Tillbaka

Fogelstad

Bandrytande plats för kvinnors frigörelse

På Maria bebådelsedag den 25 mars 1922 träffades fem kvinnor på godset Fogelstad i Södermanland: godsets ägare Elisabeth Tamm samt läraren Honorine Hermelin, yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren, läkaren Ada Nilsson och författaren Elin Wägner. Tillsammans skulle de komma att kallas ”Konstellationen Fogelstad”. Nu skulle de dra i gång ett av 1900-talets mest intressanta kvinnoprojekt.

Kerstin och Elisabeth var två av de fem första kvinnorna som detta år inträdde i riksdagen. Båda tillhörde Liberala samlingspartiet. Elisabeth Tamm angav syftet med mötet: ”Om det ska märkas att kvinnorna kommit in i samhällslivet måste de bli många och kunniga. Vill ni vara med om att i sommar göra en medborgarskola för kvinnor här på Fogelstad?”.

Redan 1922 arrangerades en kurs på Fogelstad för 28 medlemmar av Frisinnade kvinnors riksförbund. Den så kallade Urkursen blev förebilden för Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad som drevs 1925–1954.

Medborgarskolan samlade deltagare från olika samhällsgrupper och åsiktsinriktningar, totalt omkring 2 000 deltagare. Skolan anlitade många kända gästföre­läsare. Deltagarna utbildades bland annat i medborgarkunskap. De fick träning i att diskutera och att tala offentligt. Ett viktigt syfte var att ge deltagarna självförtroende och inspiration till framtida samhälls­insatser.

Honorine Hermelin var rektor under hela medborgarskolans existens. Hon hade utbildat sig till lärarinna på Anna Sandströms seminarium i Stockholm där hon sedan själv blev lärare. Honorine var en lysande pedagog som betonade bildning, kultur och karaktärsdaning mer än bokstavsvetande och examinationer. Åren 1930–1946 satt hon i Julitas kommunalfullmäktige och hon var Sveriges första kvinnliga folkskole­styrelseordförande 1932–1943.

Medborgarskolan tog aldrig emot några offentliga bidrag eftersom den ville stå fri från all reglering. Honorine Hermelin var den som först lanserade idén med en skolpenning, ett begrepp som hon myntade 1926.

Konstellationen startade också tidningen Tidevarvet. Programförklaringen löd: ”Tidevarvet startas såsom en politisk veckotidning och redigeras av kvinnliga krafter. Den vill vara en mötesplats, en arena, där män och kvinnor jämbördigt strider för en liberal åskådning och söker nå fram till dess tillämpning i samhällsliv och lagstiftning.”

Text: Anders Johnson
Illustration: Anders Högblom

Anders Johnson utkommer 2023 med en omfattande biografi om Kerstin Hesselgren.

 

Faktaruta

  • Tidevarvet
  • Tidevarvet utgavs 1923–1936. Den tog bland annat upp miljö- och fredsfrågor, arbetslivets mekanisering, aborter och sexualupplysning.
  • Tidevarvet hade många kända skribenter. Selma Lagerlöf skrev exempelvis i första numret.
  • Utgivare av Tidevarvet var under hela dess existens Ada Nilsson. Hon tog det största ekonomiska ansvaret, deltog i det praktiska arbetet och skrev själv många artiklar. Redaktionen låg hela tiden nära hennes läkarpraktik och bostad, under de sista åren låg lokalerna vägg i vägg med varandra.


Bildtext: 
Fem kvinnor som träffades på 1920-talet på godset Fogelstad som än idag knyter an till kvinnor, bland annat genom Christina Jutterströms bok ”Kvinnorna runt sjön Björken”.

 

 

Kvinnornas kunskapstörst & bildningsresa

Fogelstadsgruppen har firat 100 år och en studiecirkel i samma anda och i samma del av landet har firat 40 år. Impuls uppmärksammar två böcker med stark anknytning till folkbildning.

Med anledning av att det i år är 100 år sedan Fogelstadsgruppen bildades arrangerade Studieförbundet Vuxenskolan i somras en Urkurs i samma miljö där Elisabeth Tamm, Honorine Hermelin, Kerstin Hesselgren, Ada Nilsson och Elin Wägner träffades i mars 1922, på Elisabeth Tamms gods Fogelstad i Sörmland.

En av deltagarna i sommarens Urkurs var Marianne Westin från Luleå som också har skrivit boken ”Stridbara Siri och modiga Märta”, som handlar om Siri Holm och Märta Bucht som var framstående personer i rösträttsrörelsen för 100 år sedan. Siri och Märta var från Luleå, men blev kända i hela landet för sitt engagemang i rösträtts­rörelsen.

Impuls tog pulsen på Marianne Westin om sommarens Urkurs.

– Den var fantastisk. Vi som reste dit från hela landet visste ju inte vad vi hade att vänta oss. Visst hade vi stora förhoppningar, men de infriades också.

Marianne Westin understryker att miljön spelade stor roll. Det stora godset imponerade och att de var på samma plats som de berömda rösträtts- och folkbildningsprofilerna 100 år tidigare satte naturligtvis sin prägel på kursen.

– Arrangörerna hade också lyckats mycket väl med att knyta intressanta föredragshållare till Urkursen. Tyngdpunkten låg på historia, demokrati och miljö. Fogelstadsgruppen på sin tid var pionjärer när det gällde miljöarbete och en hel del tid ägnades åt sådana frågor.

– Jag skämdes för att jag var den enda deltagaren som tagit flyget till kursen, men det berodde på att tågen var inställda på grund av banarbete. Men det kommer att dröja mycket länge innan jag flyger igen. Om ens någonsin, säger Marianne Westin.

Trots att de var igång från nio på morgonen till nio på kvällen var det lika roligt att stiga upp morgonen efter, berättar hon och hoppas att Urkursen ska återkomma.

– Studieförbundet Vuxenskolan borde ge fler chansen att få vara med på den här kursen.

Speciellt roligt var det för Marianne att några veckor innan kursen startade få veta att Märta Bucht också hade varit med på Fogelstad 1922.

– Märta och Siri var aktiva i rösträtts­rörelsen i Norrbotten, men under arbetet med min bok har jag fått många bevis på att de var kända rösträttsprofiler i hela landet.

Som exempel nämner Marianne Westin en artikel i tidningen Tidevarvet (läs mer om Tidevarvet i Anders Johnsons artikel på föregående sida) där Elin Wägner säger att man måste lita på Märta Bucht.

Både Märta Bucht och Siri Holm var lärarinnor och som många sådana vid den här tiden ogifta. Men de var också framsynta inte bara när det gällde demokrati- och miljöfrågor utan också när det gällde pedagogiken.

– 1902 ledde Märta Bucht en skolresa till Kiruna, det var inte vanligt på den tiden, säger Marianne Westin.

Märta Bucht fick möjlighet att studera vid högre lärarinneseminariet i Stockholm som hyst välkända elever som Selma Lagerlöf, Alice Tegner och Anna Whitlock.

Under våren 2023 kommer boken ”Stridbara Siri och modiga Märta” att bli en studiecirkel i SV:s regi. I första hand ­kommer det att bli en fysisk cirkel lokalt i Luleå, Marianne Westin vill gärna kunna se sina cirkeldeltagare i ögonen. Men hon är inte främmande för att det senare ska bli en onlinekurs så att deltagare från hela landet ska kunna sätta sig in i Siris och Märtas kamp för kvinnlig rösträtt.

Om Fogelstadsgruppen firat 100 år i år finns det en annan grupp, inte alltför långt från Fogelstad, som firat 40-årsjubileum under hösten. I Impuls nr 1/2020 intervjuades författaren och cirkeldeltagaren Christina Jutterström, tidigare bland annat chefredaktör för Dagens Nyheter, Expressen och vd för SVT, som då just utkommit med boken ”Kvinnorna runt sjön Björken”.

Boken är en charmfull skildring av en studiecirkel där alla deltagarna var kvinnor som levde runt sjön Björken i Sörmland. Under de 40 år som studiecirkeln funnits har kvinnorna behandlat så vitt skilda ämnen som den stressade potatisen, kvinnliga filosofer och astrofysik. Vissa år har cirklarna lett till resor, bland annat till Kina, St Petersburg och Skagen.

– Jag ville berätta kvinnornas historia, om deras kunskapstörst och deras bildningsresa. Folkbildningen är så viktig i ett samhälle, sade Christina Jutterström till Impuls då.

Christina Jutterström uppehöll sig vid samma tanke som Marianne Westin gör, om att folkbildningen är mer än bara kunskap.

– Så klart ska man bry sig om tekniken, men folkbildningsförbundens styrka sitter i att människor möts öga mot öga. Vi måste träffas för att formulera mer av den gemensamma berättelsen om vårt samhälle, sade Christina Jutterström till Impuls.

Text: Jan Fröman


Faktaruta

I Sveriges Radios arkiv finns en intervju med Märta Bucht från 1948, sverigesradio.se/artikel/6387384