandemin, men har reagerat på några saker.

– Alltför få partier har varit tydliga vakthundar som har bevakat förflyttningar från friheten. Men det är väl snarare ett tidens tecken då svenska partier är rätt ointresserade av integritet nuförtiden och gärna föreslår avlyssning utan brottsmisstanke, anonyma vittnen och visitationszoner lite hipp som happ.

Hon poängterar att Liberalernas Nina Lundström var en ensam röst som uppmärksammade hur demokratin urholkades när inte alla folkvalda under mer än ett år fick rösta vid voteringarna. Varje riksdagsledamot äger sitt mandat och detta gav ju alla möjligheter för partiledningar att tysta obekväma röster och låta partipiskan vina utan att det ens hördes. Situationen var densamma i många kommunfullmäktigeförsamlingar runt i landet.

– Kunde Europaparlamentet och andra nationella parlament finna säkra digitala lösningar borde det tekniskt moderna Sverige kunna ha gjort detsamma.

För det tredje har pandemin varit en demokratisk prövotid. Men på samma sätt som vi borde lärt oss läxor vad gäller testning, sjukvård och prioriteringar borde det göras en handbok vad gäller frihetsfrågorna för kommande liknande utmaningar, anser Birgitta Ohlsson.

Antalet länder med stärkt demokrati blir färre. Men i många fall handlar det om auktoritära ledare som har valts i demokratiska val.

– Det är ett faktum att många av världshistoriens auktoritära despoter först har kommit till makten efter att de blivit valda. Men vi vet ju också att många av dessa har avskaffat demokratin successivt. I många fall har de dessutom ansetts, framförallt av konservativa partier, som en strategisk brygga till makten. För att möjliggöra konservativ makt banar man i själva verket högerpopulisternas väg till makten. Det är därför jag och många manar till att ta hoten på allvar innan det är försent.

I Polen har ett av de kraftigaste ingreppen mot den liberala demokratin varit regeringens utnämningsmakt, framför allt av domare. Samma utnämningsmakt har den svenska regeringen.

Finns risken att vi även här hamnar i en liknande situation, kanske efter ett val som ger oss högerpopulister i regeringen?

– Inte bara Polen och Ungern utan nu också Slovenien är i fara. I och med att dessa EU-länder är i vår närhet är det viktigt att studera utvecklingen där. Fria medier, kultur och rättsstat är samtliga fält som måste bevakas och på samtliga områden har ett parti som Sverigedemokraterna en annan syn. Kan det hända där kan det hända här.

Varför envisas vi med begreppet ”högerpopulism”? Det är ju långtifrån alltid som deras politiska utspel och åsikter kan placeras till höger på den traditionella skalan.

– Anledningen till att populism och höger sammankopplas är ju att merparten av de populistiska partierna själva definierar sig tillhöra högerkanten. I det senaste valet till Europaparlamentet 2019 ökade åter dessa högerpopulistiska partier kraftfullt. Totalt fick de till och med fler mandat än de konservativa partierna och dubbelt så många som de liberala. Det är rätt att nobba populismens, oavsett om den är höger eller vänster, förenklade budskap, men leverera då samtidigt konkreta lösningar på samhällets problem.

Demokratin måste leverera, skriver du i ditt kapitel. Men ofta uppstår ju problemen med olika förmåga att leverera. Den är hygglig i Nacka, men betydligt sämre i Rosengård och Bergsjön. Hur ska den liberala demokratin leverera här?

– Välfärdsstatens kärnfunktioner måste fungera i stad, förort och på landsbygden. Allt detta förutsätter en politik med omsorg, insikt och förståelse för jobbskapande som möjliggör välfärden. Det finns inget utrymme för att vård, polis, skola och omsorg fallerar. Kittet som håller oss samman får inte tillåtas att krackelera. Om trygghet upprätthålls i samhället stärks samhörighet och tillit och auktoritära krafter får sämre möjligheter att rida på förenklade budskap och så splittring.

Det finns två sätt att närma sig populismen. Det ena är det uppenbara, att man förhandlar med ett populistiskt parti för att få dess stöd. Det andra är att inte förhandla men successivt anpassa sina åsikter till det populistiska partiet.

Vilket av alternativen är allvarligast och svårast att reparera?

– Jag köper inte att det enbart finns två sätt att förhålla sig till populismen. Tyskland är väl ett utmärkt exempel på detta. Att inte frestas av populismens sällskap för att nå makten eller kopiera dess enkla lättsmälta lösningar för svåra samhällsutmaningar. Det finns en tredje väg. Demokratins krafter, oavsett politisk färg, måste forma framtidsinriktade budskap och konkret politik för de stora samhällsutmaningarna utan att tumma på grundläggande principer om mänskliga rättigheter.

Finns det något att glädja sig åt just nu när det gäller den demokratiska utvecklingen?

– Massor! För det första, stödet för demokrati är fortfarande starkt globalt. Christian Welzel, en tysk statsvetare som studerar människors förtroende för demokratin i världen, har konstaterat att stödet sedan mitten av 1990-talet har ökat i fler länder än det har minskat och ligger stadigt på 75 procent. För det andra, mitt i allt elände som vi ser så finns det ljusglimtar. Människor har vågat stå upp för friheten i auktoritärt styrda länder som Belarus, Kuba, Eswatini, Hongkong och Myanmar. Oppositionspartiet i Zambia vann valet och regeringspartiet accepterade snabbt sitt nederlag. Även i länder som Algeriet, Irak och Jordanien har folkliga protester gjort skillnad.

– För det tredje, så har ju året 2022 alla möjligheter att bli demokratins comebackår i världen.

 

Text: Jan Fröman

Foto: Caroline Andersson Renaud

 

FAKTARUTA

Birgitta Ohlsson

Född: 20 juli 1975

Familj: Gift med Mark Klamberg, två barn

Karriär: Ordförande för Liberala studenter och därefter Liberala ungdomsförbundet. Riksdagsledamot för Folkpartiet, numera Liberalerna, 2002-2018. EU- och demokratiminister i alliansregeringen 2010-2014.

2003 grundade hon det liberala feministiska nätverket Felira och hon har även varit ordförande för Liberala kvinnor och Republikanska föreningen.

Mycket uppmärksammad för sin författardebut ”Duktiga flickors revansch” (Forum 2017) som i fjol följdes av barnboken ”Lev som du vill: tio svenska kvinnor visar vägen” (Bonnier Carlsén 2020).

Birgitta Ohlsson är officer av franska Främlingslegionen.

Sedan 2020 är Birgitta Ohlsson global chef för demokratistöd till demokratiska politiska partier vid National Democratic Institute (NDI) i Washington DC som leds av Madeleine Albright.