Demokratin 100 år

”Folkbildningen är demokratins kapillärer”

Rösträttsförespråkarna vann. Kvinnor, män – ja, alla dåtidens demokratikämpar lade grunden för framtidens demokrati. I år firar hon 100 år. Ett sekel av rösträtt för kvinnor och män. Men hur mår hon egentligen idag? 

– Den svenska demokratin är en ungdomlig hundraåring – stark men också bräcklig.

Det säger Peter Örn som leder regeringens demokratikommitté med uppgift att föreslå hur demokratin kan stärkas.

– Demokratin är tillbakapressad på många håll i världen och Europa, titta på Ungern och Polen. Attacken mot Kapitolium är ytterligare exempel på utsattheten. Det stora hotet mot demokratin är att vi betraktar den som självklar och därmed inte hanterar den med den varsamhet som krävs.

Peter Örn känner dock stor tillförsikt för demokratins framtid.

– Det finns så mycket hopp. Mörkret har inte övervunnit ljuset. I Sverige har vi en hög delaktighet i valen och den har ökat de senaste åren. Det finns ett starkt engagemang som inte minst återspeglas i civilsamhället. Folkbildningen var en gång pionjärer för demokratin och bildning är en viktig del för dess möjlighet att fungera.

Hur ser du på demokratideklarationen?

– Den är jätteviktig. Dels för att det är ett gemensamt upprop för demokratin, dels för att man åtar sig att i sin verksamhet sprida demokratins idéer. När studieförbunden skriver under ser jag det som ett bevis för deras viktiga roll att fördjupa demokratin.

Studieförbundet Vuxenskolan är en av dem som har undertecknat deklarationen. Enligt Banar Sabet, som är utvecklingschef på SV, var det inget svårt beslut eftersom hela folkbildningsuppdraget bygger på att arbeta med demokrati.

– Hela vårt syfte är att stödja verksamhet som verkar för att stärka demokratin. Folkbildningen är så viktig i en demokrati eftersom det är en plats att kanalisera människors engagemang. Som en fri instans så värderar inte folkbildningen vilken sakfråga som är viktigast utan utgår från människors inneboende kraft, säger hon.

Vad kan enskilda cirkelledare göra för att bidra till demokratins utveckling?

– Cirkelledare gör redan så mycket! Att vara en god ledare som låter alla komma till tals och bidra till ett gemensamt lärande är det fundamentala i demokratin. Sedan kan du leda den studiecirkel om demokrati som vi tänker ta fram. Mer information kommer.

Med den teasern fortsätter SV kampen för att stärka demokratin.

– Folkbildningens enorma vikt i dagens samhälle, både för att sprida demokrati och överbrygga polarisering, går inte att överskatta, menar Peter Örn.

– Alla dessa tusentals möten som äger rum inom ramen för folkbildningen är ju i sig yttringar av demokrati och respekt mellan människor. Det är detta som är en del av demokratins kapillärer, avslutar han. 

Text: Anna Prucha

ILLUSTRATION: Sarah Kläpp

 

FAKTA

Demokratideklarationen är framtagen av Demokratikommittén och syftar till att samla de krafter som stödjer demokratin som styrelseskick och uppmuntra att fler arbetar för att stärka demokratin.

De aktörer som ansluter sig ska verka för att fler får en god kunskap och medvetenhet om det demokratiska systemet, arbeta för att fler deltar aktivt och står upp för demokratin och bidra till ett samtalsklimat som kännetecknas av öppenhet och respekt.

Källa: www.vardemokrati.se

 

 

SV Jämtlands län skrev under

SV Jämtlands län är en av dem som själva skrivit under demokratideklarationen. Ordförande Peter Jansson berättar varför.

– Vi i styrelsen är passionerade folkbildare och demokratikämpar så det kändes rätt när vi beslutade att skriva under deklarationen. Vi vill visa att vi arbetar med demokrati och delaktighet och att vi tycker det är viktiga frågor. Tyvärr har vi idag ett samhällsklimat med en ökad polarisering och en minskad tillit till de demokratiska system som vi har. Här kan studieförbunden göra stor skillnad om vi lägger manken till och det är just det vi i SV Jämtlands län vill göra.

Gör själva politiken tillgänglig

De allra flesta personer med intellektuell funktionsnedsättning röstar inte. Men då pratar vi inte om dem som har gått i studiecirkeln Mitt val. Där är röstdeltagandet nästan lika högt som hos andra väljare. Nyckeln är att göra själva politiken tillgänglig. Det vill säga genom lättlästa medier och med samtal.

Tänk dig en tömd skolsal med skärmar där du kan gå och rösta; valsedlar i ett ställ och ett par personer som sitter på rad vid ett bord och kontrollerar id-kort från personer i den korta kön framför. Det handlar om ett rollspel, eller en slags träning för att bli trygg, just för att göra det som många av oss tar för självklart, att ta vår plats, att låta vår röst höras – att gå och rösta.

– Det handlar om att bli modig och rösta i de allmänna valen och känna att de blir lyssnad på. Men också om att praktiskt prova att välja valsedel, stoppa i kuvert och gå fram med sitt röstkort. Men innan dess har vi en studiecirkel i demokrati och möte med politiker, förklarar Camilla Lucchesi, som är verksamhetsutvecklare i funktionsrätt i Gävleborg.

Innan politiker från de olika partierna möter deltagarna, har de fått en kortkurs i konsten att ”lättprata”. Det vill säga tala klarspråk genom att inte använda svåra ord eller negationer eller gödsla med metaforer. Allt för att deltagarna ska kunna ta till sig information och våga ställa frågor till politikern, öga mot öga.

– Frågorna handlar ofta om saker som rör deltagarna i vardagen. Som aktivitetsersättning, möjligheten att få byta bostad eller att få ett jobb eller börja en utbildning. Min önskan är att politikersamtalen överlag ska bli lättpratade för att fler människor ska kunna ta del av valprocessen och inte behöva känna sig dumma för att de inte hänger med, säger Camilla Lucchesi. Hon menar att det har en stor betydelse i ett folkhälsoperspektiv, eftersom det är psykiskt påfrestande att uppleva att det inte går att vara med och påverka.

Materialet finns tillgängligt året om för den som är intresserad. Studiecirklarna ”Mitt val” brukar dra i gång i god tid innan valet och rör temat demokrati. Själva ordet betyder folkstyre, att alla ska få vara med och tycka till om hur landet ska styras. Ändå dröjde det till 1989 innan personer med intellektuell funktionsnedsättning fick rösträtt. Det senaste valet var det åtta av tio personer av dem som deltagit i studiecirklarna, som röstade. Och målet för valet 2022 är givetvis att få ännu fler personer att känna sig inkluderade och närma sig valurnorna.

– Genom studiecirkeln väcks en nyfikenhet. Det blir en upptäcktsresa i vad de olika partierna står för. Mycket tack vare de lättpratade valdiskussionerna där politikerna får en utbildning i hur de sänker språktröskeln. I det mötet blir målgruppen, som inte haft en tydlig stämma, tydlig även för politikerna. Eftersom de får direktkontakt och deltagarna känner sig lyssnade på, säger Kell Stjernholm som är utvecklingsledare och arbetat med ”Mitt val” sedan starten.

Han har även varit med och tagit emot pris för projektet eftersom sättet med att göra politikersamtalet tillgängligt har väckt intresse utomlands. I flera europeiska länder har personer med intellektuella funktionshinder inskränkt rösträtt och behöver än i dag bevisa sin rätt att rösta. I Sverige har alla över 18 år rätt att rösta.

– Det är helt klart att våra studiecirklar stimulerar valdeltagandet. Sedan brukar deltagarna ha egna valvakor. Vi är noga med att fånga upp feedback om vad vi kan göra bättre. Det har lett till ett studiematerial med bildstöd och en online-utbildning i lättläst, säger Kjell Stjernholm och tillägger att i mellanvalsperioder som denna, tas innovationer fram.

Just nu fokuseras på digitala projekt som ska fungera både i telefonen, i surfplattan och i datorn. Allt för att underlätta valinformationen för målgruppen. Tanken är att göra ett slags memory-spel där du kan para ihop partiledare med rätt parti. Plus en webbsida som ska heta mittval.nu.

Det kan vara en bild i form av ett samhälle, där besökaren ska kunna klicka på ett flygplan eller på en dam med rullator. Allt för att få information om var frågor om exempelvis äldrevård bestäms: i region, kommun, riksdag eller i EU.

– Det handlar om att göra studiematerialet begripligt. Vi testar tekniken nu mot personer med intellektuellt funktionshinder, säger Kjell Stjernholm.

Text: Agneta Slonawski

ILLUSTRATION: Sarah Kläpp

 

FAKTA

Mitt val Studieförbundet Vuxenskolan har tillsammans med FUB och Inre ringen skapat metoden ”Mitt val”. Arbetet om demokrati och politik startade 2014. Studiecirkeln är uppdelad på sju träffar om tre timmar vardera.

I valet 2018 anordnades 109 studiecirklar med och 49 lättpratade valdiskussioner, runtom i Sverige. Totalt nåddes 2 000 väljare med funktionsnedsättning av fortbildningsinsatserna. Bland dem som tar hjälp av studiecirkeln är röstdeltagandet lika högt som hos väljare utan funktionsnedsättning.