Folkbildningens framtid

AI kommer få stor betydelse

Den traditionella folkbildningen handlade framför allt om studiecirklar och folkhögskolor. Dessa hade stor betydelse när Sverige utvecklades till en fullvärdig demokrati för drygt hundra år sedan. Det säger Fredrik Torberger från Kairos Future. I maj deltar han på SV-dagarna och Impuls bad honom att spana kring framtidens folkbildning.

Folkbildningen hade ett ursprung i att göra medborgarna mer demokratiskt medvetna. I studiecirklar och på folkhögskolor utjämnades kunskapsskillnaderna mellan samhällsklasserna. Till viss del finns dessa funktioner kvar, men folkbildningen av idag är ett barn av det faktum att det offentliga Sverige har tagit ett större ansvar för utbildningen.

– Folkhögskolorna har i många fall fortfarande kvar en kunskapsrustande roll, men studiecirklarna har mer och mer kommit att handla om kultur och fritidsaktiviteter, säger Fredrik Torberger som är director för Kairos Futures team Citizens & Societies som har fokus på demokratiskt styrda organisationer: kommuner, regioner och medlemsstyrda företag och organisationer.

– I den meningen har folkbildningens samhällsnytta sannolikt minskat, allt­eftersom offentlig sektor har fått ett större utbildnings- och bildningsuppdrag. Som jag ser det är det ett skäl till att folkbildningens relevans har ifrågasatts mer de senaste åren.

Hur framtiden kommer att se ut för studie­förbund och folkhögskolor beror till stor del på om de kan behålla sin relevans, tror Fredrik Torberger. Det finns goda möjligheter till detta, bland annat för att det finns många frågor i samhället där folkbildningen kan ta en aktiv del. Men, det är inte säkert att man lyckas.

– Troligen kommer folkhögskolorna ha goda möjligheter att behålla sin gamla roll eftersom det basala behovet finns kvar. Möjligen kommer internatboende att minska, dagens unga tycks mer hemkära och svenskarna umgås i allt mindre kretsar.

När det gäller studiecirklarna har det skett en stor förändring de senaste tre åren. När coronan hindrade oss från att träffas fysiskt var studieförbunden snabba att gilla läget. De traditionella studiecirklarna ersattes av videomöten. Den utvecklingen togs emot med blandade känslor. En del studiecirkelrävar saknade den sociala kontakten som för många haft lika stor betydelse som själva lärandet, men det var också många som uppskattade att studiecirklarna nu blivit mycket mer lättillgängliga.

– Jag tror alla formerna kommer att leva kvar, säger Fredrik Torberger, både distanskurserna och den vanliga studiecirkeln och även hybridvarianter. Den stora knäckfrågan är vem som ska vara cirkelledare. Vi ser tecken på att människor ställer högre krav på effekten av sina ideella engagemang. Fika och ett socialt möte hade större betydelse förr, men kanske pendeln svänger tillbaka?

Pandemin förändrade folks referensramar om att ha ett bra liv. Vi kunde vara hemma mer och några tog livsavgörande beslut under pandemin.

– Många checkade ut från hamsterhjulet och fick en annan syn på jobbet som mer instrumentalt. Särskilt bland en del unga finns idéer om att inte göra mer än det som är avtalat, att inte jobba extra. Bland annat för att få ork och tid till annat som känns viktigt. Frågan är om detta leder till att fler vill lägga mer tid på folkbildning?

Lärarrollen kommer att förändras på fler sätt och här tror Fredrik Torberger att AI kommer att få stor betydelse. Artificiell intelligens utvecklas med mycket stor hastighet och det kommer att påverka undervisning och utbildning. Det finns redan en app som skriver barnböcker och snart släpps Microsoft Copilot som hjälper alla med Microsofts program att arbeta snabbare.

– Det förändrar kunskapsinhämtningen i klassrummet. Lärare kommer att kunna skapa lektioner på nolltid. AI kan sammanfatta, skapa powerpoints. Det kan ge mer tid till diskussion, säger Fredrik Torberger.

– Samhället står inför förändringar som vi behöver diskutera och förstå och här kan folkbildningen spela stor roll. Det finns en stor mängd behov som kan adresseras av folkbildningen.

De som förr stod bakom folkbildningen var rebeller, samhällsförändrare. Idag är dessa organisationer en del av etablissemanget. Samtidigt minskar anslagen till folkbildningen och vi måste börja fundera över vad det är folkbildningen ska erbjuda.

– Ingen större organisation har bildats efter 1930, om vi inte räknar Sverigedemokraterna. Vi har visserligen fått Greenpeace och Amnesty men de är inte särskilt stora och jag räknar dem inte som folkrörelser. De som är dagens rebeller är de som slåss för klimatfrågorna, säger Fredrik Torberger och fortsätter: Att den rörelsen inte är större än vad den är har många orsaker, men en är sannolikt dagens människors oförmåga att organisera sig till stora, maktbärande kollektiv – det som folkbildningen en gång rustade människor för.

Det finns en negativ tendens i samhället när det gäller människors tilltro till andra. Folk som det går bättre för i samhället har större tillit till andra och samhället än de som är mer beroende av samhället, i form av försörjningsstöd och vård.

– En viktig sak som folkbildningen har handlat om är att få in de som står utanför. Det arbetet kommer att vara högst relevant även om tio år, säger Fredrik Torberger.

Text: Jan Fröman
Illustration: Frida Hammar

Faktaruta

• Kairos Future
• Kairos Future är ett internationellt konsult- och analysföretag som hjälper företag att förstå och forma sin framtid. Kairos Future grundades 1993 och har sitt huvudkontor i Stockholm.