Tillbaka

Forskarna om covid

DET ÄR FÖRSTÅS lätt att tänka sig att en pandemi som plötsligt drabbar oss väcker oro, skapar nedstämdhet och i värsta fall medför psykisk ohälsa. Och det sägs ibland att vi nu alla sitter i samma jämlika båt. Men det stämmer uppenbarligen inte. Redan utsatta drabbas i genomsnitt mer och resursstarka mindre, visar nyhetsrapporteringen. Men vad säger egentligen forskningen om vår mentala hälsa och covid-19?
Ett forskarlag vid Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet har redan hunnit publicera två studier i vetenskapliga tidskrifter. Den första (European Psychiatry), som bygger på webbenkäter med drygt 1 200 män och kvinnor i åldrarna 18-88 år under pandemins första våg, visar på tydliga nivåer av depression (30 procent), ångest (24 procent) och sömnproblem (38 procent). Siffrorna kan jämföras med en liknande studie som gjordes före pandemin och där samma måttstockar användes – här var det drygt 10 procent av de svarande som led av depression och knappt 15 procent som hade ångestproblematik.
– De flesta av oss kommer att återhämta sig när pandemin klingar av. Det ligger i människans natur att göra det, säger Monica Buhrman, som är en av forskarna. Hon är doktor i psykologi, psykoterapeut och verksam vid Institutionen för psykologi vid Uppsala universitet.
– Men för andra som varit hårdare drabbade kan det vara annorlunda. De som till exempel varit långvarigt sjuka och svävat mellan liv och död kan få en långtidseffekt och i värsta fall bli traumatiserade.

DEN ANDRA STUDIEN som forskargruppen i Uppsala offentliggjort i en vetenskaplig publikation handlar om så kallad ”psykologisk flexibilitet” och om hur denna flexibilitet samspelar med depression, ångest och sömnproblem i relation till covid-19. Undersökningen visar att personer med hög psykologisk flexibilitet drabbas i mindre grad av de nämnda åkommorna. Begreppet kan åskådliggöras som en skala där en person kan vara allt ifrån psykologiskt rigid till väldigt flexibel.
– Den som har en låg psykologisk flexibilitet fastnar lätt i stress, oro och ångest. En sådan person som har till exempel kronisk smärta låter värken ta över mer eller mindre helt och har svårt att ta tillvara glädjeämnen i livet, förklarar Monica Buhrman.

– När en vän ringer och föreslår en fika dagen därpå kan en person med låg flexibilitet tänka att det kanske inte går. För hur är det med smärtan då?
NU SIKTAR FORSKARNA vid Institutionen för psykologi i Uppsala på att följa upp den psykiska hälsan under pandemins senare faser. Och Monica Buhrman och hennes kollegor hoppas också på att kunna ta fram ett internetbaserat verktyg, kostnadsfritt och tillgängligt för alla, där den som så vill kan träna upp sin psykologiska flexibilitet.
Ytterligare vetenskapliga studier bekräftar bilden – till exempel en brittisk undersökning, publicerad i april, som visade att patienter som haft covid-19 löper en förhöjd risk att drabbas av psykiatriska problem (The Lancet Psychiatry). Forskare vid Högskolan Väst i Trollhättan har visat att särskilt flickor samt ungdomar med distansundervisning drabbats av en sämre psykisk hälsa.
Och i den senaste årsrapporten från barnrättsorganisationen Bris redovisas ett kraftigt ökat antal samtal från barn om psykiska besvär i form av ångest och oro under pandemin. ”…pandemin slår hårdast mot barn som redan innan krisen befann sig i en utsatt situation eller led av psykisk ohälsa”, skriver Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris, i rapportens förord.

I EN SAMMANSTÄLLNING av den internationella vetenskapliga litteraturen om covid-19-pandemin och psykisk hälsa som Folkhälsomyndigheten ganska nyligen gjort är bilden däremot splittrad. Flera studier pekar på ökade psykiska besvär och ökad upplevd ensamhet, andra gör det inte.
”Omtanke2020: Psykisk och allmän hälsa i Sverige under covid-19-pandemin” – så kallas en mycket omfattande pågående vetenskaplig studie. De svenska forskarna samarbetar med kollegor i Danmark, Norge, Island, Estland, Skottland och USA. En tidig rapport från den isländska delen av lagarbetet talar om ökad risk för depression och posttraumatiskt stressyndrom bland dem som drabbats av allvarlig infektion.
– Vi kommer att följa deltagarna i fem års tid efter det att Folkhälsomyndigheten markerat att pandemin är över. Vi kommer att publicera flera rapporter under resans gång och de första resultaten väntas till sommaren, berättar Anna Kähler som är projektledare för Omtanke2020. Hon är doktor i psykiatrisk genetik och verksam vid Institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet i Solna.
Men intet nytt under solen. Spanska sjukan, som ju också orsakades av ett elakt virus, härjade för drygt 100 år sedan, 1918–1920. Många som blev sjuka drabbades av ångest, trötthet och melankoli.

KAN VI DÅ komma att få uppleva något av en repris på det glada 20-talet när covid-19- pandemin tonar bort? Monica Buhrman på Uppsala universitet svarar så här:
– Ja, vissa kommer nog att festa och fira när pandemin avtar. Men jag tror att många kommer att vara fortsatt försiktiga. Är det här verkligen över?

Omtanke2020
Den stora studien ”Omtanke2020” är öppen för alla i Sverige som är över 18 år,
kan läsa och förstå svenska och som har möjlighet att legitimera sig med bank-id.
Forskarna vid Karolinska institutet tar in nya deltagare till och med den 31 maj i år.
Studien bygger på att deltagare svarar på frågor regelbundet under och efter pandemin
om bland annat psykisk och fysisk hälsa via webbaserade frågeformulär.
Förhoppningen är att minst 30 000 personer ska vara med i den svenska delen.